Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De blindas bokfond. Se Stiftelsen De blindas bokfond - Débours, efterkraf (se d. o.). - Debra Damo, kloster. Se Agame. Suppl. - *Debreczen - de Brun, Frans David - Debs, Eugene Victor - *Debussy, Claude Achille - Debutanten och hennes far - *De Candolle. 2. A. L. P. P. D. - *De Castro, G. - *Decatur - *December - Decemvirat - *De Cesare, C. - Déchelette, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De blindas bokfond. Se Stiftelsen De blindas bokfond.
Débours [-bör], fr., efterkraf (se d. o.).
Debra Damo, kloster. Se A gam e. Suppl.
*Debreczen, som 1920 hade 103,228 inv., har sedan
1914 ett statsuniversitet med 4 fakulteter (43
professorer och omkr. 700 studenter), hvaraf l
reformert-teologisk.
de Brun, Frans David, matematiker, lokal-historiker,
f. 4 nov. 1866 i Stockholm, filos. doktor i Uppsala
1895 på afh. Bidrag till Weierstrass’ teori för
algebraiska funktioner och docent i matematik där
1895-96 samt 1912 förklarad kompetent till professur
i matematik och mekanik, har sedan 1899 varit lärare
vid Södermalms högre allm. läroverk, sedan 1913
som lektor i matematik. Han har skrifvit artiklar
i Vet. akad:s "öfversikt" och "Arkiv för matematik,
astronomi och fysik", Det medeltida Stockholm (1911)
m. fl. uppsatser om hufvudstadens äldre historia,
i synnerhet i "Samfundet Sankt Eriks årsbok" (1910,
1912, 1914-19 och 1921-22).
Debs, Eugene Victor, nordamerikansk socialistisk
politiker, f. 5 nov. 1855 i Terre haute, Indiana,
härstammar från en elsassisk invandrarfamilj, var
1871-75 lokomotiveldare, sedan kontorist, blef 1879
stadsskrifvare i sin födelsestad och 1885 led. af
Indianas legislatur. D. var 1880-93 sekreterare i
lokomoth eldarnas fackförbund och 1893-97 president
i amerikanska järnvägsmannaförbundet. Som sådan
ledde han 1893-94 ett par stora järnvägsstrejker,
häktades och ådömdes 1895 sex månaders fängelse
för trots mot domstolsingripande (injunction)
i en af dessa strejker. D. slöt sig 1897 till
socialismen, var 1897-98 ordförande i de amerikanske
socialdemokraternas centralstyrelse och var
socialistisk "räknekandidat" vid presidentvalen 1900,
1904, 1908 och 1912, hvarvid han första gången fick
96,116 och 1912 ej mindre än 898,000 röster. D. blef
1907 medarbetare i tidskriften "Appeal to reason" och
1914 hufvud-redaktör för socialisttidningen "National
Rip-saw" i S:t Louis. Efter Förenta staternas inträde
i Världskriget 1917 fortsatte D. i tal och skrift
sin fredspropaganda, och efter ett tal hösten 1918
dömdes han för försök att motverka värnpliktslagen
till 10 års fängelse. D. började april 1919 af tjäna
sitt fängelsestraff, uppsattes som presidentkandidat
1920 och erhöll då 915,302 röster. President Wilson
afböjde upprepade maningar om frigifning af D., ehuru
hans uppriktiga idealism rätt allmänt erkändes; han
friffafs af Harding juldagen 1921 och återupptog
omedelbart sin agitationsverksamhet. Bland D:s
skrifter märkas Unionism and socialism (1904) och
Industrial unionism (1911). V. S-g.
