Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fischbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. 1920 i Petersburg, var 1869–96 professor
i växtanatomi och växtfysiologi vid Warschaus
universitet och därefter föreståndare för
kejs. botaniska trädgården i Petersburg.
Hans skrifter omfatta flera växtgruppers
utvecklingshistoria och biologi.
C. Lmn.
*Fischbach. – 2. Friedrich F. dog 17 sept. 1908 i Wiesbaden.
*Fischer (sp. 400). – 5. Ludwig Hans F. dog 26 april 1915 i Wien.
*Fischer (sp. 402), Gustav, dog 22 juli 1910
i Jena. Efter hans död öfvertogs firman af hans
brorson, filos. doktor Gustav F., f. 22 aug. 1878
i Heilbronn, som ytterligare utvidgat förlagets
verksamhet. Af det stora antalet betydande
tidskrifter på ofvannämnda områden, som utges af
F:s förlag, må nämnas: "Naturwissenschaftliche
rundschau", "Zoologische jahrbücher", "Archiv
für protistenkunde", "Anatomischer anzeiger",
"Jahrbücher der nationalökonomie"; af större
vetenskapliga verk ha förlagts bl. a. "Handwörterbuch
der naturwissenschaften", "Ergebnisse der deutschen
tiefsee-expedition", "Handbuch der gesamten therapie"
(utg. af Pengoldt och Stintzing), "Handwörterbuch
der staatswissenschaften".
L–e.
*Fischer (sp. 402), Theobald, dog 17 sept. 1910 i Marburg.
*Fischer (sp. 403), Emil, dog 15 juli 1919
i Berlin. Sedan hans arbeten om polypeptider
och proteiner kommit till en viss afslutning,
egnade sig F. tillsammans med K. Freudenberg åt
studiet af garfsyrorna. Hans talrika synteser af
fenolkarbonsyror, som F. kallade depsider (af
grek. de’psein, garfva) utgjorde ett förarbete
därtill. Han lämnade en utmärkt systematik af
garfämnena, bl. a. i en utredning af byggnaden af det
kinesiska tanninet (se Galläpplegarfsyra. Suppl.);
dessa arbeten sammanfattade han kort före sin död i
Depside und gerbstoffe (1919).
Lafämnena kunde F. karakterisera som depsidderivat,
och han bestämde flera viktiga lafsyrors konstitution,
nämligen lekanorsyrans, o-diorsellinsyrans
(tillsammans med sin son Hermann F.) och
evernsyrans. F. återvände till sockerkemien och
upptäckte de intressanta ämnena glukal, hydroglukal,
laktal, cellobial m. fl. Många i naturen förekommande
glukosider blefvo genom F. tillgängliga för
syntesen. Under sina arbeten med sockerarter och
glukosider (liksom förut med proteiner) begagnade
sig F. ofta af enzym, och han lämnade värdefulla
bidrag till kännedomen om dessa biologiskt viktiga
ämnen. Hans medarbetare vid dessa arbeten, Max
Bergmann, har utgett F:s publikationer inom dessa
områden under titeln Kohlehydrate und fermente
II. (1922). Under Världskriget utöfvade F. en
mycket omfattande organiserande och rådgifvande
verksamhet angående krigstekniska problem och
lifsmedelsfrågor. – Bland de utmärkelser, som kommo
honom till del efter Nobelpriset, må nämnas preussiska
vetenskapsakademiens Helmholtz-medalj (1909). Under
en sjukdomsperiod 1918 började F. nedskrifva en
mycket intressant själfbiografi, som utkom 1922 under
titeln Aus meinem leben. En utförlig biografi finnes
i "Berichte der Deutschen chemischen gesellschaft"
1921. – F:s staty,
utförd af Klimsch, restes 1921 i Berlin midt emot Robert Kochs.
H. E.
*Fischer (sp. 404), P. Fr. V., uppförde 1911
rådhuset i Holbaek och dog 14 april 1914 i Köpenhamn.
Fischer, Johan Frederik, dansk läkare, f. 3 aug. 1868,
d. 15 febr. 1922, med. kandidat 1893, praktiserade
sedan 1896 i Köpenhamn som röntgenolog samt blef 1898
chef för Kommunehospitalets röntgenlaboratorium och
1913 för alla kommunala röntgenkliniker. 1898–1911
var han därjämte militärläkare. Han intog äfven
framstående plats som kommunalman. F. var inom Danmark
banbrytare på röntgenologiens område, särskildt
gjorde han sig förtjänt om röntgenbehandlingen vid
Basedows sjukdom. Han var en af redaktörerna af "Acta
radiologica" och en af stiftarna af Nordisk forening
for medicinsk radiologi.
Fischer, Eugen, tysk anatom, f. 5 juni 1874 i
Karlsruhe, professor i anatomi vid universitetet i
Freiburg (Baden) sedan 1908, är känd för värdefulla
bidrag till kännedomen om skilda delar af däggdjurens
morfologi, företrädesvis af kraniets utveckling.
L–e.
Fischer, Franz, tysk kemist, f. 19 mars 1877 i
Freiburg (Baden), studerade i Freiburg, München och
Giessen, blef docent i kemi vid tekniska högskolan
i Charlottenburg-Berlin, ord. professor där 1911
och direktör för Kaiser Wilhelms institut für
kohlenforschung i Mülheim an der Ruhr 1913. Hans
tidigare arbeten ligga inom den oorganiska kemiens
område, de senare röra kolforskningen, särskildt
koldestillation vid låga temperaturer. F. utger
sedan 1920 tidskriften "Brennstoffchemie".
H. E.
Fischer von Waldheim [fånn va’lthajm],
Alexander, botanist. Se Fisch. Suppl.
*Fisher, J. A., dog 10 juli 1920. Han kvarstod
som förste amiralitetslord till 1910 och kunde
med tillfredsställelse häfda, att engelska flottan
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
