Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnkolonier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Barnkolonier-Barock
472
1737, sörjer för 32-35 barn och har ett kapital
af 1,027,000 kr. (1918). Om Gustafsbergs
barnhus se Gustafsberg 3.
Barnkolonier. Se Fjällkolon i, S k o 11 o f s-
kolonier och Stockholms fjällkol o-
niförening.
Barnlagarna benämnas de 14 juni 1917 utfärdade
tre lagarna om äktenskaplig börd, om barn utom
äktenskap samt om adoption. Under benämningen
bör numera inbegripas jämväl den (samtidigt med
nya Giftermålsbalken) 11 juni 1920 tillkomna
lagen om barn i äktenskap, liksom ock lagen
om makes underhållsskyldighet mot andra makens
barn s. d. C. G. Bj.
Barnmjölk. Se Mjölk, sp. 734.
* Barnmorska bar genom de senaste årens lag-
stiftning (lagen 28 mars 1919 och reglementet för
barnmorskor 21 nov. 1919 samt k. kung. 20 febr.
1920 och 7 juli 1921) erhållit en i ekono-
miskt af seende mycket förbättrad ställning, på
samma gång som ökade kraf ställts på hennes
utbildning och tjänstduglighet (Kungl. stadga
för barnmorskeundervisningen 19 aug. 1921). Hon
förordnas tills vidare med 6 månaders ömsesidig
uppsägning och skall hvart 10 :e år efter legitima-
tionen genomgå en af Medicinalstyrelsen anordnad
rapetitionskurs, såvida ej förste provinsialläkaren
medger uppskof eller befriar barnmorska, som
uppnått 50 års ålder. Barnmorska kan af hälso-
vårdsnämnden (kommunalnämnden) erhålla förord-
nande att biträda läkare med besiktning af skydds-
kopp ympa de, om hon undergått föreskrifven kurs
i sådan behandling. N. H.
Barnmorskedistrikt är ett område med fast
anställd distriktsbarnmorska. Det be-
stämmes af Medicinalstyrelsen, sedan vederbörande
länsstyrelse, barnmorskestyrelse och kommuner be-
redts tillfälle att yttra sig. Medicinalstyrelsen kan
medge, att stad och närbelägen mindre landskom-
mun undantagas från distriktsindelningen, om staden
eller landskommunen träffar aftal med tillräckligt
antal i staden praktiserande barnmorskor. N. H.
Barnmorskestyrelse skall finnas i hvarje lands-
tingsområde och i hvarje stad, som ingår i distrikts-
indelningen, men ej deltar i landsting. Den består
af förste provinsialläkaren (resp. stadsläkaren) som
ordf. samt två af landstinget (resp. stadsfullmäk-
tige) för 5 år utsedda led., jämte suppleanter.
Styrelsen tillsätter och kan i vissa fall entlediga
barnmorska, fastställer taxor, uppgör utgiftsförslag,
rekvirerar bidrag från stat och kommuner samt
tillhandahåller lönemedel. Barnmorskestyrelsen
torde i allmänhet också vara styrelse för distrikts-
sjukvården. N. H.
Barnmorskornas pensionsanstalt. Se Riks-
försäkringsanstalten, sp. 366.
Barnpsykolog!, psyk. Se Pedologi och
Psykologi, sp. 523.
Barnsjukhus finnas på flera ställen såväl i Stock-
holm (Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn, se d. o., Barnsjukhuset Samariten, se d. o.
Suppl., Fören. S. de C:s barnsjukhem, Sachsska
barnsjukhuset, se Sachs, sp. 272. Lilla hemmet,
se d. o.) som i landsorten: Malmö (Malmö barnsjuk-
hus, Flensburgs vårdanstalt för sjuka barn), Lund,
Hälsingborg, Göteborg och Gäfle (Kronbergska barn-
sjukhuset).
