- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
187-188

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crusta lactea. Se Mjölkskorf - Cruveilhier, J. Se Medicin, sp. 1432 - Cryptocephalus. Se Säckbaggar. - Cryptocerata. Se Vattenskinnbaggar - Cryptocerus. Se Myror, sp. 104 - Cryptogramme crispa. Se Krusbräken - Cryptohypnus. Se Knäpparfamiljen - Cryptops hortensis. Se Scolopendridæ - Cryptorrhynchus lapathi. Se Viflar, sp. 349 - Crys (Cruijs), Cornelis - C. S. A. - *Csáky, A. - *Csanád - Csernagora - *Cservenka - *Csík - Csikós - *Csorba-sjön - Csornahora. Se Csernagora. Suppl. - *Ctenophora. Se Harkrankar. - *Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

187

Crusta lactea-Cuba

188

Crusta la’ctea, med. Se Mjölkskor f.

Cruveilhier [kryveijé], J. Se M edi c i n, sp. 1432.

Cryptoce^halus, zool. Se Säckbaggar.

Cryptocerata, zool. Se Vattenskinnbag-gar.

Cryptocerus, zool. Se Myror, sp. 104.

Cryptogramme crispa, bot. Se Krus braken.

Cryptohypnus, zool. Se Knäpparfamiljen.

Cryptops horte;nsis, zool. Se S c o l o p e n-d r i
d se.

Cryptorrhy^chus lapathi, zool. Se Y i f l a r,
sp. 349.

Grys (C r u i j s), C o r n e l i s, rysk sjömilitär,
f. 1657 i Stavanger, d. 1727 i Petersburg, gick
i holländsk örlogstjänst, men trädde 1698 i rysk,
deltog i arbetet för flottans utveckling och stred
till sjöss mot svenskarna. Efter en motgång mot dem
1713 dömdes han till döden, men benådades 1714 med
förvisning till Kazan. Han återkallades redan 1715,
blef Viceamiral och efter Nystadsfreden (1721) amiral
af blå flaggan.

* C. S. A., förkortning för Centralförbundet
för socialt arbete (se d. o.).

*Csåky, A., dog 15 dec. 1912.

*Csanåd. Befolkningen var 145,248
pers. 1910. Gränstrakterna i ö. tillhöra sedan freden
i Trianon (4 juni 1920) Rumänien.

Csernagora [tjä’r-], Gerna-, C sorn a-, Czernagora
(-hora), bergsrygg i Karpa-terna (se d. o., sp. 1146,
där namnformen är Czornahora).

*Cservenka tillhör nu Jugo-Slavien.

*Csik tillhör sedan 1919 Rumänien. Rumänska namnformen
är Cic.

Csikös [tji’kåj], ung. (af csikå, föl), den ungerske
hästvaktaren på "pusztan", hvars oförvägna gestalt
förr spelade en stor roll i ungerska folkdiktningen
och äfven behandlats af konstpoesien, såsom af Petöfi,
Lenau och Karl Beck. Numera, då åkerbruket tagit
öfverhand på ungerska stäppen, har dess romantik till
stor del försvunnit och csikösen blifvit en vanlig
medborgare, dock i en pittoresk klädedräkt: kort
skjorta med vida ärmar, långa, hvita linnebyxor, rund
hatt, med knappar prydt läderbälte och sporrförsedda
stöflar.

*Csorba-SJÖn är afbildad i art. T å t r a. Ligger nu
i Tjecho-Slovakien.

Csornahora. Se Csernagora. Suppl.

*Ctenophora, zool. Se Harkrankar.

*Cuba. Folkmängden var 2,899,705 pers., 25 på 1
kvkm., 1919, hvilket utgör nära 84 proc. tillväxt
de sista 20 åren. 74,3 proc. voro hvita och 25,7
proc. färgade. C:s indelning och befolkning synas af
följande tabell:
Kvkm. Inv. På 1 kvkm.
Camagüey (Puerto Principe) 26,098 228,913 8,7
Habana 8,221 698,383 85
Matanzas 8,444 312,704 38
Oriente 36,850 735,810 20
Pinar del Rio 13,500 266,198 20
Santa Clara 21,411 657,697 31


