Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 783-784 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braha ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ver Lauefenomenen (i

"Cambridge philosophical society’s proceedings") gaf B.
ett synnerligen fruktbärande uppslag till detta fenomens
tydning (se vidare B. 1). Tills. med fadern
erhöll B. därför 1915 års Nobelpris i fysik.

1–2. ^{E. R–dt.}

Braha, dryck. Se Hirs.

*Brahe, biflod till Weichsel, rinner nu
nästan helt på polskt område.

*Brahe, danska ätten. – 3. Tyko B. 1913
började direktören för Armaghobservatoriet på Irland
J. E. L. Dreyer utge Tychonis Brahe Dani opera omnia.
B:s namnteckning återges å pl. IV till art. Autograf.

*Brahe, svenska ätten. – 6. Per B. d. y. En
byst af B. (mod. af Börje Börjeson) aftäcktes 24
juni 1916 i Grenna, åstadkommen genom den 1903
i Grenna bildade Braheföreningen. Om B:s verksamhet
för undervisningen se C. M. Schybergson,
"P. B. och Åbo akademi" (1915). I den af C.
M. Schybergson utg. "P. B:s brevväxling rörande
Åbo akademi" (utgörande bd CLXIV af "Skr.
utg. af Sv. litt. sällsk. i Finland") innehåller d. I
(1922) P. B:s bref, sammanlagdt 309, omfattande
tiden 1637–80. – 8. Af Ebba B. finns intet
säkert dokumenteradt porträtt, men 3–4 på svenska
herresäten befintliga målningar ha traditionsvis
ansetts framställa hennes person, bl. a. det i
hufvudarbetets art. om henne införda, som är taget
efter en på Skokloster förvarad replik af en
porträttmålning i Gripsholmssamlingarna, hvilken
numera befunnits albilda en engelsk prinsessa,
Henriette Anne, dotter till Karl I och gift med hertig
Filip af Orléans.

*Brahm, O., dog 28 nov. 1912 i Berlin. Ett
urval af hans kritiker utgafs 1913–14 i 2 bd af
P. Schlenther.

*Brahmaputra. I sitt öfre lopp, där kallad
Tsang-po, framrinner B. i den stora längsdalen
mellan Himalaya i s. och Transhimalaya i n.
Tsang-po är Tibets pulsåder. Efter S. Hedins sista
resa har det blifvit fastställdt, att Tsang-po kommer
från de stora glaciärerna i Kubi-gangri, en af
Himalayas fjällryggar. En af dessa glaciärers
smältvattensälfvar lämnar iskanten på 4,864 m. ö. h.
och kan sägas vara Tsang-pos och B:s verkliga
källa. Nedanför Kubi-gangri utvidgar sig Tsang-po.
Dalen och floden likna på sina ställen en sjö. Vid
Tradum (4,563 m. ö. h.) äro dalen och floden mycket
breda; därefter afsmalnar dalen, men vidgar
sig åter vid hufvudorten Schigatse (3,871 m. ö. h.).
En rad större och mindre bifloder upptas från
Himalaya och Transhimalaya. De medföra löst
material, som till stor del kommer till afsättning i
Tsang-po-dalen. Under den regnfattiga vintern
krymper Tsang-po ihop, och dess gamla bädd intas
af sanddyner, som af vinden transporteras ned
genom dalen; från juli till sept. råder högvatten.
Tsang-po-dalen är Tibets viktigaste och tätast
bebyggda område. Vid densamma ligga, utom

hufvudorten Schigatse, Ye och Tradum samt en rad
större och mindre kloster med kringliggande
boplatser. Se S. Hedin, "Southern Tibet" och
tidskriften "Ymer" (1918). Om B:s genombrott
genom Himalaya samt lopp i Assam och Bengalen
se hufvuduppl. B. trafikeras från Dibrugarh i öfre
Assam (1,300 km. från Calcutta) med ångbåtar,
från Gauháti af större fartyg.

^{H. A–nn.}

Brahmaputrafolk. Se Lohitafolk.

Brahmasampradayin-sekten. Se Madhva-sekten.

*Brahms, J. Hans musik med sitt djup i
innehåll och form har under de senaste årtiondena
blifvit allt bättre förstådd och uppskattad äfven
i Sverige, där särskildt T. Aulin banat väg
för hans kammarmusik och där symfonierna (i
C-moll, D-dur, F-dur och E-moll) och violinkonserten
gjorts förtroliga för hufvudstadens allmänhet
genom Konsertföreningens verksamhet, hvarjämte
B:s innerliga solosånger höra till romanskonserternas
prydnader. I Meiningen restes 1899 hans bronsbyst
(mod. af Ad. Hildebrand), i Wien 1903 ett grafmonument
(komp. af Ilse Conrat) och 1908 en sittande staty (mod.
af R. Weyr). Nyare biografier öfver B. ha skrifvits af
Jenner (1905),
W. Pauli (1907) och
Thomas-San Galli (1912) samt
en fransk af Imbert (1906),
engelska af Florence May (2 bd, 1905),
Fuller-Maitland (1911) och
Lee (1916),
en svensk, af A. Hillman (1918).
En beskrifvande analys af B:s verk utgafs af Evans (1912).

*Braila. Under Världskriget kastades ryssarna
af Donauarmén (Kosch) 31 dec. 1916 in i sitt vid
B. anordnade brohufvud, hvilket sedan jämte B. 5 jan. 1917
intogs af den senare, som i s. m. äfven bemäktigade
sig den n. v. om B. belägna byn Michaela.
Jfr Världskriget, sp. 213.

^{L. W:son M.}

Braisne [brän], Braine, köping i franska dep.
Aisne, vid Vesle, 15 km. s. ö. om Soissons, med
en berömd kyrka från 1100-talet och ett historiskt
slott. Omkr. 1,500 inv. Under Världskriget besattes
B. 2 sept. 1914 af tyskarna (2:a armén, v. Bülow),
men återtogs efter förbittrade gatustrider
12 s. m. af engelsmännen. Under tyska offensiven
i maj 1918 intogs B., som då var besatt af fransmännen,
ånyo af tyskarna (7:e armén, v. Boehn), hvilka dock,
i samband med Veslelinjens uppgifvande, än en gång,
4 sept. s. å., måste utrymma detsamma.
Jfr Världskriget, sp. 166, 237 och 240.

^{H. J–dt.}

Braknut. Se Knut.

*Brakteat. Den största kända guldbrakteaten är
afbildad å pl. III till art. Guldsmedskonsten.

Brakteoid, bot. Se Homoioklamydeisk.

Brakteola, bot. Se Förblad.

Brakvedsbark, bot. farm. Se Frangula.

Bramatherium, paleont. Se Giraffdjur, sp. 1196.

*Brambeck, A. E., som under sina sista år var
bosatt i Köpenhamn, dog 28 sept. 1919 i Fjälkinge.
Hans sista stora arbete var den fredsförhärligande
gruppen Pax.

*Bramsen, L. E., dog 20 juni 1914 i Köpenhamn.

*Bramsen, H., dog 28 jan. 1919 i Köpenhamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>