*Debussy, Claude Achille, dog 26 mars 1918 i
Paris. Han hålles numera för ett af de större namnen
inom fransk tonkonst, och hans öfverförfinade,
från öflig tonalitet frigjorda stil, som onekligen
betecknar ett afsteg från den franska formklarheten,
har inverkat på kompositörer i olika länder. D:s musik
vill impressionistiskt måla själsstämningar, pejla det
undermedvetnas djup, subtilt återge känslonyanser och
flyktiga dagrar. Hans täta modulationer och ständigt
växlande harmonier (som han sökte rikta bl. a. genom
att däri indraga vissa högre alikvottoner), hans
sällsamma dissonanser, oftast mildrade genom mycken
varsamhet i dynamiken, obestämdheten i melodiken samt
finheten i hans instrumentalklanger, som smeka och skimra
och stundom blixtra upp i ett forte, frambringa
intryck af någonting sprödt, vekt och konturlöst,
ett världsfjärmadt drömmeri. D. slog igenom först med
orkesterstycket Prélude à l’Aprés-midi d’un faune
(1892, efter Mallarmés eklog). Andra orkesterverk
äro 3 Nocturnes, Images, Printemps, La mer, Petite
suite. Ett verk för damkör, soli och orkester utgör
La damoiselle élue (till D. G. Rossettis serafiska
dikt). D:s med rikt figurverk utrustade pianostycken
(Préludes, Estampes m. m.) bära likaledes visionär
prägel. Hans enda stråkkvartett är fängslande
genom sin genomgående klangmystik. Han har vidare
åstadkommit fint känslig musik till Maeterlincks
drama Pelléas et Mélisande, tonsatt <i>Le martyre
de S. Sébastien<i> till ett drama af d’Annunzio
och skrifvit skådespelsmusik till "Kung Lear"
o. a. Dekadentskalders dikter valde han för sina
sångkompositioner: Cinq poémes (Baudelaire), Les
ariettes oubliées (Verlaine), Fêtes galantes
(Verlaine) m. fl. Han var sedan 1910 led. af
Mus. akad. i Stockholm. Monografier öfver D. ha
skrifvits af bl. a. mrs. Liebich (1908), R. Rolland
i "Musiciens d’aujourd’hui" (s. å.), Laloy (1909)
och Chantavoine (1921). E. F–t.
Debutanten och hennes far (Le pére de la
débu-tante), ett mycket speladt, trefligt lustspel
af J. F. A. Bayard (se denne) och E. Théaulon de
Lam-bert, uppf. i Stockholm f. g. 1838.
*De Candolle. - 2. A. L. P. P. D. - Hans son Anne
Casimir Pyrame D. dog 3 okt. 1918 vid Geneve. Han blef
filos, hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala 1907.
*De Castro, G., dog 1897.
’Decatur, som nu har öfver 40,000 inv. och betydande
industri, särskildt järn-, landtbruksmaski-ner och
stärkelsetillverkning, har sedan 1901 ett universitet,
James Millikin-universitetet.
* December. Medeltemperaturen för dec. varierar
i Sverige mellan -14° (Jokkmokk) och + 2° (Skånes
sydvästudde)’ nederbörden mellan 11 mm. (Karesuando)
och 89 mm. (Borås).
Decemvirät (lat. decemvirätus; se D e c e m v i r),
decemvirers ämbete eller styrelsotid.
*De Cesare, C., f. 18 nov. 1825 (ej 1824), blef
senator 1876 och dog 13 okt. 1882.
Déchelette [dejlä’tt], Joseph, fransk arkeolog,
f. 8 jan. 1862 i Roanne (dep. Loire), stupade som
kapten i spetsen för ett infanterikompani vid Aisne 4
sept. 1914. Han var till en början direktör för ett
spinneri och egnade sig sedan helt åt arkeologiska
forskningar. Han fortsatte de af hans frände
Bulliot påbörjade utgräfnins:arna på Beuvray-berget
(L’op-pidum Bibracte, 1903, Les fouilles du m ont
Beu-vray de 1897 å 1901, 1904) och ut»af Les vases
céramiques de la Gaule romaine (prisbelönt 1905).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
