- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
633-634

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotekarie-föreningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid därv. akademi 1894-98, hvarpå han för-
flyttades som ord. professor 1898 till Greifswald
och 1900 till Giessen. Flitig föredragshållare och
skribent, behandlade han i en mängd uppsatser
och af h. nationalekonomiska frågor af alla slag,
särskildt dock praktiska dagsfrågor, i synnerhet
rörande handelspolitik och finansväsen samt pen-
ning- och bankväs.en. Stor spridning vann hans
minnestal Fürst Bismarck als volkswirt (1899),
liksom föredraget Die finanzielle mobilmachung
(1913). E. F. K. S-n.

Biesèrt [bisärt], Johan Elof, affärsman,
politiker, f. 30 sept. 1862 i Töcksmark, Värmlands
län, aflade 1885 afgångsexamen från Tekniska hög-
skolan och bosatte sig 1886 å Lennartsfors som
disponent och delegare i firman J. N. Biesèrt och
son, som bedref tillverkning af trämassa m. m. vid
Lennartsfors, Töcksfors m. fl. bruk. Firman har
senare ombildats till Lennartsfors a.-b., hvari B.
är ordf. och verkst. direktör. B. har därjämte
varit verksam som styrelseled, i Dalslands kanal-
a.-b. m. fl. aktiebolag och är sedan några år
tillbaka ordf. i Svensk trämasseförening. B. har
dessutom varit liberal led. af Andra kammaren för
Nordmarks domsaga 190O–07 och af Första
kammaren för Värmlands län 1911 samt därunder led.
af särskilda utskottet amg. bestämmelser om elek-
triska anläggningar 1902, af bankoutskottet
1903–05 samt af bevillningsutskottet 1907. B. var
finansminister i Lundebergska koalitionsministären
2 aug.–7 nov. 1905 och af den därpå följande
första Staaffska ministären (7 nov. 1905–29 maj
1906). Han har af ven varit led. af kommittén för
proportionella val 1902–03 och af Tekniska hög-
skolans omorganisationskommitté 1904. T-s.

Bifacial (af lat. bis, två gånger, och jafcies, skep-
nad), Bilateral, bot., säges om ett blad, hos
hvilket öfver- och undersida ha olika anatomisk
byggnad. Motsats is öl a t er 11 (se Blad, sp.
621). G. L-m.

*Biff, Biffstek, kokk. Detta namn
förtjänar endast sådan, som med omsorg och
skicklighet är beredd af nötkreaturets innanlår (tjocka
fransyskan) eller af filén eller af den s. k. oxharen
(se Filé). Köttet bör först få hänga några dagar
och i vissa fall bultas med köttklubba. Bäst
bibehållas saft och smak, när biffen halstras öfver
koleld, skuren i skifvor af 2–2 1/2 cm. tjocklek, som
stekas på båda sidor; den vänds med tång, enär
gaffel låter saften rinna bort. Något saft sipprar
ändock alltid fram, och den är den bästa såsen.
(Däremot måste man som något af det sämsta i
matväg beteckna den "biffstek", som framställes i
alltför många svenska hem och på restauranger af
lägre klass, nämligen ett läderliknande, segt, torrt
och ofta svartbrändt stycke nötkött med ett slags
tunn och föga väldoftande sås och däri dränkt
halfrå rödlök; osmakligheten får förtas af s. k.
biffstekssås på flaskor, senap och peppar.) – På
olika sätt behandlad och garnerad kallas biffen
chateaubriand, entre-côtes och tournedos (se dessa
ord). Tysk biff (schnellklops) tillagas af urtagna
oxhareskifvor, raskt stekta i panna. Patentbiff är
en anrättning, där en bit rökt stekt skinka och
ett stekt ägg läggas på hvarje biffstek. Till
biffarnas stora släkte höra åtskilliga tillredningar af
malet kött, såsom biff à la Lindström (uppkallad
efter skådespelaren K. G. Lindström, se denne,
sp. 657), där köttet jämte kokt hackad potatis,
rödbetstärningar, hackad kapris, äggula, grädde,
peppar och rödlök omröres och stekes i panna. Dit
hör ock pannbiffen. Sjömansbiffen är vanligen
lagad af köttskifvor hvarftals tillhopa med skifvor
af potatis. S. k. råhackad biff (alls ej stekt) är
ej att rekommendera. Om rostbiff se d. o. En
särskild anrättning är boeuf à la mode (se d. o.
Suppl.). Man kan ock laga biff af kalf, ren och
älg.

Bifoderväxter, bot., växter med honungsrika
blommor, som odlas som näringsväxter för bin.
Bifoderväxter böra ha lång blomningstid och ut-
veckla en mängd blommor. Exempel på sådana
växter, som därjämte äro prydnadsväxter, äro
Phacelia tanacetifolia (se Phacelia), isop (se
Hyssopus), Arabis alpina, Dracocephalum Mol-
davica (hemland sydöstra Europa), Anchusa, Bor-
rago (se Borraginaceæ), reseda m. fl. G. L-m.

Bifokalglas. Se Glasögon, sp. 1299.

*Bigelow. 1. John B. dog 11 dec. 1911.

Bigener (af lat. bis, två gånger, och ge’nus,
släkte), bot., säges om en bastard, som uppkom-
mit genom korsning af arter, tillhörande olika
släkten (släktbastard). Flera i växthus odlade
orkidéer ha åstadkommits på detta sätt. Majsen
är möjligen urspr. en bigener bastard mellan
Euchlæna och något till ^wdrøpoøøw-gruppen hö-
rande släkte. Man har äfven kunnat framställa en
dylik bastard mellan hvete (släktet Triticum) och
råg jsläktet Secale). G. L-m.

Bigesch (ung. bekes, pälsrock), lång, med snören
och tofsar prydd lifrock; milit., dylik uniformsrock

Bigesch för svenska kavalleriet, ni/1858.

för officerare och underofficerare vid kavalleriet,
motsvarande syrtut vid of riga truppslag. H. J-dt.

Biggest in the world [bi’gist in thə ωə’ld],
eng., "störst i hela världen", ett af
nordamerikaner älskadt uttryck, typiskt för uppskattningen af
det materiella.

*Bigha. Se Dardanellerna 3. Suppl.

Bigourdan [bigorda], Guillaume, fransk
astronom, f. 6 april 1851 i Sistels (dep. Tarne-
et-Garonne), blef 1877 biträdande astronom vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:05:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free