Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 845-846 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gesellschaft i Berlin, hvilket exploaterat uppfinningen.
Den är en för järnvägståg, speciellt godståg,
afsedd kontinuerlig och automatisk tryckluftbroms
(jfr Broms, sp. 249). Den sättes i verksamhet på
samma sätt som öfriga tryckluftbromsar och kan
därför – åtminstone i viss utsträckning - användas
i samtrafik med dessa. Å lokomotivet återfinnas i
stort sedt samma apparater för bromskraftens alstring
och reglering som vid t. ex. Westinghousebromsen
m. fl.; i fråga om bromsvagnarnas utrustning
företer däremot Kunze-Knorr-bromsen afsevärda
olikheter i jämförelse med öfriga tryckluftbromsar.



Fig. visar schematiskt bromsutrustningen å en
vagn försedd med Kunze-Knorr-broms. Den består
af hufvudledningen E, 2 sammanbyggda bromscylindrar
AB och C, regleringsventilen G, tryckluftbehållaren
A₁ samt dragstänger, häfarmar och
bromsblock. Anordningen med två bromscylindrar
medför utom andra fördelar möjligheten att åstadkomma
kraftigare bromsning å lastade vagnar än
å tomma. Hvarje bromsvagn är nämligen försedd
med en omställningsanordning, som står i förbindelse
med regleringsventilen och medelst ett vid
vagnssidan befintligt handtag kan inställas i två
olika lägen, I och II. Läget I används, då vagnen
är tom, läget II, då den är lastad. Befinner sig
handtaget i läget I, är bromscylindern AB "frånkopplad",
och bromsverkan åstadkommes endast af
cylindern C. Intager däremot handtaget läget II,
delta vid fullbromsning såväl cylindern C som cylindern
AB i bromsningen, hvarvid systemets fulla
bromsverkan ernås.

Kunze-Knorr-bromsens verkningssätt är följande.
Då bromsen är loss och klar för bromsning, befinner
sig bromsanordningen i det läge, som visas i fig.
Hufvudledningen E, regleringsventilen G, rummen
A och B samt behållaren A₁ äro då fyllda med luft
af 5 atmosfärers tryck. Bromsen tillsättes därigenom,
att man sänker trycket i hufvudledningen.
Härvid gå regleringsventilens slider öfver i bromsläget,
hvarigenom en förbindelse erhålles mellan
bromskamrarna B och C. Den i den förra inneslutna
luften strömmar därvid öfver till den senare
och pressar kolfven K₁ öfver åt vänster till sitt
bromsläge, samtidigt med att kolfven K₂ till följd
af tryckminskningen till vänster om kolfven af den
i kammaren A och i behållaren A₁ inneslutna
luftens tryck likaledes föres öfver åt vänster. Ju mera
luft, som utsläppes ur hufvudledningen, desto mera
tryckluft strömmar från bromskammaren B öfver till
bromskammaren C, och desto kraftigare blir
bromsningen. När så mycket luft strömmat öfver från
kammaren B till kammaren C, att tryckskillnaden
utjämnats, afbryter regleringsventilen förbindelsen
mellan kamrarna, hvarvid bromskammaren B,
därest omställningsanordningen intar läget II, sättes
i förbindelse med fria luften. Härvid träder sålunda
äfven bromscylindern AB i verksamhet, och
båda cylindrarnas fulla bromsverkan är uppnådd.
Om däremot omställningsanordningen intar läget I,
är förbindelsen med fria luften afstängd, äfven sedan
cylindern C uppnått sin fulla bromsverkan, och
bromscylindern AB kommer alltså ej att utöfva någon
bromsverkan. Bromsen lossas därigenom, att
man ökar trycket i hufvudledningen. Därvid sättes
bromskammaren C genom regleringsventilen i förbindelse
med fria luften, samtidigt med att tryckluft
från hufvudledningen inströmmar i kammaren
B. Såväl kolfven K₁ som kolfven K₂ föras härvid
öfver åt höger, den förra under inverkan af fjädern
P, den senare till följd af tryckökningen till vänster
om kolfven, och bromsen lossar. De egenskaper,
som känneteckna Kunze-Knorr-bromsen och göra
den lämplig för bromsning äfven af de längsta
godståg i de starkaste lutningar, äro följande.
1) Bromsen kan såväl tillsättas som lossas gradvis;
2) bromsen kan ej utmattas, d. v. s. bromskraften
nedsättes ej vid på hvarandra följande upprepade
bromsningar och lossningar; 3) ökad bromskraft kan
erhållas för bromsning af lastade vagnar.
Kunze-Knorr-bromsen förelåg fullt utexperimenterad
1914. Den började införas vid preussiska statsbanorna
1918 och vid svenska statsbanorna 1920. –
Se äfven Hydraulisk broms och
Hydropneumatisk broms.

S. N–n.

*Broms, zool. Se Fäflugor.

Broms, Karl Gustaf, affärsman, f. 4 nov.
1756 i Örebro, d. där 28 jan. 1833, idkade jämte
sin broder Johan Daniel B. mycket omfattande
affärsverksamhet i Örebro, men ingrep ock på ett
synnerligen framstående sätt i allmänna angelägenheter.
Redan 1789 var han för staden riksdagsman
i borgarståndet, ett uppdrag, som förnyades 1809–10.
Genom hans kraftiga medverkan bildades
1803 Örebro läns hushållningssällskap (hvaraf han
till 1824 var led. och 1819 ordf.), det af K. M:t
1820 stadfästa Hjälmare kanal- och slussverks
bolag (hvaraf han var led. till sin död) och 1821
Örebro läns sparbank. Med sina många segelfartyg
bedref han efter kanalens fullbordande (1830) liflig
sjöfart mellan Örebro dåv. hamn Skebäck och
Stockholm. B. fick kommerseråds titel och kallades
för sin verksamhet till landtbrukets höjande till
led. af Landtbruksakad.

* Broms, G. E. 1908 öfverlämnade hans änka
Anna Broms och medintressenter samtliga A.-b. G. E.
Broms’ egna hem tillhöriga fastigheter (med en areal
af 5,500 har) i Karl Gustafs socken i Norrbottens län
till K. M:t för bildande af en stiftelse för kolonisationsändamål
(G. E. Broms’ egnahemsstiftelse). Till 1922 års utgång
hade stiftelsen utlämnat 29 egnahemslägenheter.

*Bromsten, municipalsamhälle (enl. k. bref 10
juni 1904) i Stockholms län, Spånga socken, vid
järnvägen Stockholm-Västerås, 9 km. fr. Stockholm.
132 har. 2,215 inv. (1921). Tax.-värde å bevillningsskyldig
fast egendom 2,662,800 kr., till bevillning tax. inkomst
3,160,090 kr. (s. å.). Förstadssamhälle till Stockholm.

L. Wll.

Bromural. Se Sömnmedel, sp. 225-226.

* Bromö jämte Kalföarna bildar sedan 1886 en
1,624 har stor kronopark i Tivedens revir, Västra
öfverjägmästardistriktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>