Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilharzia hæmatobia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jfr Bühler i "Journal of the Bombay branch of
the Royal asiatic society" (1876), och Weber,
"History of indian literature" (1882).
K. F. J.
Bilharzia hæmatobia, zool., liktydigt med
Distomum hæmatobium. Se Di stom u m, sp. 530.
Bilingver (af lat. Ms, två gånger, och lingua,
tunga), inskrifter med samma innehåll i tvåspråkig text.
*Bilinski, Leon von, var ånyo österrikisk
finansminister, i Bienerths ministär, febr. 1909-
jan. 1911 och därefter febr. 1912-febr. 1915
gemensam österrikisk-ungersk finansminister. Som
sådan hörde han juli 1914 till de ifrigaste på-
yrkarna i österrikisk-ungerska ministerrådet af
stränga ultimatumfordringar mot Serbien, och han
afgick kort efter sin meningsfrände, utrikesministern
Berchtold. Efter österrikisk-ungerska monarkiens
upplösning hösten 1918 blef B. polsk medborgare och
omtalades som medlem af en bland den nya polska
republikens kortlifvade första ministärer.
V. S–g.
Bilism (se Bil. Suppl.), automobilväsen, biltrafik.
– Bilist, bilförare.
*Biljett. Nu (1922) i Sverige förekommande järn-
vägsbiljetter äro i stort sedt följande. 1) Enkla
biljetter, 2) tur- och returbiljetter
(vid S. J. benämnda dubbelbiljetter och
betingande samma pris som två enkla biljetter),
3) söndags tur- och returbiljetter (förekomma ej vid S. J.),
4) nedsättningsbiljetter (förut benämnda rabattbiljetter),
5) månadsbiljetter, 6) familjebiljetter (vid S. J.
benämnda partibiljetter), 7) sofvagnsbiljetter,
8) prisskillnadsbiljetter, nuv. benämning på tilläggsbiljett,
som används, då innehafvaren af biljett önskar färdas i
högre vagnsklass än den, hvartill förut köpt biljett berättigar,
9) snälltågstilläggsbiljetter för förmånen att begagna
snälltåg, 10) resgodstilläggsbiljetter,
vid pollettering af resgods, 11) uppehållsbiljetter för förmånen till visst uppehåll på mellanstation, 12) extratågsbiljetter,
13) militärbiljetter (förut benämnda truppbiljetter),
14) kombinerade biljetter, 15) resebyråbiljetter,
äfven benämnda turistbiljetter, 16) fribiljetter.
Zontariff för persontrafiken har vid Statens järn-
vägar införts fr. o. m. 1906. Ang. biljettpris vid
Statens järnvägar hänvisas till art. Zontariff
och i fråga om biljettpris vid öfriga järnvägar
till månadspublikationen "Sveriges kommunikationer".
F. P.
*Billberg. – 3. T. A. B. afled 31 dec. 1908
i Stockholm. – 4. Johan Immanuel B., son till B. 1,
läkare, f. 11 juni 1799 i Visby, d. 25 febr. 1845 i
Vadstena, blef filos. doktor i Uppsala 1821,
med. doktor där 1827, fattigläkare i Stockholm 1825
och kir. magister 1829 samt var 1830–36 adjunkt i
medicin och kirurgi vid Karolinska institutet.
Som skeppsläkare besökte han 1825-26
norra delen af Colombia i Syd-Amerika och hem-
förde från Cartagena och Porto Bello botaniska
samlingar, som beskrefvos af P, J. Beurling (se
denne. Suppl.).
C. Lmn
*Bille. – 7. S. A. B. Hans son, Frans
B., var 1890–1908 envoyé i London, utnämndes
vid afskedstagandet till geheimekonferensråd och
dog där i juni 1918. Han var Danmarks dele-
gerad vid första fredskonferensen i Haag 1899.
Billengren, Magnus Gustaf Ehrenfried, framstående
skol- och kommunalman, f. 2 okt. 1842 i Ljungby, Kronobergs län,
filos. doktor i Lund 1865 (jubeldoktor 1915), var 1867-
1907 lektor i historia, geografi och latin vid Falu
högre allm. läroverk. Han var medlem af Falu
stadsfullmäktige i 30 år (deras ordf. 15 år) och
led. af Kopparbergs läns landsting 1887–1909
(vice ordf. 1903–09). B. har utgett gradual- och
lektorsafh. af historiskt innehåll och i några skrifter
behandlat Dalarnas historia.
Billes bokförlagsaktiebolag stiftades 1878 af
Knut Vilhelm Bille (f. 1851) och omfattade
väsentligen skolböcker och ungdomslitteratur. Det
uppgick 1914 i firman Albert Bonnier.
*Billing. 1. A. Gottfrid L. B. förblef
led. af Första kammaren för Västmanlands län
t. o. m. 1906 (under tiden fortfarande led. af
statsutskott samt vid urtima riksdagen 1905 led.
af särskilda utskottet), då han afgick. Sitt fasta
beslut att .därmed definitivt lämna riksdagen kunde
han emellertid slutligen icke genomföra mot upprepade
starka påtryckningar, enär hans återinträde
i kammaren ansågs ovillkorligen nödvändigt för
att fylla det genom H. Tamms frånfälle uppkomna
tomrummet som statsutskottets ordf. B.
invaldes då af Älfsborgs län och var ånyo led.
af kammaren 1908–12 och var under hela tiden
statsutskottets ordf. samt 1908 led. af talmans-
konferensen och från 1909 tillika kammarens vice
talman. Vid sammanslagningen af kammarens
båda högerpartier riksdagen 1912 nödgades han
mottaga uppdraget som partiets ordf. Efter riksdagens
slut drog han sig trots flera uppmaningar
att kvarstanna definitivt tillbaka från riksdagen.
Inom statsutskottet ådagalade han betydande
kraft och förmåga att sätta fart i ärendenas behandling.
Han fattade ock som en af sina uppgifter inom
utskottet att vara utjämnande och
fredsstiftände mellan olika meningar, personliga
antipatier m. m. I samband därmed står ock hans
ofta framträdande benägenhet att i all synnerhet
inom utskottet, men äfven i viss mån i plena
framlägga jämkningsförslag. Den intellektuella
smidigheten, praktiska klokheten och den breda
humorn betryggade därvid ofta framgång. Till B.
gjorda anbud att bli statsråd eller statsminister ha
af honom alltid med bestämdhet af böjts.
Till hvad i hufvudarbetet är sagdt om B:s
verksamhet vid kyrkomötena må tilläggas, att han äfven
vid 1908 års kyrkomöte och följ. varit vice ordf.
såväl för mötet som i kyrkolagsutskottet. Större
delen af kyrkomötet 1910 måste han i följd af
ärkebiskop Ekmans sjukdom leda förhandlingarna.
Hans insats i kyrkomötets arbete torde ha varit
af ungefär samma art som i riksdagen, om än
han förefallit rätt mycket konservativare i
kyrkliga ärenden än i de statsborgerliga. En af de
ledande principerna för hans biskopliga verksamhet
har han angett vara bemödandet att af bestående
ordningar göra så godt som möjligt, och
metoderna från statsutskottet torde ha blifvit tillämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
