Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgmästaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
747
Borgmästaren-Borgund
748
i följd. Det första namnet räknas som hel röst,
det andra som half och det tredje som V3- Den,
som har de flesta rösterna, får första förslagsrum.
Vid följande sammanräkningar reduceras röstvärdet
på vanligt sätt, och konungen utnämner en af de
tre föreslagna. Säter och Hedemora ha sedan 1921
gemensam borgmästare. - Nya städer läggas nu-
mera ofta under landsrätt och sakna magistrat. I
dessa städer skall stadsstyrelsen bestå af l kom-
munalborgmästare (den förste sådan, den
i Mjölby, utnämndes 12 maj 1922) och minst 2
kommunalrådmän, den förre tillsatt af K.
M:t bland 3 behöriga personer, som föreslagits af
stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade in-
vånare. I städer, äldre än l jan. 1921, gäller
om stadsstyrelsens sammansättning, hvad i regle-
mentet bestämmes. N. H.
Borgmästaren, zooL Se Måssläkte t.
Borgomanero [-nērå], stad i norra Italien, prov.
Novara, omkr. 30 km. n. om Novara. 11,206 inv.
(1911). Betydande silkesindustri.
Borgotaro [-tārå], stad i norra Italien, prov.
Parma, vid öfre loppet af floden Taro inom
Apenninerna. 9,423 inv. (1911).
*Borgsjö, socken, tillhör nu Medelpads västra
domsagas tingslag.
*Borgstedt, J. M., dog l maj 1915 i Stockholm.
Borgström, Axel Gustaf Sven, jurist,
ledamot af Högsta domstolen, kommunalman, f.
17 sept. 1862 å Herrevadskloster, Skåne, blef efter
universitetsstudier i Lund samt tjänstgöring i och
under Hofrätten öfver Skåne och Blekinge vice
häradshöfding 1888, notarie 1892, assessor 1897
och hofrättsråd 1902, allt i nämnda hofrätt, inne-
hade sedan åtskilliga kommittéuppdrag och ut-
nämndes 1907 till justitieråd. 1915 lämnade han
detta ämbete och mottog förordnande som ordf. i
tobaks-centralkommissionen. Sedan 1917 är han
åter led. af Högsta domstolen. Intresserad och
verksam kommunalman först i Kristianstad, sedan i
Stockholm (där han bl. a. var ordf. i Drätselnämn-
den 1912-20), har han i väsentlig mån bidragit
till skapandet af den nuv. ordningen för hufvud-
stadens kommunalförvaltning; han har ock (sedan
1915 som ordf.) tillhört styrelsen för Svenska stads-
förbundet (se d. o.) allt sedan dettas stiftande.
1912-15 var han ordi. i styrelsen för Svenska
pansarbåtsföreningen (se d. o.). Af trycket har han
utgett ett par personhistoriska arbeten. B. är he-
dersled, af örlogsmannasällsk. (1912). C. G. B j.
Borgström, Hilda Teresia, skådespelerska,
f. 13 okt. 1871 i Stockholm, var elev vid Operans
balett 1880-87 och vid Dramatiska teaterns elev-
skola 1887-88, hade följande säsong anställning
vid V. Rydbergs sällskap, öfvergick så till Stora
teatern i Göteborg, följde 1891-93 Aug. Lind-
bergs trupp, där hon slog igenom som Hilde i
"Bygmester Solness", var 1893-94 anställd vid
Svenska teatern i Helsingfors och från 1894 hos Al-
bert Eanft. 1900-12 var hon fäst vid Dramatiska
teatern i Stockholm, dit hon återvände 1919 efter
att under mellantiden ha gästspelat i Helsingfors,
svenska landsorten och vid Intima teatern, samt
hösten 1917 ledt Blancheteatern. Med friskhet och
käckhet utförde hon under början af sin bana flick-
roller, ingénue- och subrett upp gifter, fick snart
öfverta karaktärsroller, särskildt spirituella, raffi-
nerade och erfarna moderna franska kvinnotyper
af värld och halfvärld. Bland de mera uppmärk-
sammade af hennes många scengestalter kunna
nämnas Fernande i "Giboyers son", Suzanne i
"Sällskap där man har tråkigt", Lemaitres Flipote.
