- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
415-416

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ayo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biologiska forskningen i likhet med sin tvillingbroder,
Eugène Louis B., med. doktor och
docent i fysiologi i Uppsala 1912, laborator i
fysiologi där 1918, förf. till bl. a. Bidrag till frågan
om normala ämnesomsättningsprodukters verkan på
hjärta och blodtryck
(1912). Särskildt på
antropologiens arbetsfält har Gaston B. publicerat
förtjänstfulla afh. (bl. a. artiklar i Nordisk familjebok).
Som medarbetare i "Illustrerad världshistoria"
har han (1912) författat afd. om människans
härstamning och utveckling.

E. Hgn.

*Backmann, K. J., dog på Rensätra gård på Värmdön.

Backmosse. Se Mosse.

Backnejlika, bot. Se Dianthus.

Backtraf, bot. Se Arabidopsis. Suppl.

Bacon [bei’kn], eng., sidfläsk.

*Bacon. – 3. Francis B. föddes 22 jan. 1561 i London.

Bacon [bei’kn], Robert, nordamerikansk
finansman och politiker, f. 5 juli 1860 i Boston, d. 29 maj
1919 i New York, inträdde 1881 i en bankirfirma
i Boston och var 1894–1903 en af ledarna för
firman J. P. Morgan and co. i New York. Han
egnade sig därefter åt politik, var 1905–09
biträdande utrikesminister i Roosevelts kabinett och
en kort tid 1909 utrikesminister samt därpå till
1912 amerikansk ambassadör i Paris. B. blef vid
Förenta staternas inträde i Världskriget 1917 major
i amerikanska arméns reserv, tjänstgjorde vid
general Pershings stab i Frankrike och nådde 1918
öfverstes rang.

V. S–g.

*Bacquehem, O. von, dog 22 april 1917 i Wien.

*Bács-Bodrog tillhör sedan freden i Neuilly
5 juni 1920 Jugo-Slavien, där det nu utgör en
särskild provins. 812,385 inv. (1910).

*Badalic, H., dog 1900.

*Badanstalt, sp. 620. Badanstalten vid Malmtorgsgatan nedlades 1 mars 1917.

Badarayana (äfven benämnd Vyasa, eg. ett
appellativ med bet. "ordnare"), indisk filosof och
systematiker af Vedanta, har i korta satser sammanfattat
och ordnat det ortodoxa ur Upanisaderna
framgångna filosofiska system med detta namn.
Hans hufvudarbete är Brahmasutra (Çarirakasutra
eller Vedantasutra) utg. med Çankaras kommentar i
"Bibliotheca indica" (1854–63) af Roer och Rama
Narayana Vidyaratna. Öfv. af Deussen "Die sutras
des Vedanta oder die Çariraka-Mimamsa des Badarayana
nebst dem vollständigen commentare des
Çankara" (1887) och af G. Thibaut, "The
Vedanta-sutras with the commentary by Sankaracarya"
(i "Sacred books of the East", bd 34, 38,
1890, 1896, samt "– – with the commentary of
Ramanuja", bd 48, 1904). – Badarayana är namn
äfven på en astronomisk förf. Jfr Weber, "The
history of indian literature" (1882).

K. F. J.

Badaälfven, å i Fryksände, Norra Ny och Ekshärads
socknar, Värmland, i sitt öfre lopp benämnd
Jolaälfven, afvattnar bl. a. sjöarna Jangen
(212 m.) samt de tre Badasjöarna (116,5 m.) och
utfaller vid Bada bruk i Öfre Fryken.

O. Sjn.

Baddeleyit, kem. Se Zirkonium.

*Badelunda upphörde 1 maj 1918 att vara prebende.
Kyrkoherdetjänsten skall vakanssättas, och
frågan om sammanslagning af Tillberga pastorat

och Badelunda pastorat skall "pröfvas framdeles".

*Baden (Se kartan till art. Tyskland.)
B. är sedan nov. 1918 republik. Folkmängden var
2,142,833 pers. 1919. 146,5 på 1 kvkm. 21 mars
1919 antogs en ny författning, bekräftad genom
folkomröstning 13 april s. å. Enligt den är fristaten
B. en republik och del af Tyska riket. Alla förutvarande
privilegier äro afskaffade. Kvinnor åtnjuta samma
medborgerliga rättigheter som män och
äro valbara till alla offentliga ämbeten. Statskyrkan
är afskaffad och full religionsfrihet rådande, dock är
religionsundervisning obligatorisk i alla skolor.
Initiativ, referendum och proportionellt valsätt ha
införts. Röstberättigade äro alla medborgare, som fyllt
21 år. Riksdagen består af 1 kammare, hvars medlemmar
(f. n. 186) väljas till ett antal af 1 för 10,000
valmän. Valbara äro alla röstberättigade, som fyllt
25 år. Regeringen utgöres af 5 ministrar, hvaraf en
är ordförande och tillika statspresident, samt 4 statsråd
utan portfölj, alla valda af riksdagen.

E. A–t.

Historia. I B. antogs juli 1904 en
författningsreform, hvarigenom direkt valrätt infördes till
landtdagen och Första kammaren demokratiserades
genom inrättande af valkurier för handel, industri,
jordbruk, större och mellanstora städer. Landtdagsvalen
1905 gjorde centern till Andra kammarens starkaste parti,
men en sammanslutning af nationalliberaler, frisinnade och
demokrater i taktisk allians med socialdemokraterna ("storblocket")
omöjliggjorde klerikal-konservativ majoritet vid
kulturfrågors behandling. Efter valen bildades ny
ministär af A. von Dusch, hvilken som konseljpresident
kvarstod till dec. 1917 och ledde styrelsen
i moderat framstegsvänlig anda. Vid landtdagsvalen
1913 ökades centern och de konservative i
mandatantal, och "storblockets" majoritet blef
mindre säker. Regeringen motsatte sig 1913 krafven
på proportionella val och 1914 vänsterns yrkande
på den obligatoriska religionsundervisningens
afskaffande. Under Världskriget rådde i det
längsta borgfred mellan partierna, men nov. 1917
utträdde socialdemokraterna ur "storblocket", och
kraftiga yrkanden på ny författningsreform framställdes.
Duschs efterträdare som konseljpresident,
H. von Bodmann, aftalade med landtdagspartierna
okt. 1918 genomförande af strängt parlamentarisk
styrelseform, men denna utveckling afbröts genom
revolutionen. Storhertig Fredrik II (regerande från
sin fader Fredrik I:s död 1907) afsade sig 22 nov.
1918 tronen för sig och sin ätt (en provisorisk
regering af representanter för socialdemokraterna, de
liberale och centern hade bildats redan 10 nov.).
Revolutionen försiggick i B. stillsammare än i
någon annan tysk landsdel, och endast Karlsruhe
och Mannheim berördes af spartakiströrelsen.
Styrelsen har sedan den republikanska författningens
införande 1919 förts af koalitionsregeringar med
representanter för socialdemokraterna, demokraterna
och centern; statspresident och ordf. i regeringen
är (1922) H. Hummel. Enligt Versaillesfreden (af 1919)
besätta fransmännen till 1935 Hanauområdet och Kehl,
och till 1927 utgör Kehl tillsammans med Strassburg
en enhetlig Rhenhamn.

Litt.: F. von Weech, "Badische geschichte"
(1890), L. Müller, "Badische landtagsgeschichte"
(4 bd, 1890–1902) och "Die politische

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free