Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bar kvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
Bar kvist-Barnamord
464
dermanlands län, belägen vid sjön Bjelken, omfattar
2J/8 mtl; areal 840 har, hvaraf 221 har åker,
tax.-v. 189,000 kr. B. omnämnes redan vid midten
af 1100-talet, har tillhört bl. a. biskop Hans Brask,
Vasaätten samt släkten Rosenstråle. En tid lydde
den under Klastorps fideikommiss. Sedan 1883
eges gården af A. Sundberg. O. Sjn.
Bar kvist, bot. Ett träd eller en buske säges
blomma på bar kvist, när dess blommor slå ut före
bladen. På detta sätt förhålla sig al, alm, ask,
asp, björk (hanhängena), hassel, slån, Satør-arter
(frånsedt de små bladen på kortgrenarna, på hvilka
hängena sitta) och tibast. Hos lönnen är blom-
ningen på bar kvist ej så utpräglad som hos de
föregående träden och buskarna. Blamd prydnads-
buskar blommande på bar kvist märkas särskildt
Forsythia (se d. o.). Träd och buskar, som blomma
efter löfsprickningen, t. ex. bok, ek, hägg, lind
o. s. v., sägas blomma på klädd kvist. G.L-m.
Barkäkra sanatorium, Kronprinsessan
Viktorias kustsanatorium. Se Sana-
torium.
Bärlaam. 1. Sankt B. Kappadociskt helgon,
en olärd landtman, som blei martyr. Då han
nekade att offra åt gudarna, fördes han 304 till
ett tempel, där han led en kvalfull död där-
igenom, att händer och armar förbrändes i rökelse.
-. 2. Indisk eremit. Se Bärlaam och Josa-
fat. - 3. Grekisk munk, f. i slutet af 1200-talet
i Syd-Italien, d. 1348 som romersk katolik och
biskop i Geraci. Se Hesykasm. 1. J-C.
Barlastfrakt, hand. Se Fautfrakt.
*Barlingbo, socken. Framdeles skola Endre och
Hejdeby förenas med pastoratet.
Barm, anat., kallas hos kvinnan det parti af
bröstet, hvars form bestämmes af de två bröst-
körtlarna med dem tillhörande fettväfnad och den
mellan dessa befintliga fördjupningen.
*Barmen hade 156,326 inv. 1919. Mellan B.
och Elberfeld leder en 13,300 m. låing en-skenig
järnväg. Se Hängbana med ill.
Barmhärtigheten framställes ej sällan i den
katolska kyrkliga konsten under bilden af Jungfru
Maria (i Italien Maria della misericordia), som
breder ut sin mantel of ver barn och vanföra. Af ven
den barmhärtige samariten symboliserar denna
dygd. Likaså framställes den genom de sex barm-
härtighetsverken (Matt. kap. 25, v. 34-45), hvar-
till kyrkan lade ett sjunde: dödas begrafning.
Af ven personifieras den som en kvinna, hvilken
räcker bröstet åt ett dibarn eller lämnar gåfvor åt
barnen. J-c-
*Barn. 1. Anat. Se Människan, sp. 248-253.
- 2. Jur. Genom de s. k. barnlagarna (se d. o.
Suppl.), särskildt lagen om äktenskaplig börd och
lagen om barn utom äktenskap, har i st. f. den gamla
åtskillnaden mellan äkta och oäktabarni vår
civilrätt införts indelning af barnen i barn med
äktenskaplig börd 1. barn i äkten-
skap samt barn utom äktenskap. Till
förra gruppen höra 1) barn, födda under sin moders
äktenskap eller så snart efter dettas upplösning, att
aflelsen kan ha egt rum dessförinnan (dock med
visst undantag); 2) barn, hvilkas föräldrar ingått
äktenskap med hvarandra, efter det att barnet födts;
samt 3) barn, aflade före 1918 och åtnjutande äkta
börd enligt äldre lag, ehuru föräldrarna ej blifvit
med hvarandra förenade i fullkomnadt äktenskap
(se vidare Äkta barn och Äktenskaplig
börd). Bland barnen utom äktenskap intaga t r o-
1 o f n i n g s b a r n e n (se d. o.) en särställning.
Ang. vårdnaden om barnen och underhållsskyldighe-
ten emot dem se Vårdnad om barn och
Underhållsskyldighet. Huruledes barn
skyddas mot fysisk vanvård och tillsyn of vas, att
deras uppfostran ej försummas, är berördt i art.
Fosterbarnsvård samt Barnavårdsnämnd,
Barnhem och Förbättringsanstalter. För-
slag till lag om den offentliga barnavården, afseende
bl. a. att hos barnavårdsnämnden centralisera kom-
munens barnavårdsuppgifter med "ungdomsråd"
som öfverordnad myndighet, har i april 1921 fram-
lagts af fattigvårdskommittén. 2. C. G. Bj.
*Barnaby, sir N a t h a n i e l, dog 15’juni 1915.
’Barnamord, jur., ett under särskilda bestraff-
ningsregler hemfallande uppsåtligt dödande af ny-
födt barn. Enligt de flesta nutida rättsordningar är
straffet för barnamord lindrigare än för andra fall
af uppsåtligt dödande. Grunden till det mildare
bedömandet är att söka däri, att brottet föröfvats
eller presumeras vara föröfvadt under inflytande af
dels särskildt starka drifvande motiv, nämligen
fruktan för vanära eller ekonomisk nöd, dels ock
ett med förlossningen sammanhängande depressions-
tillstånd, som försvagar de från brottet af hållande
motiven. Enligt vissa sydromanska och närbesläk-
tade strafflagar har fruktan för vanära ensamt för
sig tillagts afgörande betydelse, och strafflindringen
har utsträckts att gälla äfven för andra personer än
barnets moder. Enligt svenska Strafflagen 14 : 22
föreligger barnamord, då "kvinna, som af oloflig
beblandelse blifvit haivande, vid födseln eller där-
efter uppsåtligen dödat sitt foster". Såsom oloflig
beblandelse anses hvarje samlag utom vigselfäst
äktenskap. Straff lindringen gäller endast för moder,
som nyss nämnts, men också för hvarje sådan moder,
oafsedt, huruvida hon är gift eller ogift, och utan
hänsyn till, om barnet rättsligen är barn i eller utom
äktenskap. "Foster" får här ej fattas i ordets van-
liga bemärkelse; jfr Fosterfördrifning,
gentemot hvilket brott födsloarbetets början beteck-
nar gränsen. Ordet i fråga tjänar att begränsa inne-
börden af det obestämda uttrycket "vid födseln
eller därefter". Har dödandet skett vid födseln,
gäller strafflindringen utan vidare, men om det
skett senare, endast om modern kan antas ha hand-
lat under inflytande af ett med förlossningen sam-
manhängande depressionstills’and. Försök till barna-
mord straffas, om det skett med berådt mod och
brottets fullbordan blef förhindrad endast genom
omständigheter, som voro oberoende af moderns
vilja. Straffet är lindrigare än för mordförsök.
Svensk rätt bygger sålunda på en presumtion, att
ett dödande af barn i ofvan angifna fall skett under
inflytande af förut nämnda mildrande moment.
Straffet för barnamord, som enligt Straffl. i dess
ursprungliga lydelse (1864) var straffarbete i 4-10
år, har genom upprepade lagändringar (senast
. 1921) nedsatts, så att det numera utgör lägst 6
månaders fängelse och högst 4 års straffarbete.
Lagligt hinder för tillämpning af villkorlig dom (se
d. o.) finnes sålunda ej längre.
För vissa fall af förgripelser mot ett barns lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
