Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dracocephalum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Dracocephalum-Drakenberg
386
three scandinavian countries (1915), De danske
\ sukkerfabriker (1922) och flera industriella
festskrifter. 1920 invaldes han i folketinget som
högerman. - 3. A. B. D. blef 1891 filos, doktor
och 1918 ord. professor. Senare, populära arbeten
äro Fra den romerske kejsertid (1903), Pindar som
digter og menneske (1910), Paulus som forfaller og
tcenker (1913), Christendommens oprindelse (1919) och
Alheisme i del anlike hedenskab (s. å.). Han har varit
medutgifvare af S. Kierkegaards samlade skrifter.
2-3. E. Ebg.
*Dracocephalum, bot. Se B i f o der v ä x t
er. Suppl.
Draeseke [dras-]. Se Dräseke (äfven
i Suppl.).
*Drag, tekn. (sp. 802). Som dragmätare
för låga tryck användas manometrar af särskild
konstruktion (se Manometer, sp. 806-807;
Mac Leods och Fagerlinds manometrar).
K. A. V-g. Draga björk. Se Kryckeståt. Dragan,
sjö. Se Ströms vattudal. Dragbänk. Se T
råd dragning, sp. 113. Draget, sund i Danmark.
Se Odsherred. *Draghällan. Fyren utgöres efter
senaste ändringar (1912) af fast fyr’med klipp och
har lins af 4:e ordningen, hvitt, rödt och grönt
sken med resp. 3,000, 18 och 9 hlj. styrka samt
11,9 m. höjd öfver medelvatten för lågan.
Äfven mistklocka med drifverk är inrättad där.
Draglim, tekn. Se Lim. Suppl. Drago [-gå], Luis
Maria, argentinsk statsman, f. 6 maj 1859 i Buenos
Aires, d. 9 juni 1921, blef 1882 juris doktor,
var först advokat, därefter domare i Buenos
Aires, blef 1902 kongressledamot och var 1902-04
argentinsk utrikesminister. Som sådan framställde
han i en not af 29 dec. 1902 till Förenta staternas
regering och under åberopande af Monroedoktrinen de
folkrättsliga teser, hvilka sedermera efter honom
fått namnet Dragodoktrinen (se d. o. Suppl.). D. var
ånyo 1906-07 och är sedan 1912 kongressledamot. Han
företrädde 1907 Argentina på andra Haagkonferensen, är
argentinsk led. af Permanenta skiljedomstolen i Haag
och var 1910-12 led. af skiljedomstolen rörande de
nordatlantiska fiskevattnen. D. var 1920 argentinsk
delegerad vid Nationernas förbunds församling
i Geneve. D. har bl. a. skrifvit Antropolojia
criminal (2:a uppl. 1888), La re-publica Argentina
y el caso de Venezuela (1903) och El arbilraje
de las pesquerias del Allantico norte (1911).
V. S-g.
Dragodoktrinen kallas, efter argentinske statsmannen
Drago (se d. o. Suppl.), den folkrätts-liga princip,
enligt hvilken det icke bör vara en främmande makt
tillåtet att med vapenvåld utan krig söka tvinga
en stat till betalning af en denna stats gäld
till medborgare i främmande stat eller denna stat
själf. En dylik själftäkt har dock ofta förekommit
emot syd- och centralamerikanska stater från
europeiska stormakters sida, ehuru redan 1868 den
bekante internationalisten Calvo teoretiskt bestridt
tillåtligheten däraf och 1902 Drago praktiskt sökte
häfda samma uppfattning. Vid 1907 års fredskonferens
i Haag öfverenskom man att beträffande statliga
kontraktsskulder icke medge dylikt våld, så framt ej
gäldenärstaten förhindrade skiljedom i tvisten. Jfr
H. A. Moulin, "La doctrine de
Tryckt den 2% 23
Drago" (1908), och A. Alvarez, "Le
droit inter-national américain" (1910).
