Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brusilov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Brusilov-Bruxelles
870
giska ledning af Limmareds glasbruk sedan 1853
bragtes denna anläggning upp till höjden af de
förnämsta dylika i hela världen. Han anlade 1857
Bollsjö och 1871 Strömsfors glasbruk. B. var bl. a.
landstingsman samt vice ordf. (1870-87) och
ordf. (sedan 1887) i Älfsborgs läns södra hushåll-
ningssällskap. 1867-75 var han länets represen-
tant i Första kammaren och därunder led. af stats-
utskottet 1869-75 och statsrevisor 1868. B. var
led. af Landtbruksakad. (1875).
Bru7silov [-låff], Aleksej Aleksejevitj,
rysk militär, tillhörande en gammal ukrainsk familj,
f. 19 aug. 1853,
blef officer vid ka-
valleriet 1872, del-
tog i rysk-turkiska
kriget 1877-78 samt
blef öfverste vid gar-
det 1892 och gene-
ralmajor 1900. 1902
-06 var B. chef
för kavalleriofficers-
skolan samt avance-
rade till chef för
2:a gardeskavalleri-
divisionen och gene-
rallöjtnant 1906 och
chef för 14: e armé-
kåren 1909 samt general 1912 och chef för 12 :e
armékåren 1913. Yid krigsutbrottet 1914 ställ-
des B. i spetsen för 8:e armén, hvilken yt-
terst på vänstra flygeln intog Bukovina och
sedan trängde fram längs foten af Karpaterna
med anslutning till 3:e ryska armén (Euzskij). På
samma gång sökte armén tränga genom Karpater-
passen och ned i Ungern, hvarvid trupper af den-
samma genom Duklapasset nådde Bartfeld. Större
delen af armén deltog i slaget vid Limanova (bör-
jan af dec. s. å.) och nödgades efter liden mot-
gång draga sig bakom floden Dunajec. Försöken
mot Ungern återupptogos, och i jan. 1915 kunde
B:s armé besätta en del af nordöstra Ungern. Efter
tysk-österrikiska genombrottet vid Gorlice-Tarnów
(maj 1915) nödgades B. under fortsatta strider
draga sig tillbaka of ver Dnjestr och dess bifloder
ända in i Yolynien. I april 1916 befälhafvare på
sydvästra fronten, ledde B. det stora anfall, som
släpptes lös 4 juni mot hela fronten mellan polska
gränsen och den rumänska (vanligen kalladt Brusi-
lovs "första offensiv") och i början kröntes af fram-
gångar (vid Luck och utefter Strypa), men snart
hejdades och ledde till Bukovinas förnyade eröf-
ring och månadslånga strider. Större framgång
hade B:s "andra offensiv" (4 juli - slutet af aug.
1916), hvarigenom ryska fronten i Volynien och
östra Galizien framflyttades omkr. 40 km., men
däremot medförde B:s "tredje offensiv" (31 aug.-
slutet af okt. s. å.) mot de allierades front i Gali-
zien intet egentligt resultat. (Se vidare Världs-
kriget, sp. 206-208.) Af den nya regeringen
4 juni 1917 utnämnd till högste befälhafvare, före-
tog B. 29 juni ett förnyadt anfall i samma stil
som de föregående, hvilket till en början hade fram-
gång, men i juli följdes af motanfall, genom hvilket
ryssarna ledo fullständigt nederlag och utdrefvos
ur Galizien. B. blef afsatt l aug. s. å., men skall
senare ha tjänat den ryska bols j e vikregeringen, i
hvilken omfattning vet man dock icke. Hans krig-
föring karakteriserades af en ytterlig hänsynslöshet
i fråga om människolif. C. O. N.
*Brussa. 1. B. är numera eget vila j et i Turkiet.
65,342 kvkm. 1,570,124 inv., hvaraf 1,192,749
turkar, 278,421 greker, 89,966 armenier, 1,635
bulgarer, 2,854 judar och 4,499 pers. af annan
nationalitet (1912). Det omfattar sandjaken Brussa
(353,976 inv.), Bilejik (239,236 inv.), Afium-kara-
hisar (250,938 inv.), Kiutayah (317,017 inv.) och
Balikesri (408,957 inv.). Sandjaket B. hade s. å.
215,492 turkar, 82,505 greker, 50,809 armenier,
2,701 judar och 2,469 pers. af annan nationalitet
samt omfattade 6 cazas: Brussa (113,226 inv.,
hvaraf 72,993 turkar, 21,850 greker, 14,584 ar-
menier, 2,548 judar och 1,251 pers. af annan natio-
nalitet), Kios (50,026 inv.), Muhalitch (63,736
inv.), Mudania (35,114 inv.), Kirmasti (42,544
inv.) och Adranos (49,330 inv.). E. A-t.
Brusån. Se B rus an. SuppL
Bruten funktion, mat. Se Funktion.
Brutet tal, mat. Se Bråk.
Bru(d)tramsa. Se Brudnäbb. Suppl.
*Bruun (sp. 375), Kristian V al t er, dog
31 jan. 1906 i Köpenhamn.
*Bruun (sp. 375), Kristopher Arnt, dog
19 juli 1920.
*Bruun (sp. 376), Laurids Valdemar.
Af hans senare, omfångsrika alstring må nämnas
romanerna Den evige (4 bd, 1905-06), Pan (1906,
dramatiserad 1907, sv. of v. 1908), den stora sam-
hällsskildringen Af Bygernes slægt (2 bd, 1909),
den anonymt utgifna serien Van Zantens lykkelige
tid (1908; sv. öfv. 1921 liksom dess forts. "Solbrö-
derna"), Den Jorjættede ö (1910) och Den glædes-
löse enke (1914), ©n kärlekshistoria från Stilla haf-
vet, Den ukendte gud (1913), Det hele (1914) och
Oanda (1919). E. Ebg.
Bruvik, härad och pastorat, omfattande sock-
narna B., Dale och Stamnes, ö. om Bergen, Horda-
land fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt,
Norge). 392,26 kvkm. 4,091 inv. (1920). Jord-
bruk och industri (Dale yllefabrik, Vaksdal kvarn
m. fl.). K. G. G.
"Bruxelles hade 31 dec. 1920 med förstäder
684,870 inv. Det "större B." omfattade s. å. omkr.
842,000 inv. 1921 införlifvades med den egentliga
staden Laeken, Haeren, Neder Over-
heembeek samt delar af Molenbeek och
Schaerbeek. B:s hamnanläggningar ha under-
gått stora förändringar under de senaste årtiondena.
Villebroekkanalen har fördjupats till 6,5 m. djup
och 40-100 m. bredd, hvarigenom B. blifvit till-
gängligt för fartyg med upp till 5,s m. djup-
gående. Den nya hamnen, som påbörjades 1900
och omfattar tre stora bassänger, af hvilka den
största är Bassin Vergote (bassin Maritime å
kartan i hufvudarbetet), blef färdig 1908, hvarpå
de gamla hamnbassängerna 1910 igenfylldes. En
stor ny yttre hamn anlägges mellan Laeken och
Vilvoorde. Förutom de i hufvudarbetet nämnda
praktbyggnaderna märkas Palais du Cinquantenaire,
uppfördt 1879-80, med en 1905 byggd ståtlig
triumfbåge. Där inrymmas konstindustrimuseum,
museum för orientaliska och grekisk-romerska anti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
