Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala - Facta, Luigi - *Faderlig myndighet - *Fadermord - Fadren - *Faed, Th. - *Faeton - Fagerbakelv - Fagerberg, Karl Vilhelm - *Fagerhult - *Fagerlin, F. J. - Fagerlin, Axel Efraim - Fagerlund, Lars Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Brogård i Tensta, inköpt 1910, omfattar 40 har,
tax. med skolbyggnaderna till 39,100 kr., har
plats för 16 elever med 4 lärarinnor. Ladugård,
mejeri, smådjur och trädgård skötas af eleverna
ensamma. Småbruket Kumlan, inköpt 1911, omfattande
14 har, tax.-v. 20,000 kr., gränsande till Brogård,
är inrättadt som vanlig landt-hushållsskola, men
är dessutom öfningsskola för lärarinneeleverna å
Brogård. Plats för 12-20 elever, 3 lärarinnor, två
kurser årligen om 5 1/2 månad.
Facta, Luigi, italiensk politiker,
f. 1861 i Pinerolo (Piemont), blef 1892 led. af
deputeradekammaren och slöt sig där till Giolittis
anhängare. Han var 1906–09 understatssekreterare
i inrikesministeriet under Giolitti samt mars
1911–mars 1914 finansminister i dennes fjärde
ministär och jan.–juni 1919 justitieminister i den
rekonstruerade ministären Orlando. F. blef febr. 1922
konseljpresident och inrikesminister (med C. Schanzer
som utrikesminister) och presiderade med takt och
skicklighet vid Genuakonferensen (se d. o. Suppl.),
men var i fråga om ordningens upprätthållande
skäligen maktlös under de täta striderna mellan
fascister och kommunister. Deputeradekammaren
antog 19 juli ett formligt misstroendevotum mot
ministären F., som genast demissionerade, men
då ingen annan parlamentariker lyckades bilda
ministär, rekonstruerade F. l aug. den gamla
ministären. Under tiden växte den inre villervallan,
och ett kommunistiskt försök till storstrejk stäcktes
endast genom fascisternas resoluta ingripande. Dessa
blefvo sedan allt själfmedvetnare, och
inför deras statskuppshot gaf F. rum för en
fascistisk diktaturministär (31 okt. s. å.) under
B. Mussolini (se Italien. Historia. Suppl.).
V. S-g.
*Faderlig myndighet. Se Föräldrarätt. Suppl.
*Fadermord. Föreskriften, att skyldskapsförhållandet
mellan mördaren och den mördade vid straffets
bestämmande skall tagas i betraktande såsom en
synnerligen försvårande omständighet, har genom
lag af 3 juni 1921 borttagits ur den svenska
strafflagen, såsom saknande betydelse, sedan numera,
efter det genom samma lag genomförda borttagandet
af dödsstraffet ur den allmänna strafflagen,
endast lifstids straffarbete kan ådömas för mord.
N. S–g.
Fadren, ett i all sin hemska tragik gripande sorgespel
af A. Strindberg (se denne, sp. 337), uppfördt med
framgång i flera länder.
*Faed, Th. – Hans broder John F. dog 22 okt. 1902
och brodern James F. 24 sept. 1911.
*Faeton, äfven namn på ett slags öppen automobil
(se d. o. Suppl., sp. 386 och fig. 3).
