Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Chopin, F. F. - Chor, namn på en del af floden Mareb (se d. o.) - Chora, stad. Se Kythnos - *Chorassan - Chorda. Se Laminariaceæ - Chorioptes. Se Skabb - Chorokh - Chorum - Chorvater. Se Kroatien - *Chôsen. Se Korea, sp. 1025 - Chosi - Chos Malal. Se Neuquen - Chosrev, riktigare form för Kosru (se d. o.) - *Chotek. 3. Sophie von C. - *Chotin - Chrismon. Se Krismon - *Christ, W. - Christ, Hermann - *Christchurch. 2. - *Christensen (sp. 250), O. T. - Christensen, Alfred - *Christensen (sp. 250-251), J. Kr. - Christensen, Karl Frederik Albert - *Christensen (sp. 251), Halfdan - Christensen, Arthur Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Chor-Christensen
118
skrifvits af Poirée (1906), Opienski (1909),
Weiss-mann (1912) och svensken A. Hillman (1920). Hans
namnteckning meddelas å pl. II till art. Autograf.
Chor, namn på en del af floden Mareb (se d. o.).
Chora, stad. Se Kythnos.
"Chorassan bör skrifvas C hor as än.
Chorda, zool. SeLaminariacese.
Chorio^tes, zool. Se Skabb.
Chorokh (Zhorokh), engelsk namnform för Tschoruk-su.
Chorum [tjåoru^mj, engelsk namnform för T s c h o r
u m.
Chorväter. Se Kroatien.
"Chösen. Se Korea, sp. 1025.
Chosi, hamnstad på ön Hondo, Japan, prov. Shimosa,
105 km. ö. om Tokyo, vid järnvägen därifrån. 44,108
inv (1913).
Chos Malal. Se N e uq u en.
Chosrev, riktigare form för Ko sr u (se d. o.).
*Chotek. - 3. Sop hi e von C. upphöjdes 1909 till
hertiginna af Hohenberg och mördades 28 juni 1914 i
Sarajevo jämte sin gemål, ärkehertig Frans Ferdinand
(se d. o., äfven i Suppl.).
"Chotin besattes under Världskriget 28 febr. 1918
af österrikarna, tillhör sedan 1919 Kumänien och
är hufvudstad i länet C. Omkr. 35,000 inv. Rumänska
namnet är Hotin.
Chrismon. Se Kr i sm o n.
*Christ, W., dog 8 febr. 1906 i Mtinchen.
Christ, Herm a n n, schweizisk botanist, f. 12
dec. 1833 i Basel, blef juris doktor 1856, filos,
hedersdoktor i Basel 1884, appellationsdomare där 1895
och "landesgerichtsrat" i Kicken vid Basel 1911. Han
har skrifvit större och mindre arbeten om ormbunkarna,
hvaribland särskildt märkes Die jarnkräuter der erde
(1897). C. Lmn.
*Christchurch. - 2. C. hade med förstäder 105,670
inv. 1921.
"Christensen (sp. 250), 0. T., dog 28 febr. 1914.
Christensen, Alfred, dansk politiker, f. 10
jan. 1854, son till Balthasar Matthias C. (se
denne, sp. 248-249), 1881 juris kandidat och
1884 öfver-rättssakförare i Köpenhamn, hyllade
tidigt radikala åsikter och var 1883 medstiftare af
liberala valmansföreningen i Köpenhamn och därefter
i många år led. af dess styrelse samt 1888-93 ordf. i
Studentersamfundet (se d. o.). 1895-1920 satt han med
ett kort afbrott i Folketinget och var sedan 1916
tingets 2:e vice talman. Sedan 1905 hörde han till
radikala vänstern och var en af dennas bästa talare,
särskildt verkande för att främja fiskets utveckling.
