Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Castberg, J. - *Casteggio - Castel - Castellani, Aldo - Castellanis försök - Castello del Gozzo. Se Gozzo - Castellum Mattiacorum - Castellum Menapiorum. Se Menapier - Castelmola, fornstad. Se Formia - Castelnau, Noél Marie Joseph Edouard de Curières de C. - *Castelnuovo, E. - Castel San Pietro dell' Emilia - *Castenskiold, Karl Vilhelm Behagen - Castiglione, Giovanni Benedetto - Castra Comneni. Se Kastamuni 2. - *Castrén. 2. Jonas C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Casteggio-Castrén
46
grund. Under stortingsperioden 1918-21 var
han absolutisternas och socialdemokraternas
parlamentariske ledare. C., som under de senaste
årtiondena utöfvat stort inflytande på norsk politik,
uppställde sig ej som kandidat vid 1921 års val, utan
har egnat sig åt sin syssla som soreoiskriver sedan
1914 i Toten, Vardal och Biri (Opland fylke). Han har
under och efter Världskriget energiskt motarbetat alla
ansatser till nordiskt samarbete på utrikespolitiskt
och ekonomiskt område. M. H.
* Casteggio. C. hette i forntiden Clastidium, som
var en gallisk anläggning i närheten af Pia-cenza,
känd genom Marcus Claudius Marcellus’ (se d. o. 1)
seger öfver Yirdumarus; segraren lyckades vinna spolia
opima (se Spolia). Åtskilliga lämningar från antiken
finnas där.
Castel, by i franska dep. Somme, vid Avre, 14
km. sydöst om Amiens. Under den stora tyska offensiven
mot nämnda stad på våren 1918 framträngde 2:a arméns
(v. d. Marwitz) vänstra flygel ända till C., som
jämte den v. därom belägna skogen eröfrades 4 april
och befästes. Ställningen där utrymdes i början af
aug. s. å. i samband med de allierades motoffensiv. 72
inv. (1921). Jfr Y ä r l d s-k r i g e t, sp. 235
och 239. H. J-dt.
Castellani, A l do, italiensk bakteriolog, f. 8
sept. 1875 i Florens, blef med. doktor 1899 och
lecturer vid London school of tropical medicine. Han
är känd för sina upptäckter rörande sömnsjukan
m. fl. tropiska sjukdomar, äfvensom för flera
upptäckter inom bakteriologien och serologien, nya
slag af bakterier, svampar och protozoer, Castellanis
försök (se d. o. Suppl.), nya vacciner m. m. G.Wrgn.
Castellanis försök, bakteriol., uppkalladt efter
upptäckaren A. Castellani (se d. o. Suppl.). Ett
agglutinerande immunserum, t. ex. mot
tyfus-bakterier, innehåller agglutinin i största
mängd - hufvudagglutinin - mot tyfusbakterier
(den homo-loga stammen); serumet kan dessutom
innehålla äfven agglutinin - partialagglutinin - mot
tyfus-gruppens öfriga bakterier, såsom paratyfus-
och colibakterier (heterologa stammar). C. består
i af-lägsnande af partialagglutininerna ur serum
genom att till en serumkvantitet sättas de mot dessa
svarande heterologa bakterierna. Hufvudagglutininet
mot den homologa stammen finns kvar i serum, sedan de
heterologa, agglutinerade bakterierna, med vidhäftande
agglutinin aflägsnats genom centri-fugering.
G. Wrgn.
Castello del Gozzo. Se G o z z o.
Castellum Mattiacörum, latinska namnet på staden
Kastel.
Castellum Menapiörum. Se M e n a p i e r.
Castelmola [-måla], fornstad. Se F o r m i a.