Fagerbakelv, flod, som kommer från en mängd
högtbelägna fjällsjöar, upprinner på Blåmandisen
och Siidasjiekna, nära gränsen mot Sverige, flyter
åt n. v. och faller ut med ett mäktigt vattenfall
(Fagerbakfossen) i ändan af Sörfoldenfjord, n. ö. om
Bodö, Norge. Nederbördsområde: 118 kvkm. Fallhöjd,
som kan utnyttjas, 655 m. Utbyggd representerar
F. 38,600 eff. hkr.
K. G. G.
Fagerberg, Karl Vilhelm, skulptör, f. 3 nov. 1878
på Dalarö, studerade i Stockholm vid konstakademien
1902-05, då han erhöll kungliga
medaljen, innehade 1906–09 Jenny Linds stipendium och
vistades då i Paris. Han utställde 1909 ett 40-tal
arbeten, som karakterisera hans energiska sökande
i olika riktningar, skisser af liflig hållning –
Förlista, Uppståndelsen, Kärlekens brunn (fontängrupp)
– kompositioner – Fattiga, På nattåget, Häxbålet,
Fågelsträck (en mängd fåglar framställes flygande
tätt öfver en vågkam), Vilda hästar (framåtrusande
i flock), flera motiv ur modernt idrottslif,
Spjutkastare, Diskuskastare, Marathonlöpare,
Skid- och Skridskoåkare (statyetter eller reliefer)
– dessutom skiss till Andrémonument, modeller till
grafmonument m. fl. F. har sedan utfört småskulptur
till idrottspris (statyetter, plaketter, medaljer),
men äfven dekorativ skulptur till moderna byggnader
i Stockholm (Stadion, nya Riksmuseet, Johannes’
folkskola), Göteborg, Örebro, Linköping, Eskilstuna
m. fl. st. Bland hans djurskulpturer märkas Lohona,
Ulfhona, Hjorthona med unge, Björn i sax, Tigerhona
(Nationalmuseum, dep. i Nyköpings museum). Som
porträttskulptör har han utfört bl. a. Konstnärens
fader (halffigur, utst. 1908), Albert Engström (byst
och statyett, utst. 1914) och Zorn (byst, utst. 1921,
i brons, i Nationalmuseum och konstakademien).
G–g N.
*Fagerhult. 1. Tillhör nu Växjö stift, Handbörds
kontrakt. 2,548 inv. (1923).
*Fagerlin, F. J. – Se Monografi af A. Gauffin, 1910.
Fagerlin, Axel Efraim, ämbetsman f. 30 maj 1859
i Karlskrona, 1880 student i Lund, där han aflade
hof rättsexamen 1883, blef 1886 vice häradshöfding,
var 1889–90 auditör vid Norrbottens fältjägarkår
och är sedan 1890 borgmästare i Luleå. F., som
är högerman, har varit led. för Norrbottens län i
Första kammaren 1914–19 lagt. och därunder led. af
krigstidstilläggsutskottet 1918 urt. och af första
lagutskottet 1919 lagt. Han har därjämte varit
vice ordf. i Norrbottens läns landsting 1901–04 och
ordf. 1905–20.
T–s.
Fagerlund, Lars Vilhelm, finländsk läkare och
skriftställare, f. 26 okt. 1852 i Åbo, student
1871, filos. kandidat 1875, med. licentiat 1884 och
med. doktor 1886, var assistent vid Helsingfors’
universitets patologisk-anatomiska inrättning
1885–97, blef docent i rättsmedicin 1889, förestod
1895–97 e. o. professuren i hygien, men sökte och
erhöll 1897 provinsialläkartjänsten på Åland. Han
blef medicinalråd i Medicinalstyrelsen 1907, men
såg sig nödd att 1914 afgå från tjänsten. Särdeles
intresserad af Åland och dess förhållanden, var
F. led. af regeringens Ålandskommitté (1919) och
utsågs, efter genomförandet af Ålands själfstyrelse,
på hösten 1922 till landskapets förste enligt
den nya ordningen utsedde landshöfding. – F. har
utöfvat flitig skriftställarverksamhet på medicinens
område. Särskildt har han behandlat spetälskan:
Finlands leprosorier I–II (i "Bidr. till kännedom af
Finlands natur och folk", 1886, 1903), Spetelskans
förekomst i Finland (i "Finska läkarsällsk:s
handlingar", 1891, 1893, 1904), men äfven,
företrädesvis i "Finska läkarsällsk:s handlingar",
hygieniska spörsmål: tuberkulosens uppträdande i
landet, koleraepidemien 1871 i Helsingfors, om golf
och golffyllning, Helsingfors stads vattenledning
och dess vatten (disp. 1897). För docentur utgaf han
afh. Om drunkningsvätskas inträngande i tarmarna
(1888). Mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
