Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feuereisen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
surrogat för svinister. Tyskland egde 1922 11
fetthärd-ningsfabriker, i hela Europa funnos
omkr. 60. Litt.: Fahrion, "Die härtung der fette" (1921).
K. A. V–g.
Feuereisen [fåjerajsen], Arnold, lettisk arkivman,
f. 4 aug. 1868 i Moskva, blef stadsarkivarie i
Dorpat 1905 och i Riga 1907 samt 1911 president
för Gesellschaft fur geschichte und altertumskunde
i Kiga. F. har offentliggjort ett antal arbeten
om Pernaus, Dorpats och Rigas historia före och
under det svenska väldet och utgett "Livländische
ge-schichtsliteratur 1902-1907" (1904-10). Bland hans
skrifter märkas Die anfänge des denkmalschutz-es in
Schweden und Lifland och den viktiga redogörelsen
Vber das baltische archivwesen (i "Ar-beiten des
ersten baltischen historikertages zu Kiga 1908",
1909) samt Ein notstand des baltischen ar-chivwesens
(i "Arbeiten des zweiten baltischen historikertages
zu Reval 1914") med värdefulla upplysningar om
regeringsarkiven. F. är sedan 1918 led. af Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia. E. N-nn.
*Feuk, L. – Hans broder Gustaf Adolf F. dog 2 okt. 1907.
Feure [för], Georges de, fransk konstnär, f. 1868 i
Paris, tillhörig en holländsk-belgisk släkt, växte
upp i Holland, slog sig ned i Paris 1890, gjorde sig
där till en början känd som tecknare i tidningar,
var någon tid elev af J. Chéret och vann anseende
genom sin skicklighet och smak på olika områden af den
tillämpande konsten. Han har varit verksam på snart
sagdt alla dess områden, har komponerat interiörer,
möbler, arbeten i porslin, sten och glas, har utfört
bokutsmyckning, litografier och affischer samt
målat i olja, akvarell och pastell. Hans olikartade
arbeten äro hållna i modern dekorativ karaktär,
och han har lyckats förena gamla former med modernt
idéinnehåll. F. är professor i dekorativ konst vid
École des beaux-arts. G-g N.
Fevrell, Walter Fredrik Teodor, skolman, f. 14
jan. 1876 i Uppsala, student 1895 och filos, doktor
1909 där, tjänstgjorde flera år vid Lundsbergs
skola och däreftei vid olika läroanstalter i
Stockholm samt blef 1913 lektor i pedagogik vid
Högre lärarinneseminariet. F:s i tal och skrift
ådagalagda intresse för ett ändamålsenligt ordnande
af biografväsendet medförde, att han kallades
att biträda vid ordnandet af den statliga biograf
censuren samt var 1911-14 förste föreståndaren för
Statens biografbyrå. F. har utgett bl. a. Bidrag till
de moderna språkens metodik (akad. afh., 1909) samt
ett flertal uppsatser af pedagogiskt innehåll. Han
har äfven utöfvat omfattande föreläsarverksamhet.
K. E. S–g.
Fevzi pascha, turkisk militär, bördig från
Anatolien, var från början af den turkiska
nationalist-rörelsen i Mindre Asien 1919 en bland
dess ledande män och nedlade som Mustafa Kemål
paschas generalstabschef ett jättelikt arbete på
arméns utrustning och anskaffande af ammunition. Han
ställdes mars 1921 som premiärminister i spetsen för
Angoraregeringen, men ersattes på hösten s. å. på
denna post af Rauf bej.
V. S–g.
Feydeau. – 2. Georges F., f. 8 dec. 1862, d. 6 juni
1921 i Rueil. 1923 uppfördes i Paris den postuma komedien
Cent millions qui tombent. – Ytterligare några af F:s farser
gåfvos här med framgång, såsom Tailleur pour dames (1888;
"Damskräddaren", 1906), Le dindon ("Fruar på
krigsstråt", 1898) och Occupetoi d’Amelie (1908;
"Ta hand om Amelie", 1909).
F. H. K., förk. för Folkhushållningskommissionen (se d. o. Suppl.).
Fiano [-nå], hertig af. Se Ottoboni.
Fibergurka, bot. Se Luffa.
*Fibiger. Om släkten F. se S. Fibiger, "Familien
F." (1917). – 6. Johannes Andreas Grib F.,
brorson till den i hufvudarbetet (sp. 145)
nämnde J. H. T. F., dansk läkare, f. 23 april
1867 i Silkeborg, blef med. doktor på en afh. om
difteribacillen 1895 och professor i patologisk
anatomi 1900. Han har gjort sig känd i synnerhet
genom sina undersökningar af kraftproblemet (1913).
6. P.E-t.
Fibrolysm, farm. Se Tiosinamin.
Fibromyom [-åm], med. Se Muskelsjukdomar, sp. 1461, och Myofibrom.
Fibrosarkom [-åm], med. Se Sarkom.
Ficatinholts. Se Königsholts.
Fich, Alfred Harald Emil, tidningsman, f. 24
jan. 1827 på Langeland, d. 31 jan. 1893 i Stockholm,
verkade först i Danmark som tidningsman och grundade
1867 i Stockholm Svenska telegrambyrån, till en
början för Wolffs bureaus räkning. F. inköpte den
1868, var dess direktör till slutet af 1892 och
öfverlät den fr. o. m. 1893 till ett konsortium af
Stockholmstidningar. Han utgaf 1869-75 "Correspondance
de Stockholm", 1871-85 "Stockholms korrespondens",
1871-73 "Stockholms correspondenz’’ och 1876-82
"Schwe-disch-norwegische correspondenz". Jfr F:s
uppsats Telegrambyråerne och tidningspressen (i
"Fria ord" 1878) och art. Telegrambyrå. V. S-g.
Fichtelnaab [-näb], flod. Se Naab.
Ficino [fitjinå], Marsiglio, italiensk namnform för M. Ficinus (se denne).
*Fick, August, dog 28 mars 1916 i Hildesheim.
Ficklampa, tekn., lampa utbildad så, att den
utan risk kan medföras i en ficka. En sådan lampa
utgöres vanligen af en liten elektrisk glödlampa
inmonterad i en oftast med tyg eller skinn öfver-klädd
plåtbehållare af cylindrisk eller flat form, i hvilken
inlägges ett galvaniskt torrelement (se Galvaniskt
element, sp. 668), som medelst kläm-skrufvar inkopplas
till lampan. Strömmen brytes genom en fjäderkontakt
e. d. anordning. Till förstärkande af ljuseffekten
anbringas en lins framför lampan. Torrelementen
utbytas mot "nyladdade" sådana, i den mån de utmattas.
Fmn.
Fickveck, anat. Se Struphufvud, sp. 379.
*Ficoroniska cistan, funnen 1742 vid Palestrina,
benämnd efter F. de Ficoroni, som köpte den. Se
Cist a.
Fida, stad i Dahomey. Se Whydah.
Fidanza [-da’ntsa]? Johannes. Se Bonaventura.
*Fideikommiss, jur. För arrende af fideikommissjord
har förut gällt den regeln, att arrendatorn icke
(annat än i särskilda fall, såsom då den nye
fideikommissarien är den föregåendes arfvinge) kan
göra sitt med en föregående fideikommissarie ingångna
arrendeaftal gällande mot ny fideikommissarie. Efter
k. proposition (föranledd af en Jordkommissionens
framställning) till 1921 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
