- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
169-170

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Corpo della regia guardia - Corpora quadrigemina. Se Fyrhögarna - *Corpus - Corpuscula Vater-Pacini. Se Känsel-kroppar - Corpus juris canonici - Corrales - Corrêa, Raymondo. Se Brasilianska litteraturen. Suppl., sp. 803 - Correns, Karl - *Corrientes. 1. Provins - *Corrientes. 2. Hufvudstad i 1. - Corriere della sera, Il - *Corrigentia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

Corpora quadrigemina- Corrigentia

170

goarrdia], förr italiensk, militärt organiserad kår,
upprättad genom dekret af 21 okt. 1919, som i fred
hade till uteslutande uppgift att upprätthålla den
inre ordningen, hvarför den ock var ställd under
inrikesministern, men som, då den var beriden,
i krig beräknades komma att förstärka det fåtaliga
kavalleriet. Kåren stod under befäl af en general
och bestod af ett generalkommando om 10 legioner med
sammanlagdt omkr. 30,000 man. Efter fascist-rörelsens
seger upplöstes den i början af 1923 och införlifvades
med karabinjärtrupperna. H. J-dt.

CoYpora quadrigemina (Corpus quadri-ge^minum),
anat. Se Fyrhögarna.

*CorpUS. C. cavernosum urethrce och C. cav. penis. Se
Könsorgan, sp. 647. - C. geni-culatum mediale. Se
Hjärnan, sp. 835. - C. linguce. Se Tungan, sp. 311. -
C. luteum. Se Graafska folliklar. - C. mercurio
aptum. Se Merkaptan. - C. striatum. Se Hjärnan,
sp. 829 och 836. - C. vitreum. Se äfven Glaskroppen.

Corpu7scula Vater-Pacini, anat. Se Känsel-kroppar.

CoYpus juris canornici, lat., samling af från
kyrkan utgångna rättssatser (om dessas framväxt se
Kanonisk rätt), användes redan under 1100-talet som
beteckning för en mindre komplex af sådana, särskildt
Decretum Gratiani. På 1400-talet sammanfördes alla
de gällande kanoniska rättssamlingarna under detta
namn. Då vid detta årh:s slut två bokhandlare i Paris
ville utge samtliga delar af "Corpus juris canonici"
och till korrektor bl. a. utsago licentiaten Johan
Chappius, gjorde denne delvis en helt ny redaktion
af Extravagantes fram till 1484 (se K a n o n i
s k rätt). Med denna edition i Paris 1499-1502
hade "Corpus juris canonici" vunnit sin egentliga
fullbordan. Enligt påtryckning från Tridentinska
mötet igångsattes arbete på en officiell edition,
som 1582 utkom i 3 bd ("Editio romana") och enligt
Gregorius XIILs breve skulle ge den oföränderliga
texten. Nya förbättrade editioner ha dock gång
på gång sett dagen; särskildt må nämnas den
moderna af E. Friedberg 1876-81. - Emellertid
vidgades rättens omfång, och behof vet af en ny
revision och kodifie-ring gjorde sig allt starkare
gällande. Pius X satte här in sin energi; under
honom arbetade en stor påflig kommission, "per la
codificazione del diritto canonico", med alla de
främste kardinalerna (bröderna Vannutelli, Eampolla,
Gotti, Merry del Val, Vivés y Tuto m. fl.) som
medlemmar; Gasparri var föredragande. Pius X fick
ej upplefva arbetets fullbordan, men 4 dec. 1916
kunde Benedikt XV i kardinalkonsistorium meddela,
att verket var färdigt och att därmed en ny epok i
historien begynte. 29 juli 1917 promulgerades den nya
uppl. af den kanoniska rätten, under titeln Codex
juris canonici och daterad till årets pingstfest
(27 maj); pro-mulgeringsencyklikan "Providentissima
mäter eccle-sia" skall vara evigt giltig. Den nya
codex trädde i kraft fr. o. m. 19 maj 1918. Den är
publicerad i "Acta apostolicae sedis" (bd IV, pars 11,
1917) med appendix (31 dec. 1917). Den innehåller
2,414 "canones" och är indelad i 5 böcker. Genom
ett "motu proprio" (se d. o.) sept. 1917 ersatte
Benedikt kommissionen för kodifikationen med en ny
"för utläggning af codex juris canonici", där Gas-

