- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
713-714

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

docent i Köpenhamn och var 1914–16 anställd som
"reader" i matematisk fysik vid universitetet i
Manchester. 1916 blef B. professor i teoretisk fysik vid
Köpenhamns universitet och utsågs till ledare af det
institut i teoretisk fysik, som fullbordades 1921. I
sitt första arbete öfver atomernas byggnad (1913)
förklarade han genom en sinnrik kombination af
Rutherfords atommodell (se Rutherford, sp. 1271)
med den Planckska ljuskvanthypotesen (se Planck,
Max
) spektrallinjernas uppkomst i väteatomen.
Teorien, som hör till det märkligaste, som
framkommit under de senare åren, har af B. själf
liksom af andra forskare vidare utarbetats till en
förvånande precision (se därom Atommodell.
Suppl.). B. har äfven gjort en teoretisk utredning
ang. hastighetsminskningen hos elektriska partiklar
vid genomgång af materia (1913–15).
Sammanfattande öfversikt öfver atommodellsteorierna har
B. gett i Über die serienspektren der elemente (i
"Zeitschrift für physik", Berlin, 1920) och
Atomernes bygning og stoffernes fysiske og kemiske
egenskaber
(Köpenhamn, 1922). B. är bl. a. led.
af Danske videnskabernes selskab (1917), Fysiogr.
sällsk. i Lund (1918) och Royal institution (1921).
Han fick 1922 årets Nobelpris i fysik.

3. Harald August B., den föregåendes
broder, dansk matematiker, f. 22 april 1887, vardt
1910 filos. doktor och docent samt 1915 professor vid
Polyteknisk læreanstalt. B. har i en rad viktiga
afhandlingar behandlat den analytiska talteorien
och primtalens funktioner.
2. E. R-dt. 3. E. Ebg.

*Bohus. 1719 sattes B. "i defension", och 1743
var det ännu i tämligen godt försvarsstånd, men
förföll sedermera. 1766 hade visserligen en del
logement iordningställts, men 22 april 1788 ut-
dömdes B. som fästning. 4 juni 1789 befalldes,
att den påbörjade raseringen skulle tillsvidare
upphöra, och 1796 förbjöds den. (Jfr Bohus,
sp. 914.)
L. W:son M.

Bohusbanan. Se Statsbanan genom Bohuslän.

Bohuslind, bot. Se Tilia.

illustration placeholder
Bohus läns vapen.

*Bohus län. Se
Nordisk familjeboks karta
öfver Sverige i bd
XXIX, blad IV. På
landskapets i
hufvudarbetet afbildade vapen
är fästningens form ej
riktig, hvarför nytt
vapen här meddelas.

Bohuslänska vintersillen, zool. Se Sillsläktet, sp. 538.

*Bohus läns regemente, hvars rekryteringsområde med hänsyn till värnpliktigt
manskap är oförändradt, är förlagdt till Uddevalla.
Se H. E. Uddgren, ”K. Bohusläns regemente”
(1911).

Boine [båi′n], flod. Se Boyne.

Bois à bracelets [bωa′ṡ a braslä], fr. Se
Theophrastaceæ.

*Boisdeffre, E. F. C h. Le Mouton de, dog
25 aug. 1919.

Bois-Duval [bωa′ dyva′l], J. A. Se Boisd.

Boisé cañon [båi′sei], dalklyfta i Idaho, Förenta
staterna, nära staden Boisé (se d. o.). Genom
uppdämning har där 1915 skapats världens f. n. största
damm, Arrowrockdammen [ä′råuråk-],
rymmande 3½ milliard kbm. vatten och bevattnande
norra delen af Great basin.

Boisrond-Canal [bωarå′d-], president. Se
Haiti, sp. 1059.

Boissard de Boisdenier [bωasār də bωadəniē],
fransk målare, f. 1813 i Chåteauroux, d. 1866 i
Paris, var elev af Gros och Deveria, väckte betyd-
ligt uppseende 1835 med sin målning tipisod från
återtåget från Ryssland (ett par utmattade och
sårade soldater, som jämte en stupad häst och
spillrorna af en kanonvagn blifvit lämnade i snön,
medan trupperna skymta i fjärran). Målningen,
som tillhör museet i Rouen, är en af de mest
egenartade och tragiskt uppskakande bland år-
hundradets krigsmålningar. B. utförde äfven reli-
giösa och historiemålningar, men hans intressen
splittrades - han var också musiker och förfat-
tare -, och hans namn glömdes, till dess hans
hufvudalster förekom på världsutställningen 1900
och återkallade mästaren i minnet. G-g N.

*Boissier, M. L. G., dog 10 juni 1908 i Virofloy
nära Paris.

*Boito. 1. C. B. dog 1914. - 2. A. B. dog
10 juni 1918 i Milano.

*Boj. 1. Om olika former af grundbojar se
Utprickningssystem. - Om f räls ar-
bo j se d. o. och Lifräddningsväsende,
sp. 454.

Bojan (rum. Stobozia-Rarancea), stad i
Bukovina, Rumänien, nära floden Prut. 7,438 inv.
(1910). Under Världskriget utkämpades där
särskildt nyåret 1915–16 och aug. 1917 större strider
i samband med Czernowitz’ intagande af ryssarna
och återbesättande af österrikarna.

Bojovitj, Peter, serbisk militär, f. 4 juli 1858
i Micevici (sandjaket Novibazar), blef 1876 offi-
cer, deltog i krigen mot Turkiet 1876-78 och mot
Bulgarien 1885-86 och befordrades 1901 till öfver-
ste. Vid l:a Balkankrigets utbrott, okt. 1912, blef
han stabschef vid l:a armén (kronprins Alexander),
utnämndes efter slaget vid Kumanova till general
och blef 1913 krigsminister och 1914 befälhafvare
öfver trupperna i de nyiörvärfvade områdena. Un-
der Världskrigets l:a skede förde han befälet öfver
l:a armén. I jan. 1916 öfverförde han den nyorgani-
serade serbiska armen till Saloniki och blef seder-
mera befälhafvare för l:a armén i Macedonien. I
sept. 1918 erhöll han vojevods (fältmarskalks) vär-
dighet. H. j-dt.

*Bojsen, F. E., återtog 1905-09 sin folkhög-
skola, som han sålde 1916. Han utgaf 1905-18
Möens historie (4 bd). - Hans broder Peter B.,
skolman, politiker, f. 15 april 1838, d. 27 aug.
1922, köpte 1859 Gedved folkhögskola, som nedlades
1881, och ledde 1862-1902 ett med denna förenadt
privat seminarium samt var medutgifvare af "Dansk
skoletidende" 1866-70. Han var äfven framstå-
ende jordbrukare. Han tillhörde folketinget 1866
samt landstinget 1894-1902 och (som kungavald
medlem) sedan 1912. - Deras syster, Jutta Kuni-
gunda B., f. 1837, gift med kyrkoherden F. D.
Möller 1857, änka 1892, var 1888 medstiftare af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free