Rld-
Dragomirov [-miråff], Vladimir, rysk militär, son
till den i hufvudarbetet omnämnde M. I. Dragomirov,
f. 7 febr. 1867, blef officer 1886, generalmajor 1907,
vid Världskrigets utbrott stabschef vid 3:e armén
(Ruzskij), därefter stabschef vid "sydvästra fronten",
armékårschef, chef för "norra fronten" (juni 1917)
och slutligen (sept. s. å.) chef för "sydvästra
fronten". I nov. 1918 blef han premiärminister i
en antibolsjevikregering, i okt. 1919 president
i Denikins "politiska råd", militärguvernör i
Kiev och befälhafvare för där-varande trupper
(tillhörande Denikins armé; se Denikin. Suppl.).
H. J-dt.
Dragrustning. Se V af ni n g, sp. 41. *Dragsfjärd,
kapell, är sedan 1917 själfständig socken. Areal 116
kvkm. Befolkningen, öfvervägande svensktalande, 5,110
inv. (1921). O. B-n. Dragstäng 1. Ås, landtbr. Se
Plog, sp. 1079. Dra^umis, Stefanos, grekisk
politiker, f. 1842, var domare, då han 1879 invaldes
i parlamentet. Han var utrikesminister 1886-90 och
1892-93 (under Trikupis). D. var konseljpresident
jan.-okt. 1910 under de förvirrade förhållanden,
som följde efter den militära kuppen 1909 (se
Grekland. Historia. Suppl.); militärligans chef
general Zorbas intog som krigsminister en dominerande
ställning i hans ministär. Ur stånd att bringa reda i
virrvarret, gaf D. okt. 1910 rum för Venize-los. Under
1915 års kris deltog D. i det kronråd, som inkallades
af konung Konstantin. V. S-g.
Dragviken, Stora, vik s. om Skäggenäshalfön i
Kalmar sund. Vid D. ligger Björnö herrgård.
O. Sjn. Dragväg. Se Kanal,
sp. 748-749. Drakballong. Se Luftballong. ’Drake
(sp. 81&-819). Enligt Brögger ("Ose-bergdronningen",
i "Nord. tidskr." 1919) ligger drottning Åsa,
konung Gudröd Vejdekonungs änka, Hal f dan Svartes
moder, begrafven i Osebergshögen (eg. Åsaborg), som
således skulle förskrifva sig från senare hälften
af 800-talet. Se vidare Brögger 2. Suppl. En 3
m. lång kopia af Osebergsskeppet, liksom originalet
byggd af ekplankor med detaljer af bok och furu samt
präktiga sniderier i för och akter, inköptes 1919 af
Vitt. hist. o. ant. akad. för medel (3,000 kr.), som
Stockholms rederi-a.-b. Svea ställt till förfogande.
Drakenberg, Sten Adalrik, militär, gymnast, f. l
nov. 1861 i Stockholm, tillhör den 1643 adlade
ätten D., blef 1881 underlöjtnant vid Närkes reg.,
tog som kapten vid Lifregementets grenad-järer 1909
afsked från militärtjänsten samt utnämndes s. å. till
major och 1918 till öfverstelöjtnant i armén. Han
tjänstgjorde vid Gymnastiska centralinstitutet
som extra lärare 1890-1904 och ord. lärare i
militärgymnastik (fäktning) 1904-09 samt är sedan 1909
öfverlärare i samma ämne. Han var gymnastiklärare vid
Beskowska skolan 1887- 1909 samt har varit sekreterare
eller ordf. i flera föreningar med gymnastiskt
eller idrottsligt syfte samt led. i kommittén för
Gymnastiska centralinstitutets omorganisation
1915-18. På särskild inbjudan tjänstgjorde han
som prisdomare i fäktning vid de internationella
officersfäkttäflingarna i Ostende 1918. D. har
redigerat och författat stör-
35 b., S. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
