- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
707-708

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunal mellanskola, teknisk aftonskola och
folkskolor. Där utges 2 tidningar, "Norrländska
socialdemokraten" (daglig) och "Norrbottens läns
annonsblad" (1 gång i veckan). I judiciellt
hänseende hör B. till Öfverluleå tingslag, Luleå
domsaga, och i ecklesiastikt till Öfverluleå
församling. För val af led. till Andra kammaren tillhör
B. Norrbottens läns södra valkrets, som utser 3
riksdagsmän. Stadens vapen (fig. 1) visar en
krenelerad mur med porttorn i rödbrun färg på
silfverbotten. B. är fästnings- och garnisonsort (se
Bodens trupper. Suppl.).
Kasernetablissemangen (se pl. II till art. Kasern)
m. fl. militära anläggningar ligga mellan den egentliga staden och
Lule älf.

B. blef stationssamhälle 28 febr. 1896,
municipalsamhälle 7 juli 1899 och fick 13 dec. 1918
stadsrättigheter fr. o. m. 1 jan. 1919.
A. B-d.

*Boden (sp. 858). Bodens fästning.
Fästningsbyggnaden kan anses i det stora hela vara
afslutad 1916, då på de Boden omgifvande höjderna
voro uppförda permanenta, i klippan nedsprängda,
med pansartorn försedda fort (se Fort, sp. 921)
jämte mellanliggande batterier och mindre verk
m. fl. befästningsanläggningar bildande en
fortgördel, omslutande kaserner och förrådsbyggnader
m. m. Sedan dess ha befästningarna ytterligare
fullständigats och nya kasernbyggnader tillkommit. B.
är afsedt att vara en operations-, spärr- och
förrådsfästning. Dess betydelse som spärrfästning –
genom att spärra transitobanan Narvik–Boden–
Haparanda–Torneå–Petersburg – lär ha gjort
sig gällande under Världskriget.
H. J-dt.

*Bodenbach (tjech. Podmokly) tillhör nu
Tjecho-Slovakien.

* Boden-Karlsborgs artilleriregemente delades
1919 i Bodens artilleriregemente (n:r
8) och Karlsborgs artillerikår. Det
förra utgöres af 4 bataljoner på 2 kompanier med
en volontärstyrka af 223 man. Det erhåller sitt
värnpliktiga manskap från Kopparbergs, Västernorr-
lands, Västerbottens och Norrbottens län samt är
förlagdt i Bodens fästning. C. O. N.

*Bodenmüller, F., dog 27 mars 1913 i München.
Bodens artilleriregemente. Se Boden-Karls-
borgs artilleriregemente. Suppl.

* Bodens ingenjörkär, som i enlighet med 1914
års härordning något ökats, består nu af stab, 4
fästningsingenjörkompanier och för tyg-, minor-,
belysnings- och parktjänst l tygkompani, hvar-
jämte densamma tilldelats ett detachement ur Fält-
telegraf kåren för handhafvande af ballong-, tele-
fon-, radio- och flygtjänst. Kåren räknar 12 furi-
rer samt 34 korpraler och vicekorpraler af olika
slag, 60 volontärer, l gevärshandtverkare- och l
sjukvårdssoldat samt har 16 stamhästar. Officerare,
underofficerare och civilmilitär personal placeras
vid kåren från Fortifikationen. Kåren är förlagd
inom Bodens fästning. L. W:son M.

Bodens revir af Nedre Norrbottens distrikt,
Norrbottens län, omfattar Edefors socken med undantag
af delar af kronoparken Slättberg; af Öfverluleå
socken delarna n. om Lule älf samt Nederluleå
socken med undantag af kronoparken Kroktjärn.
Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter,
omfattade 1920 71,601 har allmänna skogar, hvaraf
6 kronoparker med en areal af 65,050 har.
S-r.

Bodens trupper, benämning på de trupper, som
under vanliga förhållanden utgöra fästningen Bodens
garnison. Dessa trupper äro: Norrbottens reg.
(med 4 bataljoner, af hvilka den 4:e utgöres af
värnpliktigskontingenter från längre söderut belägna
inskrifningsområden jämte befäl), Bodens artilleri-
reg. (se Boden-Karlsborgs artilleri-
regemente. Suppl.), Bodens ingenjörkår (se d.
o. Suppl.), fälttelegraf kårens detachement i Boden
samt l intendenturkompani. Dessutom är en divi-
sion af Norrlands artillerireg. förlagd till Boden.
- Enligt 1914 års härordning skall i Bodens trup-
per äfven ingå Norrbottens kavallerikår (med 2 skva-
droner), men denna är ännu (1922) ej uppsatt.
Kårens kasern är dock färdigbyggd. H. J-dt.

Bodes lag [bådes], astron. Se B o d e, J. E.,
och Solsystem, sp. 359-360.

Bodhisatva, Buddha-kandidat,
Buddha-efterföljare (jfr bilderna till Buddismen).

Bodiam castle [bå’diəm kä’sl], betydande
slottsruin i Sussex, 18 km. n. om Hastings, är ett af de
vackraste bevarade exemplen på medeltida borgar
med vallgrafvar i England.

Bodin, härad och pastorat, omfattande B. och
Straumen socknar vid Bodö, Nordland fylke, Norge.
671,34 kvkm. 5,649 inv. (1920). Jordbruk, fiske
och fabriksverksamhet. Inom häradet finns Nord-
Norges landtbruksskola. K. G. G.
*Bodio, L., dog i nov. 1920 i Rom.
Bodjajev, K l i m e n t, bulgarisk militär, f. 1865
i Ochrida (Macedonien), öfverflyttade redan som
ung till Sofia och ingick i bulgariska armén. Han
deltog som löjtnant i kriget mot Serbien 1885,
genomgick därefter generalstabsakademien i Turin
och vann inträde i generalstaben, deltog, som gene-
rallöjtnant och chef för 4:e inf.-fördelningen, med
utmärkelse i Balkankrigen 1912-13, blef 1913
krigsminister, 1914 generalinspektör för 3:e armé-
inspektionen och (senare) generalstabschef. Vid
Bulgariens inträde i Världskriget (i sept. 1915)
erhöll B. befälet of ver l:a armén, med hvilken han
(5 nov. s. å.) intog Nis och sedermera (23-24 nov.)
verksamt bidrog till de allierades seger vid Kosovo-
polje. Förföljningen af den slagna serbiska armén
uppdrogs åt B., som vid Prizren (29 nov.) till-
fogade den ett nytt grundligt nederlag med påföljd
att armén, åtföljd af konung Peter, fortsatte det
nu flyktliknande återtåget in i Albanien, där dess
hufvudkrafter inslogo riktning mot Skutari. B.
följde efter, sprängde fullständigt serbiska armén
3 dec. vid Kula Luma, där Hvita och Svarta Drin
förenas, samt besatte efter hand nordöstra Albanien.
Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 197 och 198. n. J-dt,
Bodman, Anders Gustaf (Gösta), kemist,
f. 5 aug. 1875, filos. doktor i Uppsala 1906,
tjänstgjorde flera år som lärare vid Chalmers’ tek-
niska institut i Göteborg samt blef 1916 professor
i oorganisk kemi samt mineralogi och geologi där,
h var jämte han sedan s. å. fungerat som institu-
tets sekreterare. B. var 1901-04 meteorolog och
fysiker vid den af 0. Nordenskjöld ledda sydpolar-
expeditionen och har utgett det band, som i dennes
"Wissenschaftliche ergebnisse" behandlar meteoro-
logien, jämte flera andra vetenskapliga arbeten.
Han är led. af Vet. o,. \itt. samh, i Göteborg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free