Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dansk musik - Dansk sprog- og litteraturselskab - Danskt handskskinn. Se Läder, sp. 173 - *Dansk-västindiska öarna - Dantyszek, Jan. Se Dantiscus, Johannes - Danviks hem. Se Danviks hospital. Suppl. - *Danviks hospital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
253
Dansk sprog- og litteraturselskab-Danviks hospital
254
den själfulle P. E. Lange-Muller (f. 1850), och bland
äldre med dem samtida tonsättare må nämnas H. R u
n g (1807-71 romanser och psalmer), J. Ch. Gebauer
(1808-84; barnvisor m. m.), J. 0. E. Horneman
(1809-70), H. Matthisen-Hansen (1807-90),
J. G. Mat-thisen-Hansen (1832-1909), S. Saloman
(1816-99; operor), K. A. H e 1st e d (1818-1904),
A. Win di n g (1835-99; pianostycken m. m.), E. H o r
n e m a n d. y. (1840-1906), den af Berlioz påverkade
Asger Hammerich (f. 1843) och dansmusikens uppbärare
H. K. Lumbye (1810-74). Nära nog alla nyare danska
tonsättare ha försökt sig äfven med operor. Bland
namnen, hvilkas antal f. ö. på senaste årtiondena
starkt ökats och där representanter för hvarjehanda
tidsriktningar finnas, kunna ytterligare framhållas
den äktdanske romanskompositören J. Bechgaard
(1843-1917), C. J. B a r-tholdy (1853-1904),
J. Rosenfel d (f. 1850; sånger), eklektikern A. Enna
(f. 1860), hvilkens operor funnit väg äfven till
utlandet, den experimentlystne, alsterrike L. Glass
(f. 1864; symfonier, kammarmusik, sånger), F. Henri-q
u e s (f. 1867; en frodig begåfning) och slutligen
Carl Nielsen (f. 1865), som i sin orkesterstils
moderna klassicism visar öfverlägsen kraft.
Tillkomsten af Köpenhamns musikkonservato-rium,
1867, fick gif ven betydelse för utbildning af
talanger. I danska konsertlifvet har kammarmusiken
länge intagit en aktad plats. Den odlades äfven
mera privat i sammanslutningar af amatörer och
musiker. Det musikalske societet (se ofvan)
efterföljdes sålunda af K. musikalske akademi
(1767-1817), Harmonien (1778-1830) m. fl. Sällskap
af större betydenhet blefvo Musikföreningen (se
d. o.; sedan 1836), Cseciliaforeningen (sedan 1851;
se Cecilia-föreningar), Kon-certforeningen (1874-93;
se under Konsert-föreningen), Kammarmusikf oreningen
(sedan 1868), Dansk koncertforening (sedan 1901; för
idel danska tonverk), och i spetsen för manskör-sången
har gått Studentersangforeningen (sedan 1839; se
under Studenterioreningen). Palsekonserterna (i
Koncertpalseet) bjuder åt allmänheten regelbundet
symfonimusik vintertiden och de populära
Tivolikonserterna sommartiden. Vid universitetet
är inrättad en docentur i musikhistoria (1896,
Angul Hammerich).
Bland utöfvande konstnärer märkas operasångarna
Chr. Hansen, Schram, Simonsen, Nissen, Herold,
Cornelius och Schmedes, konsertsångaren Bielefeldt,
operasångerskorna Gerlach, Liebe, Liitken,
Dons, Krarup-Hansen, Ulrich och Frederiksen,
violinisterna A. Svendsen, P. Möller, Frida Schytte
och F. Henriques, violoncellisterna F. Neruda och
Bramsen, pianisterna 0. Bendix, Agnes Adler, Johanne
Stockmarr och L. Glass.
Litt.: Thrane, "Danske komponister" (1874) och
"Fra hofviolinernes tid" (1908), Schytte, "Nordisk
musiklexikon" (1888-92), Laub och Olrik, "Danske
folkeviser med gamle melodier" (1899 ff.), Aarsbo,
"Fra den danske musiks historie" (1904), Panum och
Behrend, "Illustreret musikhistorie" (II, 1905),
Nutzhorn, "Den danske menigheds salmesang" (2 bd,
1909-14), Lynge,
"Danske komponister i det 20 aarhundrede" (1916),
och Laub, "Dansk kirkesang" (1918). E. F-t.