Annie i Esmanns "Far och son", Ellen i Fuldas
"Lifvets maskerad", Hélène i Curels "Skyltdoc-
kan", fru Vannaire i Guitrys "Fästningen faller’\
Zaza, Cyprienne i "Vi skiljas", Maughams lady
Frederick, Angela i Sutros "Eldskärmen", Signe
i Didrings "Högt spel", Abigail i "Ett glas vat-
ten", Katarina i "Så tuktas en argbigga" och
Franziska i "Minna von Barnhelm". Fröken B.
har i sina sceniska skapelser visat icke blott en
i den gamla skolan förvärfvad, precis och skarp
replikkonst och ett diskret åtbördsspel, som är
karaktärsafslöjande med obetydliga medel, uttrycks-
fullt utan skrik och väsen, utan äfven en person-
lighet, som är illusionslös och skeptisk, begåfvad
med en nykter, genomskådande intelligens. Hvass
malice och ettrig häftighet, spirituell uddighet,
behärskad och stilla resignation, lugn, beskyddande
ömhet framställer hon öfvertygande och verk-
ningsfullt. R-n B.
Borgström, Hjalmar, norsk tonsättare, f.
1864 i Kristiania, elev af Svendsen, Lindeman och
Leipzigkonservatoriet, har framträdt som egenartad
programmusiker i sina symfoniska dikter Hamlet
och Jesus i Gethsemane och har vidare komponerat
operorna Thora paa Rimol och Fiskeren till
texter af honom själf samt 2 symfonier, 2 stråk-
kvartetter, l piano- och l violinkonsert, violinso-
nater, pianostycken, sånger, förspel till Ibsens
drama "Johan Gabriel Borkman" m. m. Han är
musikkritiker i "Aftenposten".
Borgström, Johan Henrik Leonard,
finländsk mineralog, geolog och kemist, f. 16 maj
1876 i Sibbo, student 1894 och filos. doktor 1903 i
Helsingfors, var assistent vid universitetets minera-
logisk-geologiska institution 1897-1918, vid Geolo-
giska kommissionen (Finlands geologiska undersök-
ning) 1896-1902 samt blef t. f. statsgeolog 1900
och e. o. professor 1918. 1917 blef han före-
ståndare för bergslaboratoriet och geolog vid K. H.
Renlunds stiftelse till främjande af den praktiska
geologiska undersökningen, och 1919 blef han ordf.
i styrelsen för samma stiftelse. B:s vetenskapliga
arbeten ligga väsentligen inom mineralogien och
petrografien; han har särskildt sysslat med under-
sökningar om meteoriter och minerals kristallform
och kemiska sammansättning. K. A. G.
Borgs villastad, municipalsamhälle (jämlikt k.
br. 16 mars 1900) i Östergötlands län, Borgs
socken, vid Norra Östergötlands järnväg, 3 km.
från Norrköping. 40 har. 1,152 inv. (1919).
Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom
4,173,600 kr., tax. inkomst af kapital och arbete
2,455,472 kr. (1920). På platsen finnas af
industriella anläggningar kakelfabrik, konfektfabrik
(Nissens), 5 mekaniska verkstäder (däribland
Priorverken), 2 snickerifabriker, spinneri, såg och
hyfleri, tegelbruk samt teknisk fabrik. Samhället är
mest bekant genom den dit förlagda kuranstalten
Kneippbaden (se d. o.).
L. Wll.
*Borgund. – 2. Socknen bildar ett härad under
B. pastorat vid Aalesund, Möre fylke (före 1919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
