- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
697-698

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exkurrent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka en särskild kroppshålighet och ett
blodkärlssystem ännu ej uppkommit (jfr Plattmaskar),
äro exkretionsorganen rör eller körtelkanaler, hvilka,
förgrenade i form af ett nätverk, genomkorsa kroppens
alla delar för att från väfnaderna bortleda exkretet
(fig. 1). Inuti kroppen börjar detta kanalsystem
som slutna rör, hvilkas blinda ända utgöres af
en cell med en från dess insida utgående, rörlig
ciliekvast (fig. 2); en eller flera kanaler föra
ut exkretet; nära utmynningsstället är kanalen
vanligtvis utvidgad till en kontraktil blåsa
("urin-blåsa"). Man har betecknat denna form
af exkre-tionsorgan som vattenkärlssystem. Med
uppträdandet af en kroppshålighet förändras sagda
system företrädesvis i så måtto, att kanalerna
(nefridierna] vanligen äro enkla, ej förgrenade rör
samt att äfven kanalernas inre ända är öppen och
utgöres af ett med rörliga cilier beklädt trattlikt
stycke (nefro-stom), som uppsuger och för ut exkretet
ur kropps-håligheten (fig. 3). Det är antagligt, att
ryggradsdjurens njurar framgått ur nefridier. Hos
lägre ryggradsdjurs foster stå njurkanalerna genom
ne-frostomer ännu i förbindelse med kroppshåligheten;
hos lansettfisken (se d. o.) visar hela apparaten
mycket nära öfverensstämmelse med förhållandet hos
ringmaskarna (se d. o.). Beträffande exkretionsorganen
hos ryggradsdjuren i öfrigt se Njurar.
L-e-

Exkurrent (af lat. excufrrere, göra en utflykt),
person, som gör utflykt (exkursion) för insamling af
växter o. s. v.

*Exlibris. Af svensk litt. må ytterligare
nämnas A. Sjögren, "Förteckning å svenska
bokägaremärken (Exlibris), utställda vid
Föreningens för bok-handtverk utställning i
Nordiska museet 1908" (1909), "Svenska kungliga och
furstliga bokägare-märken inklusive dedikations-
och donationsexli-bris" (1915), och "Svensk
exlibristidskrift" (6 arg. 1911-16).

*Exner, J. J., dog 15 nov. 1910 i Köpenhamn.

Exner, Wilhelm Franz, österrikisk ingenjör och
högskolelärare, f. 8 april 1840 i Gänsern-dorf,
blef 1869 docent i ingenjörsväsen och teknologi vid
skogsakademien i Marienbrunn och 1875 professor
vid högskolan för jordbruk i Wien. Från 1874
fungerade E. som folkskolinspektör. Han var en af
grundläggarna till Technologisches gewerbemuseum i
Wien (1879) och blef dess förste direktör samt 1892
direktör för Gewerbebeför-derungs-amt. E. har nedlagt
förtjänstfullt arbete till fromma för teknologien,
särskildt som museiman och författare till ett
flertal böcker rörande trä-, pappers-, tapet- och
stenindustrierna m. m. E. blef led. af riksrådets
deputeradekammare 1882 och anslöt sig till det
tyskliberala partiet. Fmn.

Exogyra, paleont., ett under jura- och
krit-perioden lefvande, till ostronfamiljen
hörande musselsläkte. Den öfver låsranden
utskjutande skaldelen (umbo) är å båda skalen
spiralvriden och riktad åt sidan. Det ena skalet
(underskalet) är plattadt, det andra hvälfdl. Som
ung har musslan ställflyttningsförmåga;
senare är den fastvuxen. Exogyra står nära
det samtida släktet Gryphcea (se d. o.);
jfr ock art. Ostron, sp. 1070 och 1071.
L-e.

Exokannibalism. Se Kannibalism.

Exotiska block, geol., i Alperna (och andra veckade
bergskedjor) förekommande massor af främmande
bergarter, hvilka ligga midt ibland andra yngre
bergarter såsom rester af öfverskjutnings-täcken (se
Alperna. Suppl.), hvilka i öfrigt helt förstörts
genom förvittring och denudation. Om dylika exotiska
massor ha större dimensioner, kallas de "klippor".
K. A. G.

Expanderande kulor. Se Dum-dum-kulor och Jaktgevär.

Expansiv tillväxt, med. Se Svulst, sp. 1324.

Expeditioner, Vetenskapliga, som utförts under
1700-1900-talen, ha förutom rent geografiska
uppgifter, som redan tidigare, redan under
förkristen tid, utgjorde målet, haft till
uppgift iakttagelser rörande astronomiska fenomen,
gradmätningar, etnografiska, biologiska och geologiska
undersökningar och insamlingar; äfven för forskningar
på historiska (särskildt arkeologiska), filologiska
och konsthistoriska områden ha stundom större
eller mindre expeditioner utrustats. Expeditioner
ha bekostats af statsmedel eller - särskildt de
svenska - företrädesvis af mecenater. Nästan alla
kulturnationer ha utsändt vetenskapliga expeditioner;
de flesta ha väl utgått från England. I förhållande
till sin folkmängd står i detta afseende Sverige
framför flertalet andra stater. - öfversikter
öfver de viktigaste expeditionerna lämnas under
afd. Upptäcktshistoria i art. Afrika, Amerika, Asien
och Australien. – Se ock Antarktien, Challenger,
Eugenie och Vanadisexpeditionen (äfven i
Suppl.). Jfr ock Världsomsegling. – Rörande Beagle-expeditionen
(beagle, eng., stöfvare) se Fitzroy,
Robert. Af expeditioner med biologiska mål, som under
senare år utgått från Skandinavien, må nämnas den 1922
afslutade danska hafsexpeditionen med fartyget "Dana".
L-e.

*Expeditionschef. Honom åligger, enligt instr. af
14 dec. 1917, att egna slutlig granskning åt
koncepten till utgående expeditioner, innan de
lämnas till utskrift, där ej sådan slutgranskning
af departementschefen uppdragits åt kansliråd eller
annan tjänsteman i departementet; att öfvervaka de
löpande ärendenas behöriga gång samt tillse, att
följdriktighet och enhetlighet därvid iakttagas,
äfvensom hålla hand öfver, att underlydande
befattningshafvare inom departementet med nit och
skyndsamhet fullgöra sina tjänsteåligganden; samt att
afge förslag rörande befattnings-hafvarnas indelning
till tjänstgöring och semesterfördelning samt i
öfrigt handlägga frågor om departementets personal
och därmed sammanhängande ärenden. Expeditionschef
åligger tillika att, efter departementschefens
bestämmande, bereda och inför vederbörande statsråd
föredraga vissa ärenden eller vissa grupper af
ärenden inom departementet. I tillförordnad regering
skall expeditionschef föredraga de till departementet
hörande ärenden, som det tillkommer den tillförordnade
regeringen att upptaga och afgöra.

Expeditionsföreståndare, sedan 1898 vid statens
järnvägar titel på föreståndarna vid de största il-och
fraktgodsexpeditionerna. Till aflöningsförhål-landen
m. m. äro de likställda med stationsinspek-torer af
3:e klass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:09:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free