- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
495-496

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Eksjös vapen.


skolan är numera 8-klassig. Ung. 3 km. s. v. om
staden och på dennas område ligger "Jönköpings
läns tuberkulossjukhus vid Eksjö" med plats
för 113 patienter (invigdt 1915). E. är numera
förläggningsort äfven för Kalmar regemente, hvilket
1920 inflyttade i sina nybyggda kaserner (se vidare
Kalmar regemente. Suppl.). Af bankinrättningar finnas:
E. sparbank, afd.-kontor af Smålands ensk. bank,
A.-b. Sydsvenska banken och A.-b. Nordiska
handelsbanken, hvilken i sig upptagit den i
hufvudarbetet omnämnda Eksjö folkbank. Staden
har 2 half veckotidningar, "Eksjötidningen"
(höger) och "Smålandstidningen" (frireligiös och
nykterhetsvänlig), hvardera med eget tryckeri. –
1915 öppnades Eksjö–Österbymo järnväg (se
d. o. Suppl.). Vid val till Andra kammaren hör E. till
Jönköpings läns valkrets. – E:s stadsvapen är numera
fastställdt så, som ofvanstående fig. utvisar.

And. Bjering.

*Eksjö landsförsamling omfattar nu
10,603 har. 1,354 inv. (1923).

Eksjö–Österbymo järnväg (sign. E. Ö. J.), smalspårig
(0,891 m.), 34,6 km. lång, inom Jönköpings och
Östergötlands län belägen järnväg, som eges och
trafikeras af Eksjö-Österbymo järnvägs-a.-b.,
Eksjö. Järnvägen, som utgår från Eksjö station
å Nässjö-Oskarshamns järnväg samt är framdragen i
hufvudsakligen nordöstlig riktning genom Eksjö, Västra
Eyds och Sunds socknar till österbymo marknadsplats
inom sistnämnda socken, koncessione-rades 14 maj 1910
åt enskilda personer och öfver-läts 15 aug. 1913
å Eksjö-Österbymo järnvägs-a.-b. samt öppnades för
trafik 18 dec. 1915. Vid 1921 års slut utgjorde den
bokförda byggnads- och förrådskostnaden 1,427,036 kr.,
hvaraf för banan med husbyggnader 1,227,548 kr. och
för rullande materiel 190,471 kr. Aktiekapitalet
uppgick vid samma tidpunkt till 707,800 kr.

F. P.

*Eksta. Till E. pastorat höra nu som annex utom Sproge
äfven Levede och Gerum.

*Ekstrand, Å. G., var öfveringenjör 1907–09 i
Kontroll- och justeringsstyrelsen och 1909-13 i
Kontrollstyrelsen. 1920–21 var han preses i Vet. akad.

Ekstrand, Erik Einar, diplomat, f. 22 dec. 1880
i Nyköping, blef juris kandidat i Uppsala 1904,
attaché i Utrikesdepartementet 1907, innehade
flera konsulsuppdrag, bl. a. som konsul i Kiga
1913–16 och t. f. konsul i Chicago 1916–17, blef 1918
t. f. chef för Utrikesdepartementets handels-afdelning
och legationsråd, var 1919–21 vice verkställande
direktör i Stockholms superfosfatfabriks-a.-b. och
är sedan dec. 1921 generalkonsul och chef för
Utrikesdepartementets personal- och administrativa
afdelning. E. visade rådighet och energi som chef
för Svenska Röda korsets hjälpexpedition till
hungerområdet i Samara 1921–22.

V. S–g.

Ekström, Johan (John) Petrus, teckningslärare,
f. 8 aug. 1858 i Stockholm, utexaminerad från
konstakademien 1879, blef efter tjänstgöring vid
olika läroanstalter teckningslärare vid realläroverket
å Norrmalm 1882. E. har tagit intresserad andel
i den reformering af undervisningen i teckning
vid våra läroanstalter, som egt rum under de
senare årtiondena. Vid flera tillfällen har han
som sakkunnig deltagit i officiella utredningar
rörande denna undervisning, och som ledare af ett
stort antal fortbildningskurser för lärare vid
folk- och småskolor har han bidragit till att ge
reformtankarna och de nya metoderna spridning bland
de vidaste kretsar. E. har hopbragt utomordentligt
rika och intressanta samlingar af skolhistoriskt
värde och särskildt egnade att belysa tecknings-
och välskrifningsundervisningens utveckling. Han
har utgett en rad läroböcker och uppsatser rörande
teckningsundervisningen.

K. E. S–g.

Ekström, Gunnar, präst, f. 7 nov. 1859 i Gunnilbo,
Västmanland, blef student i Uppsala 1881, aflade
teor. teol. examen 1885 och prästvigdes 1886. Han
var komminister i Multrå, Härnösands stift, 1887-90,
blef 1899 2:e och 1907 l:e komminister i Falun
samt 1908 kyrkoherde där och 1911 kontraktsprost i
Falu kontrakt. E. utnämndes till teol. doktor 1917
och var preses vid prästmötet i Västerås 1919. I
samtliga kyrkomöten 1903–20 har E. representerat
Västerås stift. Som komminister i Falun väckte
E. genom talangfulla och sakligt starka inlägg en
större allmänhets uppmärksamhet på åtskilliga
missförhållanden i svenska prästerskapets
aflöningssätt, särskildt komministrarnas
svältlöner, och påyrkade en jämnare fördelning
af de prästerliga inkomsterna. Han insattes i den
stora prästlöneregleringskommittén 1897 och deltog
i dithörande utredningsarbete, ända till dess de
nya löneregleringslagarna för prästerskapet 1910
antogos. öfver hufvud har E. med lifligt intresse
egnat sig åt och ingripit i aktuella kyrkliga
angelägenheter. Inom den 1903 bildade Allmänna svenska
prästföreningen har han spelat en betydande roll. Sin
stämma har han gjort hörd genom ständiga inlägg i
tidningspressen, framför allt i "Svensk kyrkotidning",
till hvars redaktion han tidtals hört. Bland hans
särskildt utgifna skrifter må nämnas Om prästernas
studier (synodalafh., 1920).

E. M. R.

Ekström, Alfred, elektrotekniker, affärsman, f. 4
nov. 1873 i Viksta, Uppsala län, student 1892,
filos. doktor i Uppsala 1897, genomgick högsta
årskursen af elektrotekniska afd. vid Polytechnikum
i Zürich, där han sedan 1898 var assistent i
elektroteknik. 1899 tjänstgjorde han som assistent
i fysik vid universitetet i Kiel. S. å. anställdes
han vid A.-b. Telefonfabriken i Stockholm, blef
dess disponent 1900 samt tjänstgjorde 1901–06 hos
A.-b. L. M. Ericsson & Co. 1906 grundade E. och var
1906–21 verkst. direktör för Hemsjö kraft-a.-b. (se
d. o. med fig.), hvilket han utvecklade till ett
i sydöstra Sverige dominerande företag. E. har
i samband därmed nedlagt ett förtjänstfullt
arbete för landtbrukets elektrifiering. Sedan
1906 är E. äfven verkst. direktör i Djupafors
fabriks-a.-b. och A.-b. A. H. Ekström. Han har
i facktidskrifter publicerat ett stort antal
afh. och föredrag rörande elektrotekniska frågor.

Fmn.

Ekström, Martin, militär, f. 7 dec. 1887 i
Möklinta socken, Västmanlands län, blef 1905

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free