- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
5-6

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Campbell, svenska släkter - *Campbell-Bannerman, sir Henry - *Campbelltown, oriktig form i stället för Campbeltown - Camp de César - Camp des romains, fort. Se Saint-Mihiel - *Camper, P. - Camperdown. Se Duncan, Adam - Campidoglio, nu namn på Capitolium (se d. o. Suppl.) - *Campillo y Correa, N. del - Campin, Robert - *Campodeidæ, zool. Se äfven Larvborstsvansar - *Campodunum. Se Kempten. Suppl. - Campolongo - Campomolon - Camponotus - *Campos Salles, M. F. de - Campoverde, Cima di - Câmpulung, stad. Se Kimpulung 1 - *Canada

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Campbell, svenska släkter, härstammande från olika
skotska släktgrenar af den vidt förgrenade ätten. Från
Argyll-grenen härstammade flera krigare, som inkommo
till Sverige på Karl IX:s och Gustaf II Adolfs
tid, bl. a. majoren Karl (Carel) C., f. 1593,
kaptenlöjtnant vid P. Ruthvens regemente 1622,
kapten vid Kronobergs regemente 1623, major 1628,
d. 1632. Släkten räknade fram på 1800-talet många
medlemmar i Sverige, de allra fleste officerare
i lägre grader. Den torde ha utgått på manssidan
1891 och på kvinnosidan 1903. På 1700-talet fanns i
Stockholm en köpmanssläkt C., hvilken anses härstamma
från den skotska ättgrenen C. of Islay. Köpmannen
Robert C., handlande i Stockholm sedan 1707, afled
där 1758. I Göteborg lefde på 1700-talet äfven en
köpmansfamilj C., af hvars medlemmar Colin C.,
f. 1686, inflyttade till Göteborg 1731, direktör i
Ostindiska kompaniet s. å., kommerseråd, d. 1757,
och Hugh C. naturaliserades som svenska adelsmän,
den förre 1731, den senare 1736, dock utan att taga
introduktion på Riddarhuset. De uppges ha härstammat
från den Argyllska släktgrenen. Jfr G. Indebetou,
"De svenska grenarna af skotska ätterna C." (i
"Personhist. tidskr.", 1908).

V. S–g.

*Campbell-Bannerman, sir Henry, blef 5 dec. 1905
premiärminister och vann vid nyvalen till underhuset
i jan. 1906 en glänsande valseger öfver unionisterna
(härom och om hans ministär se Storbritannien,
historia, sp. 198). Öfverhusets motstånd hindrade
genomförandet af många bland den nya ministärens
reformförslag, men skapandet af parlamentarisk
själfstyrelse för de forna boerrepublikerna
Transvaal och Oranjefristaten (1906) och den stora
uppgörelsen med Ryssland om Afganistan, Persien
och Tibet (31 juli 1907) äro minnesvärda resultat
af ministären C.-B:s politik. Hans älskvärda
personlighet bidrog väsentligt att sammanhålla
det i politisk uppfattning allt annat än enhetliga
regeringspartiet. Redan hösten 1907 nödgades han
af hälsoskäl öfverlåta den faktiska ledningen af
ministären och partiet åt finansministern Asquith; han
afgick 5 april 1908 och afled 22 april s. å. i London.

V. S–g.

*Campbelltown, oriktig form i stället för Campbeltown.

Camp de César [kãdə; eng. Cæsar’s camp],
under Världskriget benämning på ett system af
starka fältbefästningar omedelbart v. om Roye
(dep. Somme). Anlagdt af tyskarna (1:a armén,
v. Kluck) i början af okt. 1914 efter Royes intagande,
till försvar af denna viktiga förbindelseknut,
blef det föremål för långvariga strider senare på
hösten s. å. samt under större delen af 1915 mellan
de anfallande fransmännen (2:a armén, de Castelnau)
och de försvarande tyskarna, hvilka senare höllo
ställningen, ända tills densamma – i samband med det
strategiska återtåget till Siegfriedsställningen –
i mars 1917 utrymdes. 26 mars 1918 återeröfrades
dock C. af tyskarna (18:e armén, v. Hutier),
men i slutet af aug. s. å. intogs det, efter
flera dagars hårda strider, åter af fransmännen
(1:a armén, Debeney), som samtidigt besatte
Roye. Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240.

H. J–dt

Camp des romains [kã dä råmä’], fort. Se Saint-Mihiel.

*Camper, P. Se C. E. Daniels,
"Het leven en de verdiensten van P. C." (prisbelönt, 1880).

Camperdown [kä’mpedaun]. Se Duncan, Adam.

Campidoglio [-då’ljå], nu namn på Capitolium (se d. o. Suppl.).

*Campillo y Correa, N. del, föddes 1835 (ej 1834) och dog 1900.

Campin, Robert, nederländsk målare, f. omkr. 1382,
d. 1444, omnämnes 1406 som bosatt i Tournai samt
utförde många arbeten för kyrkor, gillen och för
rådhuset. Han var samtida med bröderna van Eyck och
var lärare till de båda betydande målarna Rogier van
der Weyden och Jacques Daret. Det af konstforskaren
G. Hulin de Loo för ej länge sedan framställda
antagandet, att G. var identisk med den till namnet
okände konstnär, som blifvit kallad mästaren från
Flémalle, synes ha ganska starkt fog för sig. Om
denne och hans arbeten se Mästaren från Flémalle.

G–g N.

*Campodeidæ, zool. Se äfven Larvborstsvansar.

*Campodunum. Se Kempten. Suppl.

Campolongo, italienskt pansarfort på Tyrolerfronten
(i Sette comuni), 9 km. v. om Asiago, intogs under Världskriget
af österrikarna (ärkehertig Karls arméafdelning) 23 maj 1916 och
förblef sedan i dessas besittning tills i nov. 1918.
Jfr Världskriget, sp. 213 och 248.

H. J–dt.

Campomolon, italienskt pansarfort på Tyrolerfronten,
9 km. nordväst om Arsiero, eröfrades under Världskriget
18 maj 1916 af österrikarna (ärkehertig Karls arméafdelning)
och förblef sedan i dessas besittning tills i nov. 1918.
Jfr Världskriget, sp. 213 och 248.

H. J–dt.

Camponotus, zool., ett myrsläkte, tillhörande
underfamiljen Camponotidæ (se Myror, sp. 110).

*Campos Salles, M. F. de, dog 1913.

Campoverde, Cima di, en 2,129 m. hög bergstopp i
italienska prov. Vicenza, distriktet Sette comuni, 11 km. n. om
Asiago. Under österrikiska offensiven i maj 1916 eröfrades det
befästa berget af 3:e arméns (v. Kövess) trupper 24 och 25 s. m.
Jfr Världskriget, sp. 213.

H. J–dt.

Câmpulung, stad. Se Kimpulung 1.

*Canada. De olika provinsernas och territoriernas
areal och befolkning 1921 voro enl. alman. de Gotha 1922:
Provinser och territorierKvkm. Inv.Inv. på 1 kvkm.
Ontario 1,054,8002,904,250 2,8
Quebec 1,830,6002,417,250 1,3
Nova Scotia 55,500 527,300 10
New Brunswick 72,500 372,000 5
Prince Edward island 5,650 94,650 17
Manitoba 652,200 669,614 1,0
British Columbia 921,600 718,500 0,8
Saskatchewan 651,900 843,450 1,3
Alberta 661,200 661,663 1,1
Yukon 536,300 8,512(1911) 0,02
North-west territories 3,217,200 18,481(1911) 0,01
9,659,4509,235,000 0,9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free