Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bremen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
817
Bremen-Bresjko-Bresjkovskaja
818
medhjälpare. Till konsistoriet i Flensburg inskic-
kade han en skarp straffpredikan mot prästerna
och lät trycka den (Speculum seu Lapis lydius).
I anledning däraf fängslades han af superintenden-
ten, men flydde 1660 till Holland, blef präst i
Zwolle och utvecklade där vidare den mystiska
läran om "Kristus i oss" i Mysterium magnum
m. fl. skrifter. Då han upptagit en sinnessjuk ung
flicka i sitt hus (hon blef sedan hans hustru), af-
sattes han 1668 från ämbetet, lifnärde sig en tid
som korrekturläsare, fördjupade sig ytterligare i
mystikens teologi och förberedde pietismen genom
kraf på lifvets fromhet. Med G. Arnold trädde
han i förbindelse och lämnade bidrag till dennes
"Unpartheyische kirchen- und ketzerhistorie". Se
L. Moltesen, "F. B." (1893). Hj. H-t.
*Bremen hade 1919 311,266 inv., hvaraf i
staden B. 257,424 och i Bremerhafen 21,204. Under
årtiondet närmast före Världskriget uppblomstrade
B:s handel ytterligare, från 1912 dock något
hejdad af konkurrensen med den preussiska hamnen
Emden (se d. o., af ven i Suppl.) samt Hamburg.
Stora kostnader nedlades på B:s
hamnanläggningar, farleden i Weser fördjupades till 7 m.,
hamnarna utvidgades såväl i B. som Bremerhafen,
där frihamnsområdena nu omfatta resp. 1,08 och
2,75 kvkm. Bland nyare framstående byggnader
märkas Norddeutsche Lloyds hus (uppf. 1904 med
ett 76 m. högt torn), nya teatrar (1910 och 1913),
nytt rådhus (1913; gamla rådhuset är afbildadt å pl.
XVI till art. Byggnadskonsten) samt
nybyggnad af Kaiserbrücke (1913). Den i
hufvudarbetet, sp. 90, omnämnda Rolandsbilden är
återgifven i art. Rolandsstod. Från B. utgick
handelsundervattensbåten "Deutschland" (se
Undervattensbåt, sp. 999).
O. Sjn.
Historia och författning. Hösten
1918 anslöt sig B. på ett tidigt stadium till
den revolutionära rörelsen. Resningen där
utbröt redan 6 nov., allmän rösträtt infördes, och
från 14 nov. var makten helt i händerna på ett
efter ryskt mönster bildadt arbetar- och soldatråd.
De i B. särskildt talrike kommunisterna utropade
10 jan. 1919 en "socialistisk republik B.", styrd
af folkkommissarier, men riksregeringen ingrep,
och dess trupper besatte 4 febr. staden, hvarpå
en af högersocialister bestående regering öfvertog
styrelsen. Den följdes efter val i mars s. å. af
en koalitionsregering. Stadens nya författning
antogs 18 maj 1920. Enligt denna utgöres
representationen (bürgerschaft) af 120 genom allmän
rösträtt med proportionella val utsedda
medlemmar, hvilka i sin ordning välja regeringsmaktens
utöfvare, senaten, som består af 14 medlemmar och
inom sig utser 2 borgmästare. Dessa presidera
omväxlande ett år i sänder i senaten. Kyrkan är skild
från staten. Författningen stadgar äfven om en rad
intresserepresentationer: arbetskammare, de
affärsanställdes kammare, jordbruks-, detaljhandels- och
grosshandelskammare. – Jfr H. Burgdorff, "Die
freie hansestadt B." (12:e uppl. 1920), och J.
Achelis och J. Focke, "Bremer chronik van
870–1871" (s. å.).
V. S-g.
*Bremer, Fredrika. Hennes Brev utgåfvos,
rikt kommenterade, af Klara Johanson och Ellen
Kleman i 4 bd 1915–20, och England hösten 1851
(1922) af Klara Johanson. Smärre monografiska
arbeten om henne äro småskrifter af S. Ek (1912)
och Fanny Månsson (2:a uppl. 1920), samt en
uppsats af Lydia Wahlström i hennes "Svenskar"
(2:a delen, 1916). Se vidare "F. B:s bild" (1913,
utg. af Sigrid Leijonhufvud och Ellen Kleman).
– Det i hufvudarbetet, sp. 93, nämnda Årsta ligger
i Österhaninge socken och är ej det med Stockholm
införlifvade Årsta.
Bremnes, härad och socken i Fin-nås pastorat,
n. om Haugesund, Hordaland fylke (före 1919
Söndre Bergenhus amt), Norge. 119,89 kvkm.
3,406 inv. (1920). Fiske. K. G. G.
Bremsnes, härad och socken under Kvernes
pastorat, s. om Kristiansund, Möre fylke (före 1919
Komsdals amt), Norge. 119,?i kvkm. 4,426 inv.
(1920). Fiske och jordbruk. K. G. G
Brennan [bre/n9n], Louis, engelsk uppfinnare,
f. 28 jan. 1852 i Castlebar, Irland, vistades 1861
-80 i Melbourne, Australien. B. egnade sig tidigt
åt konstruktion af torpeder och har inom området
gjort värdefulla uppfinningar. Han var 1887-96
superintendent för Government Brennan torpedo
factory och kvarstod som detta företags konsulte-
rande ingenjör till 1907. Under de följande åren
var B. sysselsatt med utarbetande af ett system
för enspåriga järnvägar, grundadt på gyroskop-
principen. Han togs under Världskriget i anspråk
för ansvarsfulla arbeten inom ammu-nitionsdeparte-
mentet och inom flygväsendet samt är sedan 1919
anställd vid engelska luftfart-ministeriet. Fmn.
* B ren n er. Gränsen mellan Österrike och Italien
går nu of ver passet. Invid detta ligger på ita-
lienskt område den lilla byn B. med bad och varma
källor.
*Brenning, E., dog 24 jan. 1915 i Weener, Ost-
friesland.
*Brenta. Under Världskriget spelade Val Su-
gana, hvarigenom B. i sitt of re lopp flyter, en
viktig roll som förbindelseled bakom österrikiska
arméns högra flygel. Under österrikiska offensiven
på Tyrolerfronten i nov. och dec. 1917 utkäm-
pades hårda strider på ömse sidor om B.
mellan lire österrikiska armén (v. Scheuchen-
stuel) och l:a italienska armén (Pecori-Giraldi),
hvilken senare slutligen lyckades hejda anfallet
i höjd med Valstagna. Jfr Världskriget,
sp. 230. H.J-dt.
*Brentano. - 3. Lujo B. lämnade 1916 pro-
fessuren. I dec. 1918 blef han bajersk folkkom-
missarie för handel och industri, men lämnade snart
denna post.
Brenz [brents], biflod till Donaj (fr. n.) i
Württemberg och Bajern, 65 km. lång, utfaller
vid Lauingen, 40 km. n. v. om Augsburg.
Bre’phidæ, zool. Se F l i c k f j ä r i l a r.
Brerphos, zool. Se F l i c k f j ä r i l a r.
Bresjko-Bresjkovskaja, Jekaterina, rysk
revolutionär förgrundsfigur, f. 1844, dotter till en
godsegare, greps tidigt af den sociala medkänsla
för den ryska bondeklassen och den önskan att
höja den ur dess förnedring, som karakteriserade
det bildade ryska samhället under Alexander II:s
första regeringstid, och öfvergaf efter några års
äktenskap med godsegaren Bresjko-Bresjkovskij man
och barn för att enligt tidens sed "gå till folket".
Som medlem af en revolutionär sammanslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
