Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carbonas guajacolicus. Se Guajakol-karbonat - Carbonas lithicus. Se Litium-salter - Carcar - Carchi - *Cardiff - *Cardinal von Widdern, G. - Cardiocondyla. Se Myror, sp. 103 - Cardot, Jules - *Carducci, G. - Carduus Marianus, detsamma som Silybum Marianum (se Silybum) - Cardwell - Carebara. Se Myror, sp. 104 - Carelscroon. Se Dumont, Jean - Carême, Marie Antoine - Carêmes skinka - Carency - Carezzando - Cargados-Garájos-öarna. Se Saint Brandon - Cariama och Cariamidæ. Se Ormstorksläktet - Cariceæ, detsamma som Caricoideæ (se Cyperaceæ) - Caries dentis. Se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 756 - Carigara - *Carisien, K. E. von - Carisbrooke, markis af. Se Battenberg. Suppl. - Caritas - *Carlander. 2. K. M. C. - Carlander, affärsmän och donatorer. 1. Johan Kristofer C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carbonas guajacolicus, farm. Se Guajako1karbonat.
Carbonas lithicus, farm. med. Se Litiumsalter.
Carcar, stad på östkusten af ön Cebu, Filippinerna,
vid järnvägen 37 km. s. v. om staden Cebu. 31,895
inv. (1918). Handel med socker, majs och
fisk. C. anlades 1624.
Carchi, provins i norra Ecuador, på gränsen till
Columbia. Omkr. 5,700 kvkm. med 36,000 inv. Landet
är öfvervägande bergigt. Boskapsskötsel, jordbruk
och fruktodling äro hufvudnäringar. Hufvudstad:
Tulcan.
*Cardiff omfattar 26,26 kvkm. med 200,262
inv. (1921). Arealen af de mest betydande dockorna:
Bute east, Bute west, Queen Alexandra och Roath,
är omkr. 810 har. 1916 blef C. säte för det då
nyupprättade katolska ärkestiftet Wales. 1920
upprättades i C. ett walesiskt nationalmuseum.
*Cardinal von Widdern, G., dog 20 juli 1920 i Berlin.
Cardiocondyla, zool. Se Myror, sp. 103.
Cardot [-dä], Jules, fransk botanist,
f. 1860 i Stenay (dep. Meuse), förut bosatt
i Charleville, nu i Paris som ekonomisk
tjänsteman i styrelsen för Indo-Kina. C. är
en af de förnämste nu lefvande mosskännarna. I
"Wissenschaftliche ergebnisse der schwedischen
südpolar-expedition 1901-03" har han författat
La flore bryologique des Terres magellaniques,
de la Georgie du sud et de l’Antarctide (1908).
*Carducci, G., dog 16 febr. 1907 i Bologna. - 1906
fick C. Nobelpriset i litteratur. S. samlade Opere
utkommo i 20 bd 1889-1909. Se biogr, af G. Chiarini
(1908) och B. Croce i "La critica" (med bibliografi,
1910).
Carduus Marianus, bot., detsamma som Silybum Marianum
(se Silybum).
Cardwell [kā’dωel], stad vid Rockingham bay,
Queensland, Australien, omkr. 1,300 km. n. n. v. om
Brisbane. Det har en af de tryggaste hamnarna
på Australiens nordöstkust, export af cederträ,
dugongolja och kött. Omkr. 300 inv.
Carebara, zool. Se Myror, sp. 104.
Carelscroon. Se Dumont, Jean.
Carême [karäm], Marie Antoine, framsk kökskonstnär,
f. 1784 i Paris, d. där 1833, en af den franska
kokkonstens ryktbaraste företrädare, kökschef hos
Napoleon I, Talleyrand, prinsen-regenten Georg af
England, kejsar Alexander I af Ryssland m. fl. Hans
namn har öfvergått till slagord för att beteckna
höjdpunkten af kokkonst, af honom utvecklad till
vetenskap. C. utgaf auktoritativa arbeten, bl. a. Le
pâtissier pittoresque (1815; 4:e uppl. 1842), Le
maitre d’hôtel français (1822; ny uppl. 1842), Le
cuisinier parisien (1828; 3:e uppl. 1842) och L’art
de la cuisine au XIX:e siècle (5 bd, 1833 ff.).
