- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
757-758

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carolikyrkan (uppf. på 1660–70-talen), undergick
1913–14 en större restaurering. Älfsborgs
regementes kaserner, som uppfördes 1910–14,
togos i bruk hösten 1914. Framför tekniska skolan
restes 24 maj 1913 en byst af Sven Erikson (se
denne). Staden har numera högre allm. läroverk
(med realgymnasium). Om tekniska elementarskolan
och väfskolan se vidare Tekniska läroverk,
sp. 685–686 och 688. En af folkskolebyggnaderna
är afbildad i art. Folkskolor, pl. VII. Den
1881 (från Pickesjön) anlagda vattenledningen
utvidgades 1906 medelst ett antal borrbrunnar, hvilkas
vatten uppfordras genom elektriskt drifna pumpar
till reservoarer. Sedan 15 dec. 1917 står B. i
direkt järnvägsförbindelse äfven med Ulricehamn.
Tidningen "Västra dagbladet Boråsposten" har
upphört. 1922 uppsattes tidningarna "Borås nyheter"
och "Södra Älvsborg", frisinnade och
nykterhetsvänliga. Med B. förenades 1911 i kyrkligt
afseende till en församling, B:s församling, Torpa
socken, som sedermera fr. o. m. 1 jan. 1920 äfven
i administrativt, judiciellt och kommunalt hänseende
inkorporerades med B. Staden har ej längre
egen riksdagsman, utan ingår i Älfsborgs läns södra
valkrets. Se A. Damm, "Bilder från det gångna Borås" (1917),
"Sveriges städer", h. 36–37 (1919), och
O. Mannerfelt, "Sjuhäradsbygden före 1622 och Borås 1622–1865" (1912).

*Borås–Alfvesta järnväg är efter ommätning 170,5 km. lång.
        F. P.

Borås domsaga, i Älfsborgs län, bildades 1920
af förutvarande Ås och Gäsene domsaga samt
Vedens och Bollebygds härad. Den omfattar två
tingslag, Ås, Vedens och Bollebygds t:g samt
Gäsene t:g och sammanfaller med Borås fögderi.
1,766 kvkm. 33,198 inv. (1920).

*Borås järnväg är efter ommätning 41,9 km. lång.
        F. P.

Borås tidning, morgontidning (sedan dec. 1913),
som utges alla hvardagar i Borås. Den är en direkt
fortsättning af "Borås weckoblad", som började
utges 1 sept. 1826 och som 1834 fick sitt namn
ändradt till "Borås nya tidning". 1838 inköptes
tidningen af färgerifabrikören K. G. Rydin (d.
1877), en af stadens ledande män och dess
representant i borgarståndet, som till sin död var
tidningens redaktör. Af hans efterträdare må nämnas
Reinhold Ericson (1899–1911) och Ernst
Otto Hjalmar Sewerin
(f. 1875, från
1911). Redaktionssekreterare är sedan 1906 Ola
Larsson
(f. 1871). Tidningen utkom t. o. m.
1849 en gång i veckan, var 1849–81 halfveckotidning,
utkom 1882–1902 med tre nummer i veckan
och vardt 1902 daglig. Tidningen, hvars
sätteri sysselsätter fem sättmaskiner, trycks på en
flattrycksrotationsmaskin med 6-spaltigt format och
i regel 6–8, högst 20–30 sidor. 1899 öfvergick
tidningen från enskilda egare till ett aktiebolag,
hvars kapital från 73,000 kr. ökats till numera
250,000 kr. Bolaget utger en landsorts- och
halfveckoupplaga af tidningen, "Westgöten", och
"Borås kommunalblad". Borås tidnings upplaga är
öfver 10,000 ex., "Westgötens" 13,000,
prenumerationsprisen resp. 12 och 5 kr. om året.
Tidningens politiska ståndpunkt är högerns.

