Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beograd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
Beograd-Berchtold
544
efter hörande af Regeringsrätten i st. f. Högsta
domstolen, men eljest af denna senare. Åtgörandet
sker fortfarande alltid i statsrådet, men ej längre
i den nu afskaffade särskilda s. k. justitiekon-
seljen. Rid-
Beograd. Se Belgrad.
*Beräbra (plur. af ber ber i), arabiska nam-
net på nubierna, boende i Nildalen från Assuan
till Ambukol, hvilka tala ett eget språk, nubiska,
hvars släktskapsförhållanden änmu äro tämligen
outredda. (K. V. Z.)
Bèrain [berä’], Jean, fransk dekoratör, f. 1637
i S:t Mihiel i Lothringen, d. 1711 i Paris, kom 1674
i Ludvig XIV:s tjänst som "kammar- och kabimetts-
tecknare" och gjorde en mängd ritningar till rumut-
styrsel, festdekorationer, teaterscenerier, möbler,
allehanda smycken o. a. Hans stil är starkt påver-
kad af italienska mönster, utgångspunkten för hans
ornamentik är Rafaels grottesker, men hans linje-
föring är yppigare på samma gång som tyngre än
förebilderna. Hans möbler utmärkas för tung prakt.
B. utgaf en mängd ritningar till rumdekorationer
o. a. - Hans son, Jean B. d. y., f 1678, d.
1726, var faderns lärjunge och biträde och har ofta
blifvit förväxlad med honom. B. d. y. utförde bl. a.
en del af den utsökta ornamentiken i Apollongalleriet
i Louvre. G-g N.
*Berat besattes under Världskriget 23 jan. 1916
af österrikarna (v. Kövess’ armé), men eröfrades 10
juli 1918 af italienarna. 22 aug. s. å. återtogs sta-
dem af österrikarna (under. v. Pflanzer-Baltin), som
dock i samband med Albaniens utrymmande (i sept.
s. å.) åter måste lämna den ifrån sig. Se Alba-
nien. Suppl. H. J-dt.
Berber, provins i Anglo-Egyptiska Sudan med
distrikten Abu-Hamad, Berber, Ed-Damer och
Schendi. Hufvudstad var före 1905 Berber (se d.
o.), därefter Ed-Damer vid sammanflödet af Nilen
och Ätbara. Areal omkr. 238,000 kvkm. 122,600
inv.
* Berberis. Den vanliga berberisbusken, B. vul-
garis, samt den odlade formen blodberberis och
den närbesläktade Mahonia aquijolium äro värd-
plantor för svartrostsvampen, Puccinia graminis,
som å deras blad utbildar sin skålrost-(æcidie-)
generation, hvars roströda sporer kunna sprida
svampen tillbaka till de gräsarter (däribland sädes-
slagen), å hvilka dess öfriga generationer före-
komma. (Se U r e d i n e æ.) Redan tidigt trodde
man sig finna, att sädesfälten svårare än eljest
härjades af rost, där berberisbuskar funnos i när-
heten, och utfärdade påbud om buskens utrotande
(först i Frankrike, 1660), utan att dock iaktta
dessa påbud så noga, att någon af gjord verkan
visade sig. Genom tyske botanisten de Barys
1865 offentliggjorda undersökningar bevisades sam-
bandet mellan svartrost å säd och skålrost å ber-
beris, men först på senaste tid har dock verksam
lagstiftning mot berberisbusken genomförts. Detta
skedde i Danmark genom lag 1869, hvilken haft
till följd, att svartrosthärjning å säd där så godt
som upphört. I Sverige, hvarest det påvisats, att
dylika härjningar icke förekomma i Norrland (där
berberis saknas), utfärdades 1918 lag, som på-
bjuder att utrota berberis, h var helst den förekom-
mer inom 200 m. afståmd från åker, dock så att
lagen i hvarje län blir gällande först efter fram-
ställning af länets landsting eller hushållnings-
sällskap. H.J.Dft,
Berberlejonet, zool. Se Lejon, sp. 114.
Berbice [bäobfs]. 1. Flod i distriktet B. i brit-
tiska kolonien Guyana i Syd-Amerika, omkr. 560
km. lång, i sitt nedre lopp segelbar omkr. 280 km.
för smärre fartyg. I dess öfre lopp fann Schom-
burgk 1837 Victoria regia (se d. o.). - 2. Stad
i distriktet B. (se d. o.), vanligen benämnd New
Amsterdam. Omkr. 8,9CO inv.
*Berch. 1. K. R. B. blef student 1722. Han
var led. af Vitterhetsakad. (1754). 1912 präglade
Sv. akad. en minnespenning öfver B. Se H. Schiick,
"Minne af C. R. B." (i "Sv akad:s handl. ifrån
år 1886", 28, 1916). - 2. A. B. var led. af Vet.
akad. (1746) och Vet. soc. i Uppsala (1755).
Berchem, förstad till Antwerpen (se d. o. Suppl.).
Berchhill, egendom i össjö socken, Kristianstads
län, omkr. !2/s mtl; areal jämte össjöfarm 327
har, hvaraf 216 har åker; tax.-v. 441,700 kr.
Nuv. egare är öfverste H. Berchs arfvingar. Jfr
össjö. O. Sjn.
BeYchtold [-alt], Leopold von, grefve,
österrikisk-ungersk diplomat, f. 18 april 1863 i
Wien, tillhör en märisk adelssläkt, som 1673 erhöll
greflig värdighet. Han
var först administrativ
ämbetsman i Mähren,
inträdde 1893 på diplo-
matbanan, blef 1903 le-
gationsråd i Petersburg
och var österrikisk-un-
gersk ambassadör där
dec. 1906-mars 1911.
B. hade goda förbindel-
ser i ryska hof- och
aristokratkretsar och
verkade energiskt för
en utjämning mellan
rysk och österrikisk po-
litik under den genom
annekteringen af Bosnien och Hercegovina 1908
föranledda krisen. Det var på hans märiska slott
Buchlau, som sept. 1908 det ryktbara mötet
mellan utrikesministrarna Aehrenthal och Isvolskij
egde rum, hvarvid förhandlades om ryskt medgif-
vande af annekteringen mot österrikiskt stöd åt
Rysslands Dardanellpolitik. B. utsågs febr. 1912
till Aehrenthals efterträdare som österrikisk-ungersk
utrikesminister och uppställde som sådan för sig
till hufvuduppgift stärkandet af Österrike-Ungerns
ställning på Balkanhalfön och undertryckande af
den storserbiska, en upplösning af dubbelmonar-
kien åsyftande propaganda. Om denna hans poli-
tik, som 1913 hotade att framkalla ett allmänt
krig och 1914 utmynnade i Världskriget, se
Världskriget, sp. 137-146. Genom den im-
transigenta formuleringen af Österrike-Ungerns ulti-
matum till Serbien 23 juli, påskyndandet af krigs-
förklaringen mot Serbien 28 juli och tillbakavisan-
det af Greys medlingsförslag 29 juli har B. dryg
andel i ansvaret för krigsutbrottet. Från utrikes-
ministerposten af gick han 13 jan. 1915, främst för-
modligen på grund af motvilja mot tyska påtryck-
ningar om nödvändigheten att genom betydande
eftergifter åt Italien söka köpa dess fortsatta neu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