E. Ebg.
’Christensen (sp. 250-251), J. Kr., vann som
konseljpresident (sedan jan. 1905) Fredrik YIII:s
fulla förtroende och genomdref en rad beslut,
som medförde viktiga framsteg, men han nödgades i
sept. 1908 taga afsked, då justitieministern Al-bertis
(se denne. Suppl.) bedrägerier kommo i dagen. 1909
åtalades han inför riksrätt, men blef i juni 1910
fullständigt frikänd. Då ministären Nergaard icke
kunde genomföra den nya försvarsorganisationen,
ingick C. aug. 1909 som försvarsminister i
Holsteins ministär, löste uppgiften och trädde i
okt. s. å. tillbaka. Mars 1912-juni 1913 var han
talman i folketinget och
J. Kr. Christensen. Elfelt foto. (Ensamrätt.)
tog verksam del i det arbete, som ledde till
1915 års grundlagsrevision. Som sitt partis
"kontroll-minister" satt han i Zahles radikala
ministär från okt. 1916 till jan. 1918, då i
sammanhang med nya grundlagens trädande i kraft
riksdagsmanna-val förestodo. Likaså var han i juni
1918 med om att förbereda öfverenskommelsen mellan
Danmark och Island om det senares statsrättsliga
ställning. Som kyrkominister i Neergaards ministär
sedan maj 1920 förberedde han danska folkkyrkans
införande i det återvunna Sönderjyl-land genom att
tillsätta ett stort kyrkligt utskott och på grund
af dess betänkande framställa en rad lagförslag om
folkkyrkans framtida ordning. Med dessas genomförande
förklarade han sig betrakta sin politiska lifsgärning
afslutad och skola utträda ur ministären samt
lämna sitt folketingsmandat vid valperiodens slut
1924. Då han i juni 1922 fått sina förslag antagna,
lämnade han 15 aug. s. å. sin ministerpost för att
offra sina krafter åt hedesakens fromma. C. var
1897-1917 ordf. i representantskapet för jylländska
Husmandskreditforeningen och har varit sedan 1901
vice ordf. i Nationalföreningen for tuberkulosens
beksempelse och sedan 1921 ordf. för Hedeselskabet
(se d. o.). Då han fyllde 60 år (1916), fick han af
vänner och meningsfränder en hedersgåfva af 30,000
kr., hvaraf han bortskänkte största delen till
allmänna ändamål. E. Ebg.
Christensen, Karl Frederik Albert, dansk botanist,
f. 16 jan. 1872 på Kallehaugegaard, Lolland, filos,
doktor, lärare i Köpenhamn, 1920 museiinspektör vid
universitetets botaniska museum, är f. n. den främste
kännaren af ormbunkarna och har mer än någon före
honom preciserat arterna inom deras många kritiska
släkten. Utom en mängd betydelsefulla afh., särskildt
öfver det väldiga släktet Dryopteris, har han
skrifvit Index Filicum (1906) och dess Supplementum
(1913). Han har äfven skrifvit Natur f or sker en
Pehr Forsskål (1918). C. är sedan 1904 medarbetare i
"International catalogue of scientific literature".
C. Lmn.
’Christensen (sp. 251), H älf d an, var 1911 -23 chef
för Nationaltheatret i Kristiania.
Christensen, Arthur Emanuel, dansk orientalist,
f. 9 jan. 1875 i Köpenhamn, blef filos, doktor
1903, företog 1914 en studieresa till Persien och
utnämndes 1919 till professor i iransk filologi vid
Köpenhamns universitet. Bland skrifter märkas Örnar
Khaijäms Rubåijåt. En Utter förhistorisk undersögelse
(gradualafh., 1903), Recherches sur les Rubäiyät de
Omar Khayydm (1904), Muhammedanske digtere og tcenkere
(1906), Uempire des Sassanides (i Videnskabsselsk:s
skrifter, 1907), Le dialecte de Sämnån (ibid., 1915),
Hinsides det Kaspiske hav (1918), Contes persans
en langue populaire (i Videnskabsselsk :s skrifter,
1918) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