Förutom de i hufvuduppl. nämnda städerna märkas
Guantánamo, Santa Clara, Manzanillo, Pinar del Rio,
Sancti Spiritus och Trinidad, hvar och en
med mer än 40,000 inv. Immigrationen är mycket
stor och räknade 80,448 pers., hvaraf 39,573
spanjorer, 24,187 från Jamaica, 10,044 från Haiti,
1,236 kineser, 1,227 nordamerikaner och 1,005
från Puerto Rico (1919). Emigranternas antal
1917 var 71,599. – Folkundervisningen har gått
ofantligt framåt. Statsskolorna hade 334,671
lärj. och 6,151 lärare (1919); s. å. inrättades
223 nya skolor. – 560,392 har voro planterade
med sockerrör 1919–20, och s. å. funnos 192
sockerbruk. Sockerproduktionen var 3,7 mill. ton
till 1,005,45 mill. doll. värde. Tobaksprodukterna
uppskattades till 2,37 mill. doll. s. å., och
1918–19 exporterades 135,29 mill. cigarrer och
9,04 mill. askar cigarretter. Honungsskörden
var 8,41 mill. hl. och värderades till 5,55
mill. doll. (1919–20). Produktionen af rom var
522,318 hl. (4,94 mill. doll.) och af sprit 262,612
hl. (2,82 mill. doll.) 1919. Boskapsbeståndet var
3,97 mill. st. nötboskap, 779,496 hästar och 64,570
mulåsnor s. å. Statsskogarna omfatta omkr. 1,76
mill. har. Mineralfälten omfattade 370,566 har,
hvaraf järnmalm 164,889 har, kopparmalm 100,411 har,
olja 41,426 har, manganmalm 17,144 har och asfalt
14,753 har. 1920 funnos på C. 314 handelsbolag
med 229,7 mill. doll. kapital. Importen beräknades
s. å. till 1,955 mill. kr. och exporten till 3,848
mill. kr. Främst med afs. på såväl import som
export kommo Förenta staterna; därefter följa i
ordning beträffande import öfriga Amerika, Spanien,
England och Frankrike samt beträffande export England,
Frankrike, öfriga Amerika och Spanien. Exportvärdet
för socker beräknades till 1,468,3 mill. kr. och
för tobak till 147 mill. kr. (1919). S. å. ankommo
till C. 80,436 fartyg om 203,98 mill. nettoton och af
gingo från C. 88,789 fartyg om 203,44 mill. nettoton i
utrikesfart. Järnvägarnas längd var 5,150 km. s. å.,
hvarjämte de särskilda sockerplantagerna hade 4,490
km. i anknytning till hufvudlinjerna. 1920 funnos
749 post- och telegrafkontor samt 9 stationer för
trådlös telegrafi. – 1914 infördes på C. ett nytt
myntsystem med guldpeso som enhet af samma värde
som gulddollarn. Guldmynt om 20, 10, 5, 4, 2 pesos
och 1 peso ha präglats af samma’vikt och värde
som motsvarande dollar i Förenta staterna. Silfver
präglas i mynt om 1 peso samt 40, 20 och 10 cent,
hvarjämte nickelmynt om 5, 2 och 1 cent finnas. Guld
får präglas i obegränsad mängd, men silfver endast
till 12 mill. pesos värde. Äfven Förenta staternas
mynt är lagligt betalningsmedel. 31 dec. 1920
uppgick summan prägladt mynt till 33,649,450
doll. (23,786,750 guld; 8,413,140 silfver och
1,449,560 nickeldoll.). Statsskulden var 88,306,100
doll., hvaraf 49,644,000 doll. till utlandet
(s. å.). – Senaten består nu (1923) af 24 medl.,
4 från hvarje provins, valda för 8 år. Den förnyas
till hälften hvart fjärde år. Representanternas
hus har (s. å.) 83 medl., valda för 4 år, och
förnyas till hälften hvartannat år. Presidenten
och vicepresidenten kunna ej omedelbart omväljas. –
Nationalfärgerna äro blått och hvitt. Om flaggans
utseende se färgpl. till art. Flagga. Vapnet är en
tredelad sköld med symboliska bilder, en frihetsmössa
ofvanför och på sidorna en eklöfs- och en lagerkrans.

Historia. De politiska förhållandena i den kubanska
republiken blefvo, sedan amerikanerna 1902 öfverlämnat
regeringsmyndigheteh åt presi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:32:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free