parri presiderar med 6 kardinaler vid sin sida. Så
har ock efter promulgerandet en rad tolkningar af
lagfrågor skett genom kardinalkongregationernas
dekret. - Den nya katolska lagboken går helt i
ultramontanismens anda (se P i u s X); de andliges
plikter ha skärpts, lekmännens något lättats. För det
katolska kyrkolifvet betyder den nya kodifie-ringen
säkerligen en märkessten i dess historia. Se
P. Gasparri, "Codex juris canonici" (1919), och
U. Stutz, "Der geist des codex juris canonici" (1918).
Hj.H-t.

Corrales [kårräles], sp., eg. gårdar, var på 1500-
och 1600-talen benämningen på de spanska teatrarna,
på grund af att det från början var gårdar, som
inrättades till skådebanor. Se R. de Sepiilveda,
"El corral de la Pacheca" (1888), och H. A. Eennert,
"The spanish stage.at the time of Löpe de Vega"
(1909). R-n B.

Corréa, Raymond o. Se Brasilianska
litteraturen. Suppl., sp. 803.

Correns, Karl, tysk botanist, f. 19 sept. 1864
i Munchen, e. o. professor i Tubingen 1899 och i
Leipzig 1902, ord. professor i Munster 1909, blef 1914
förste direktör vid forskningsinstitutet för biologi
i Dahlem (Berlin) och 1920 professor i biologi vid
Berlins universitet. C. är framstående experimentell
morfolog och ärftlighets-forskare. Bland hans
skrifter märkas Experimentelie untersuchungen uber
die gynodioecie (1904), Die bestimmung und vererbung
des ge-schlechts nach neuen versuchen mit höheren
pflan-zen (1907), Zur kenntnis der geschlechtsjormen
po-lygamer blutenpflanzen etc. (1-2, 1907-08), Die
neuen vererbungsgesetze (1912) m. m. C. utger sedan
dess början (1909), jämte V. Hsecker, G. Steinmann,
R. v. Wettstein och E. Baur, "Zeit-schrift fur
induktive abstammungs- und vererbungs-lehre".
C. Lmn.

*Corrientes. 1. Provinsen hade 371,815 inv., 4,4
på l kvkm., 1921. - 2. Hufvudstaden C. hade 28,681
inv. 1914.

Corriére della sera, II ("Aftonkuriren"), Italiens
mest ansedda dagliga tidning. Den uppsattes 1875 och
utkommer i Milano, men är spridd öfver hela Italien
och hade 1917 en uppl. på 600,000 ex. Urspr, organ för
1870-talets liberala parti, företräder den numera en
partilös moderat konservativ åskådning; 1915 påyrkade
den ifrigt Italiens deltagande i Världskriget på de
allierades sida.

*Corrigentia, Korrigerande medel, Remedia
corrigentia (se Korrigera), med., kallas sedan
äldre tider de välsmakande eller välluktande ämnen
eller beredningar, som sättas till illasma-kande
eller illaluktande läkemedel för att förbättra
eller om möjligt dölja dylika läkemedels elaka
smak och lukt. För detta ändamål användas ofta
åtskilliga slag af sirap (t. ex. af hallon,
vinbär, ingefära o. s. v.) eller aromatiska vatten
(pepparmyntvat-ten, pomeransblomvatten m. fl.) eller
pulver af socker, antingen enbart eller försatt med
någon flyktig olja af behaglig lukt och smak (såsom
pepparmynt-olja eller cedroolja), s. k. oljsocker
1. elseosaccha-rum. Somliga ämnens vidriga smak,
t. ex. sal-miaks, döljes bäst af lakrits; ricinoljans
äckliga smak försvinner alldeles, om oljan inröres
i en half kopp kokhet mjölk så länge, att inga
oljedroppar längre äro synliga. En sådan laxeremulsion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free