Dansk sprog- og litteraturselskab stiftades
1911 i Köpenhamn med syfte att utge äldre
danska språkliga och litterära arbeten. Dess
hufvudupp-gift är f. n. (1923) utgifningen
af den stora "Dansk ordbog". Ordförande
är fru Lis Jacobsen (se d. o. Suppl.).
E.Ebg.
Danskt handskskinn. Se L ä d e r, sp. 173.
*Dansk-västindiska öarna. De danska bemödandena att
upphjälpa öarnas ekonomi lyckades endast halfvägs,
och ett tydligt tecken på tillbakagången var, att
öarnas folkmängd minskades, så att den 1911 utgjorde
endast något öfver 27,000 pers. (mot omkr. 38,000
året 1870). I aug. 1916 slöts en ny traktat med
Nord-Amerikas förenta stater om försäljning af
öarna för en köpesumma af 25 mill. doll., och
denna traktat godkändes af riksdagens bägge ting
samt genom en i Danmark anordnad folkomröstning
14 dec. 1916 med 283,670 ja mot 158,157 nej,
hvarefter Förenta staterna 1 april 1917 öfvertogo
öarna, som då fingo namnet Virgin islands.
E. Ebg.
Dantyszek, Jan. Se Dantiscus, Johannes.
Danviks hem. Se Danviks hospital. Suppl.
*Danviks hospital var urspr., från Gustaf I:s tid,
barmhärtighetsanstalt för fattiga gamla och fattiga
sjuka från Stockholm, men fick med tiden åtskilliga
biuppgifter. Så voro därmed förenade från omkr. midten
af 1600-talet till 1861 Danviks dårhus (som fick ny,
lämpligare byggnad 1788) och från början af 1700-talet
till 1815 ett kurhus för veneriskt sjuka samt 1755–85
ett "politiebarnhus" för vård af fattiga späda barn
och 1818–22 ett militärhospital. D:s alla byggnader
voro urspr. af trä, men de viktigaste ersattes af
stenbyggnader på 1720-talet. Genom inrättandet på
1750-talet af församlingarnas särskilda fattighus
och tillkomsten af Serafimerlasarettet 1751 samt
några kommunala sjukhus under 1800-talets förra hälft
lättades D:s uppgifter rätt väsentligt. Sedan 1907
har D. inskränkts till att vara en asyl, där mindre
bemedlade ålderstigna personer hufvudsakligen från
hufvudstaden kunna mot måttlig årsafgift intagas
till lifstidsunderhåll. I enlighet därmed bär den
nya hospitalsbyggnadskomplexen namnet Danviks
hem. Ändamålsenligt inredd och arkitektoniskt
tilltalande (se fig. 25 å pl. VI till art. Stockholm),
uppfördes den 1911–15 på bergsryggen invid Saltsjön
å D:s utmarker för en kostnad af omkr. 1,5 mill. kr.,
efter ritningar af arkitekten Aron Johansson. Utrymme
är däri beredt för 298 pensionärer i enskilda
och halfenskilda rum samt allmänna salar. Kyrkan
är inrymd i särskild byggnad, och dit ha flyttats
konstföremål från D:s gamla (1725 invigda) kyrka. 1922
uppgingo årsafgifterna af pensionärer å Danviks hem
till kr. 163,594,36. (Underhållstagares årsafgifter
å D., som 1901 utgjorde 450 kr. för enskildt rum,
360 kr. för half enskildt och 240 kr. i allmän sal,
hade 1921 å Danviks hem stigit till resp. 1,400,
1,100 och 800 kr. till följd af dyrtiden, men äro
1923 redan sänkta till resp. 1,100, 800 och 500
kr.). Det beräknas att, när anstaltens tillgångar
skola möjliggöra att fullfölja den af ekonomiska skäl
beskurna byggnadsplanen, plats däri kan beredas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