Borås-Ulricehamns järnväg (sign. B. U. J.),
normalspårig (1,435 m.), egande banlängd 38,0

km., trafikerad banlängd 448 km., inom Älfsborgs
län belägen järnväg, som eges resp. trafikeras af
Borås–Ulricehamns järnvägs-a.-b., Göteborg.
Banan, å hvilken erhölls koncession 24 maj 1912 och
30 okt. 1914, öppnades för trafik 14 dec. 1917 och
utgår från Borås nedre station, följer
Borås–Alfvesta järnvägs spår till Gånghester (7 km.),
afviker därifrån i östlig och nordöstlig riktning och
ansluter till Ulricehamns station å
Halmstad–Nässjö och Västra centralbanans järnvägar
(Gånghester–Ulricehamn 38,0 km.). Vid 1920 års slut
utgjorde den bokförda byggnadskostnaden 3,070,239 kr.,
hvaraf för banan med husbyggnader 2,545,253 kr. och
för rullande materiel 472,299 kr. Aktiekapitalet
uppgick till 1,276,400 kr.
        F. P.

Borö batterier, i Norge, Dybvaag socken, vid
inloppet till Oxefjord utanför Tvedestrand, anlades
och bestyckades af invånarna 1807. De två batterierna
kunde dock ej hindra engelska fregatten
"The Naiad" att 6 juli 1812 inlöpa i Lyngör hamn.
Bestyckningen var kvar 1815, men därefter lämnades
batterierna åt sitt öde.
        L. W:son M.

*Bosarp. Patronatsrätten där och i Västra Strö upphörde fr. o. m. 1922.

Boscawen [bå’skəωen], sir Arthur Griffith-,
engelsk konservativ politiker, f. 18 okt. 1865,
blef 1892 underhusledamot, föll igenom 1906,
men tillhörde 1910–22 åter underhuset. B. tjänstgjorde
under Världskriget som bataljonschef, var
understatssekreterare i pensionsministeriet 1916–19
och i jordbruksministeriet 1919–21, var 1921–22
jordbruks- och fiskeriminister i Lloyd Georges
ministär och är sedan nov. 1922 hälsovårdsminister i
ministären Bonar Law. Han har utgett
Fourteen years in parliament (1907).
        V. S–g.

Bosch, strunt, skräp, smörja; lånord från turkiska eller zigenarspråk.

Boschmagnet är en magneto-elektrisk tändapparat. Se Tändning.

*Boscotrecase förstördes delvis 1906 vid
Vesuvius’ utbrott, men har återuppbyggts. 11,286 inv. (1911).

*Bosebo, socken i Jönköpings län, Västbo härad,
är annex till Båraryd, Växjö stift, Västbo kontrakt.

*Boselli, P., var febr.–maj 1906
undervisningsminister, i maj 1915 ordf. i det utskott,
som tillstyrkte Italiens deltagande i Världskriget, samt
juni 1916–okt. 1917 ministerpresident.

Bosin, Axel, teaterman, f. 17 april 1840 i
Stockholm, d. där 27 dec. 1910, tog kameralexamen
i Uppsala 1861 och hade från 1862 växlande
anställningar vid teatrar i Stockholm, landsorten
och Finland, var dessemellan meddirektör för
Humlegårdsteatern 1869, för Alhambrateatern
1870–72 samt Södra och Djurgårdsteatern 1883–88
och ledde eget landsortssällskap 1889–91.
Fr. o. m. 1894 var han hufvudsakligen anställd som
regissör vid Ranfts teaterföretag i Stockholm och
Göteborg samt gjorde sig uppskattad som scenisk
ledare. Han öfversatte och bearbetade flera hundra
operetter, lustspel och farser.

*Bosjökloster. Patronatsrätten upphörde 1922.

*Boskillnad. Reglerna i 1898 års lag härom ha
alltjämt giltighet för de äktenskap, hvilkas
förmögenhetsordning är bestämd af äldre Giftermålsb.
(se Giftermålsbalken. Suppl.), medan för
de äktenskap, som äro h. o. h. reglerade genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:48:08 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free