Barnsjukhuset Samariten. 1887 sammanslöt sig
en del af Stockholms läkares och apotekares fruar
i syfte att verka för åstadkommande i hufvudstaden
af ett barnsjukhus utöfver det dåv. enda, Kron-
prinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn (se
art. därom), å Kungsholmen. För ändamålet insam-
lades till en början en fond af 21,000 kr., som under
1888 ökades med inkomsterna från en s. k. basar
till 60,000 kr., hvarjämte fr. o. m. 1889 ett bidrag
af 2,000 kr. årligen garanterades af ett antal på
Södermalm bosatta personer under förutsättning, att
sjukhuset förlades till nämnda stadsdel. Med dessa
medel beslöt då sjukhusets styrelse att föranstalta
om inrättande af en provisorisk anstalt, som i hyrd
lokal inom Maria församling öppnades l april 1890.
Denna anstalt, som från början inrymde blott 10
sjuksängar, erhöll 1895 nammet Barnsjukhu-
set Samariten. Under de närmast följande
åren inflöto så rikliga gåfvor, att tillgångarna vid
1898 års slut uppgingo till något of ver 265,000
kr. 1907 erhöll sjukhuset dessutom i testamente
efter Jenny Lind och hennes make, mr Goldschmidt,
en summa af 113,000 kr. Sedan Stockholms stads-
fullmäktige 21 juni 1899 på sjukhusstyrelsens begä-
ran beslutit, att den västligaste delen af kv. Postil-
jonen, belägen invid Ringvägen, å Södermalm med
ett tomtutrymme af 12,000 kvm., skulle på vissa
villkor upplåtas till byggnadsplats för Barnsjukhu-
set Samariten så, att tomten finge för sjukhusets
räkning disponeras, så länge densamma användes
till barnsjukhus, blef en plan uppgjord för upp-
förande af en sjukvårdsanstalt på 150 sängar jämte
tillhörande ekonomibyggnader m. m., hvilken plan
dock hittills kunnat endast så till vida bringas i
verkställighet, att l paviljong med 50 sängar upp-
förts, hvilken öppnades l febr. 1909. Till anstal-
tens underhåll bidrar Stockholms kommun sedan
1913 med en årlig summa af till en början 20.000
kr., sedermera 25,000 kr., mot villkor, att stadens
hälsovårdsnämnd insätter en led. i sjukhusets sty-
relse och utser en revisor för granskning af för-
valtningen. Sängantalet uppgår nu (1922) till
54 platser, sedan en särskild ögonafdelnimg,
som f. n. omfattar 4 sängar, öppnats 1920.
S. å. vårdades å anstalten 444 sjuka barn för en
sammanlagd kostnad af i det närmaste 140,OCO kr.
Läkarvården bestrides af l öfverläkare, l biträ-
dande kirurg, l läkare för ögonafdelningen och l
underläkare. R- W.
Barn utom äktenskap. Se Barn. Suppl.
*Barnängen. Undar krigsåren utvidgades rörelsen
vid B:s tekniska fabrik betydligt bl. a. genom inköp
af en elektrokemisk fabrik i Hudiksvall, och aktie-
kapitalet steg från 350,000 kr. till 6 mill. kr. Efter
nyligen skedd rekonstruktion har Barnängens
tekniska fabrikers a.-b. ett kapital af 2 mill.
kr., sysselsätter 130 arb. och har ett tillv.-värde af
2*/2 mill. kr. Det omfattar fabriker i Stockholm och
Hudiksvall och tillverkar bläck, munvatten ("vade-
mecum"), tvål, kosmetiska och farmaceutiska pre-
parat m. m. Se Anna-Stina Julin, "Färgaregården
vid B." (i "Samf. S. Eriks årsb.", 1922). O. Sjn.
* Barock. Om barocktidens byggnadskonst se
vidare Byggnadskonsten, sp. 737-738,
om dess skulptur se Bildhuggarkonst, sp.
370-371. Se äfven Altare (pl.), Ornament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