Castelnau [-nå], Noél Marie Joseph Edouard de
Curiéres deC., fransk general, f. 24 dec. 1851 i
Saint-Affrique (dep. Aveyron), deltog i fransk-tyska
kriget såsom nyutnämnd officer vid infanteriet, blef
1876 kapten, 1889 major och 1896 öfverstelöjtnant med
användning hufvudsakligen i generalstabsbefattningar,
öfverste och chef för 37 :e infanteriregementet 1900,
brigadgeneral och brigadchef 1906, divisionsgeneral
och chef för 13:e infanteridivisionen 1909, flyttades
C. 1913 till generalstaben, såsom förste souschef, och
inkallades tillika i högsta krigsrådet. C. ställdes
vid krigsutbrottet 1914 i spetsen för 2:a armén. Efter
neder-
laget i Lothringen 20-22 aug. tryggade han ställningen
vid Nancy och flyttades sedan till befälet öfver den
nya 2:a armén i norra Frankrike. I juni
1915 fick C. befälet öfver mellersta armégruppen
och ledde genombrytningsförsöket i Champagne
sept. s. å. I dec. s. å. generalstabschef (i
stora
högkvarteret), tillämna-des C. det verkliga högsta
befälet på franska krigsskådeplatsen, hvilket dock
icke lyckades, då Joffre icke släppte befälet från
sig. När general Nivelle dec.
1916 efterträdde Joffre, blef C. chef för östra
armégruppen. I jan.- mars 1917 utförde han en
beskickning till Kyssland. I april s. å. återtog
han befälet öfver nämnda armégrupp, som han
bibehöll till krigets slut, hvarefter han
drog sig tillbaka. Han förbigicks - antagligen
på grund af sina politiska och religiösa
åsikter - vid marskalksutnämningarna
1918 och 1921, hvilket framkallade skarpa
angrepp i "Écho de Paris" m. fl. tidningar.
C. O. !ST.
"Castelnuovo, E., dog 23 jan. 1915.
Castel San Pietro dell’ Emilia [-pietrå-],
stad i italienska prov. Bologna, vid floden
Sillaro, vid järnvägen 24 km. s. ö. om
Bologna. Där finns en borg, uppf. på
1200-talet af bologneserna. 14,123 inv. (1911).
E. A-t.
*Castenskiold, Karl Vilhelm Behagen, föddes 1836 och
dog 23 juli 1919. En medlem af ätten gifte sig 1922
med danska prinsessan Dagmar (se d. o. Suppl.).
Castiglione [kastiljåne], Giovanni Bene-detto,
italiensk målare, f. 1616 i Genua, d. 1670 i Mantua,
var ej, som uppgetts, elev af van Dyck, utan af
två italienska målare, Paggis och De-ferraris,
blef en berömd, originell och ytterst alster-rik
målare, temperamentsfull och fantasirik, målade
motiv ur den heliga historien, ur mytologi och saga
- äfven kyrkbilder och fresker -, men hade sitt
bästa område som framställare af djur, som han med
förkärlek inplacerade i historiska kompositioner
eller i landskap. Exempelvis kunna nämnas flera
varianter af motivet Noak går med djuren ut ur
arken (Uffizigalleriet, Wien, Dresden m. fl. st.),
vidare Jakobs hemkomst med sin hjord (Dresden, Madrid
m. fl. st.), Abrahams resa (Genua), Förkunnelsen för
herdarna m. fl. Hans raderingar äro att räkna till de
bästa från hans tid. Han är påverkad af Eubens och har
beröringspunkter med Rembrandt och dennes lärjungar,
men förblef likväl själfständig. Hans teckningar och
raderingar behandla liknande motiv som målningarna. De
mytologiskt allegoriska motiven (Circe, Melan-cholia,
Pan, Satyr scener] prisas för poesirik fantastik. -
C. blef hofmålare i Mantua. Hans själfporträtt finns
i Uffizigalleriet i Florens. G-g N.
Ca^tra Comne^i. SeKastamuni 2.
* Castrén. - 2. J o n a s C. återvände till
hemlandet 1905, då han invaldes i bondeståndet vid
landtdagen. Han tillhörde enkammarlandtdagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