Carêmes skinka [karäms], fr. jambon glacé en
surprise, kokk., en af mästerkocken Carême
(se denne. Suppl.) först använd attrappartad
efterrätt. Sockerkaka gräddas i en stor oval form
och får skapnad af en skinka. Af garneringsdeg
göres ett handtag, som föreställer benet och som
prydes med en krusad pappersremsa. Svålen bildas
af chokladglasyr. Ett lock utskäres ofvanpå kakan,
som urholkad fylles med chokladkräm. Med gräddskum
o. s. v. ges åt rätten ännu större likhet med en
verklig, dekorerad skinka.
Carency [karãsi’], by i franska dep. Pas de Calais,
12 km. nordväst om Arras, i en sänka strax s. om
Lorettohöjden. Efter slaget vid Arras i okt. 1914
kom gränsen mellan tyska och franska fronten
sydväst om Lens att gå öfver C., hvars östra del
tyskarna intagit. Under de allierades offensiv i
dec. s. å. eröfrade tyskarna genom ett motanfall
hela byn och gjorde den till en stark stödjepunkt i
sin försvarsställning Lorettohöjden–Ablain–Carency
–Neuville. Under de långvariga och synnerligen
förlustrika striderna sydväst om Lens mellan den
anfallande 10:e franska armén (d’Urbal) och den
försvarande 6:e tyska armén (kronprinsen af Bajern)
på försommaren 1915 ("Lorettoslaget") var C. föremål
för upprepade anfall först (9–11 maj) af de afrikanska
trupperna och, sedan dessa på grund af de oerhörda
förlusterna måst föras ur striden, af 3:e franska
kåren, som (12 maj) omringade den fullständigt
sönderskjutna byn och tvang de öfverlefvande (700
man) af dess besättning, tillhörande 14:e (badensiska)
armékåren, att ge sig fångna. C. förblef sedan i
fransk ego. Jfr Världskriget, sp. 169, 172 och 184.
H. J-dt.
Carezzando [-etsa’ndå], Carezze’vole, it.,
mus., smekande, med ömhet.
Cargados-Garájos-öarna. Se Saint Brandon.
Cariama och Cariamidæ, zool. Se Ormstorksläktet.
Cariceae, bot., detsamma som Caricoideæ (se
Cyperaceæ).
Caries dentis, med. Se Tändernas sjukdomar och vård,
sp. 756.
Carigara, stad på norra kusten af ön Leyte,
Filippinerna, omkr. 32 km. v. n. v. om Tacloban. Det
har fiskerier, bomullsfabriker och 16,382 inv. (1918).
*Carisien, K. E. von, var 1785-86 minister-resident
i Petersburg och 1787-94 envoyé vid preussiska hofvet.
Carisbrooke [kä’risbruk], markis af. Se Battenberg. Suppl.
Caritas (lat., kärlek), Verband für das katolische
Deutschland, stiftadt i Köln 9 nov. 1897, har till
uppgift att planmässigt främja nästankärlekens verk
i teori och praktik genom nära sammanslutning af
alla på den katolska kärleksverksamhetens område
verksamma krafter, såväl enskilda som föreningar
och institutioner. Dess hufvudsäte är Freiburg im
Br., där såväl centralstyrelsen och centralrådet
som centralutskottet sammanträda. 1920 räknade
C. 40,000 direkta medlemmar; de till C. anslutna
organisationerna omfattade s. å. öfver 600,000
personer. Verksamheten omfattar sjukvård, fattigvård,
vård af sinnessvaga och barnavård, hjälp för tyska
katolska utvandrare, själavård, missionsverksamhet,
spridning af litteratur m. m. Af dess publikationer
må särskildt nämnas månadsskriften "Caritas".
* Carlander. - 2. K. M. C., f. 24 sept. 1837, dog 27
juni 1911 i Stockholm.
Carlander, affärsmän och donatorer. 1. Johan Kristofer
C., brorsons son till den i hufvudarbetet omnämnde
läkaren Kristofer C., f. 10 mars 1838 i Hofva, student
i Uppsala 1856, innehade kontorsplats i utlandet och
Göteborg samt bildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
