Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bencúr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ryska öfverenskommelsen 1907, genom hvilken
trippelententen (se d. o.) kom till stånd. Han bekäm-
pade i sina depescher militärpartiet i hemlandet och
sökte på det hela taget tillråda en moderat rysk
utrikespolitik i samförstånd med England samt stod
engelske utrikesministern Grey ganska nära. B. dog
i London 11 jan. 1917. En mängd.af hans intressanta
depescher för åren 1909-14 äro utgifna
i B. von Sieberts "Diplomatische aktenstticke
zur geschichte der ententepolitik der vorkriegsjahre" (1921).
V. S–g.
Bencur [bentsor], M. Se Slovakiska litteraturen, sp. 1472.
*Benczur, G., dog 16 juli 1920 i Delány.
*Bendemann, E., dog 27 dec. 1889 i Düsseldorf.
*Bender (rum. Tighina}, som 1910 hade 37,820
inv., tillhör nu Rumänien.
*Bendix. 1. O. J. E. B. dog 1904 i San Francisco.
– 2. F. E. B. dog 1914 i Köpenhamn.
– 3. V. E. B. anförde folkkonserterna i Konsert-
palæet 1892-93, filharmoniska konserterna 1897
-1901 och Dansk koncertforening 1907-10,
hvarjämte han flitigt uppträdt som pianist.
*Bendixson, I. O., blef 1905 professor i högre
matematisk analys vid Stockholms högskola och har
från 1911 varit dess rektor. Han blef 1905 led.
af Vet. akad. och kreerades 1907 till filos. heders-
doktor vid Uppsala universitet.
*Bendz. 1. Olof P. B. dog 1901 [å Alnarp,
såsom urspr. står i art., ej, såsom senare rättats, i
Malmö]. – 2. Hans B. dog 5 maj 1914 i Lund,
af hvars Fysiogr. sällsk. han var led. (1886). Han
var 1886–1900 intendent vid Ronneby.
*Bendzin, som uppges ha omkr. 46,500 inv.,
tillhör nu Polen.
*Benedek, L. von. Benedeks nachgelassene pa-
piere utgåfvos 1904. - W. Alters arbete "Feld-
zeugmeister Benedek und der Feldzug der k. k
Nordarmée" (1912) -, hvari berättas, att genom en
intrig af generalstabschefen Henikstein och gen.-
major Knsnic B:s plan att först angripa den från
Schlesien anryckande tyske kronprinsen kom att
ändras till en framstöt mot prins Fredrik Karl,
hvilken ledde till nederlaget vid Sadowa - är
stödt på en rad af angifna, men i själfva verket
obefintliga dokument. H. Friedjungs afslöjande
häraf i "österreichische rundschau" 13 jan. 1913
ledde till Alters själfmord 15 s. m. (se "Hist.
tidskr." XXXV, 123-125, 1915).
*Beneden. - 2. E. van B. dog 28 april 1910.
*Benedicks. Släkten härstammar från Mikael
B. (jude), f. 5 juli 1768 i Bleicherode, prov.
Sachsen, d. 28 jan. 1845, som på 1790-talet in-
flyttade till Sverige, blef kompanjon med A. Isak
(se denne) och hofjuvelerare. Han idkade därjämte
stor bankirrörelse, blef svensk medborgare (1811) och
bruksegande grosshandlare i Stockholm (1814) och
grundade med sin frände I. Michaelson firman Michaelson & B.
Som egare till Gysinge (se d. o.), sedan 1820, uppryckte
B. detta ur dess förfall. – B:s barn blefvo alla döpta.
En son till honom var den i hufvudarbetet upptagne
Vilhelm Alfred B. En annan son, brukspatronen Edvard
Otto B. (f. 1818, d. 1877), blef fader till
3. Gustaf B., bruksegare, politiker, f. 18
april 1848 i Stockholm, d. där 25 nov. 1918. Han
öfvertog, efter studier på bergshandteringens
område, 1871 förvaltningen af Gysinge under faderns
disponentskap och var 1873-1903 en initiativ-
kraftig disponent där. Han var led. af Gäfleborgs
läns landsting 1880-1905 och af dess hushåll-
ningssällskaps förvaltningsutskott 1882-1904. Som
led. af Första kammaren (vald af Västmanlands
läns landsting) 1892-1909, där han slöt sig
till majoritetspartiet, insattes han i särskildt
utskott (1898) och konstitutionsutskottet (1900–05
lagt.). Han var en omedgörlig motståndare mot
rösträttens utsträckning och nyheter i socialt
afseende. 1899-1901 var han led. af egnahemskommittén.
4. Karolina Maria B.-Bruce, den före-
gåendes syster. Se Benedicks-Bruce.
5. Karl Axel Fredrik B., de två föregåendes
halfbroder, metallograf, fysiker, universitetslärare,
f. 27 maj 1875 i Stockholm, blef 1893
student, 1904 filos. doktor och s. å. docent i fysi-
kalisk kemi – allt i Uppsala. Efter att 1908 ha
varit uppförd å tredje förslagsrummet till professor
i kemi där utnämndes han 1910 till professor i
fysik vid Stockholms högskola och är sedan 1920
därjämte föreståndare för Metallografiska institutet
i Stockholm, för hvars upprättande några större
svenska metallindustriella verk på B:s initiativ
sammanskjutit en fond. B. har utfört arbeten i
geologi, mineralogi, kemi, fysik, astronomi och
matematik. Han torde vara den förste, som
påvisat möjligheten af ultramikroskopiska metall-
strukturer och deras betydelse i teoretiskt och
praktiskt hänseende. Han har äfven kunnat
fullständigt eftergöra det naturliga meteorjärnet.
Under de senaste åren (från 1916) har han utfört
en serie undersökningar öfver termoelektriciteten,
för hvilka han utförligt redogjort i Nordisk
familjeboks art. Termoelektricitet. B:s arbeten
utmärkas särskildt genom elegant, i detalj gående
experimentalteknik. Bland B:s afh. och uppsatser
i in- och utländska facktidskrifter må nämnas
Thalénit, ein neues mineral aus Österby in Dale-
karlien (i "Bulletin of the geological institution
of Uppsala", vol. 4, 1898-99), Bidrag till känne-
domen om gadolinium (i Vet. akad:s öfversigt,
1898), De sällsynta jordmetallernas atomvolymer
och deras betydelse för det periodiska systemet (i
"Sv. kemisk tidskr.", 15, 1903), Recherches phy-
siques et physico-chimiques sur Vader au carbone
(grad.-afh., 1904), The nature of troostite (i
"Journal of the iron and steel institute", 68,
1905), Über das acetatkupfer, das sogenannte
allotrope kupfer (1906), Experimentella undersökningar
öfver vätskors afkylningsförmåga, afkylnings-
hastighet vid härdning och öfver mikr o struktur-
beståndsdelarna troostit och austenit (i "Jernkon-
torets annaler", arg. 63, 1908), Synthèse du f er
météorique (1910), Die natur der elektrischen kol-
loidsynthese (1912), Om elektrisk metallförstoft-
ning och dess användande inom metallografien (i
"Jernk:s ann.", arg. 67, 1912), Experimentella
undersökningar över järnets allotropi etc. (ibid.,
arg. 69, 1914), Ein fur thermoelektrizität und me-
tallische wärmeleitung fundamentaler effekt (i "An-
nalen der physik", bd 55, 1918), Kritische studien
der literatur betreffend th er mö spannungen im ein-
metallischen kreise (i Vet. akadrs "Arkiv för
matematik", bd 14, n:o 20, 191) och The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
