Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Fiskum-Fitting
858
afkastning. Som födoämne är fiskköttet nära
jäm-ställdt med däggdjurs och fåglars kött i afseende
på betydlig ägghvithalt, medan fetthalten hos olika
fiskarter växlar ansenligt (så är den synnerligt låg
hos gädda, abborre, torsk och kabel jo, hög däremot
hos ål, sill, lax och makrill; jfr tabeller å sp. 333
-336 och 339-340 i art. Födoämnen). I Sverige lämna
de vidsträckta hafskusterna och de många insjöarna
riklig tillgång till ätliga fiskarter. Genom
sakkunnighet och omsorg vid fiskens inköp, första
behandling och tillredning kunna de olika sorterna
bli lika smakliga som närande maträtter och bringa
en behaglig omväxling i den dagliga matordningen. De
erbjuda skiftande uppgifter för såväl den enklare
som den högre kokkonsten. Så anrättas fisk på
mångahanda sätt, som kokt, stekt, i form af färs
(äfven fiskbullar af färs), marinerad, som pudding,
gratin, kroketter, filé, sufflé o. s. v., och passar
nästan alltid bra att ätas till potatis. Här må
det vara nog med att i all korthet erinra om sådana
rätter som abborre (stufvad med smör och persilja;
stekt), gös (hvars särdeles fina kött lämpar sig
till flera utsökta anrättningar), den ej lika
fina, men alltid omtyckta gäddan (ugnstekt; kokt,
med skiradt smör och rifven pepparrot; saltad,
med stuf-vade morötter), lax, vår finaste fisk
(serverad varm, kokt med hollandässås; kokt, kall,
med majonässås eller ättika; rökt, med spenat och ägg;
stekt; halstrad; salt, med stufvad potatis; beredd
som graf-lax, se d. o.), laxöring, flundresorter
(läckrast bland dem piggvar och sjötunga; mera
ordinära rödspätta m. fi.), helgeflundra (som kan
uppläggas i hela tjocka skifvor), torsk (bäst kokt),
kolja, lake (stufvad), långa (saltad och torkad,
som är kabeljo), makrill, hvitling och sik (som båda
kunna med fördel kokas eller stekas), braxen (kokt,
kall, med pepparrot och grädde), lutfisk (se d. o.;
kokt, till gröna ärter, peppar och mjölksås), den
nationalekonomiskt så viktiga sillen (färsk kokt;
stekt, ofta "i papper" 1. "nattrock"; saltad; inlagd
med ättika, socker, lök och peppar; kryddad, konserv),
strömming (kokt; inkokt till rullader; grafvad; stekt;
stekt i låda med ansjovis inlagd i hvar strömming;
rökt, kallad böckling; beredd till surströmming, se
d. o.), ål (inkokt; stekt; rökt], för att ej tala om
sådana tillsatser till smörgåsbordet som nejonögon,
konserverna ansjovis och sardiner samt kaviar.
Fiskum, pastorat kring Fiskumvatnet och norra delen
af insjön Eikern, mellan Kongsberg och Drammen,
utgör en del af övre Eiker (Ekr) härad, Norge.
K- G- G.
*Fiskumfos, Fiskumfoss. Se vidare N a inse n.
Fismes [fim], stad i franska dep. Marne, vid floden
Yesle. 2,338 inv. (1921). Under Världskriget hölls
F. besatt af tyskarna 2-12 sept. 1914, besattes ånyo
af dem 28 maj 1918 och återtogs 3 aug. s. å. af 6:e
franska armén efter andra slaget vid Marne, då nästan
fullständigt förstördt. Jfr Världskriget, sp. 164,
167, 237 och 239. - F. är hufvudort i kantonen F.,
som hade 24 kommuner med tills. 9,581 inv. 1921.
E. A-t.
Fissöra, anat., benämning på springa, fåra af olika
gestalt och storlek samt uppträdande hos djurkroppens
olika organ, särskildt hos det centrala nervsystemet
och skelettet. - F. dbdominä-lis, F. sterni och
F. vesicogenitalis. Se Miss-
bildning, sp. 660. - F. calcarina och
F. hippocampi. Se H j ä r n a n, sp. 833. -
F. chorioi-dea. Se öga, sp. 59.
Fister, härad och socken under Hjelmelands
pastorat, n. ö. om Stavanger, Kogaland fylke
(före 1919 Stavanger amt), Norge. 42,50
kvkm. 855 inv. (1920). Jordbruk och fruktodling.
K. G. G.
*Fitger, A., dog 28 juni 1909 i Bremen.
*Fitinghoff, Laura, dog 17 aug. 1908.
*Fitja. ödekyrkan, för hvars restaurering f. n. (juli
1923) förberedande arbeten pågå, är af gråsten med
påbyggnad af tegel; uppfördes redan på 1200-talet i
romansk stil, men ombyggdes på 1400-talet, hvarvid den
erhöll tresidig korafslutning samt höggotisk karaktär.
O. Sjn.
Fitjar, härad och pastorat vid kusten s. v. om Bergen,
Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge. 183,2i kvkm. 2,654 inv. (1920). Fiske och
jordbruk. K. G. G.
*Fittig, K u do l p h, dog 19 nov. 1910.
Fitting. 1. Heinrich Hermann F., tysk rättslärd, f. 27
aug. 1831 i Mauchenheim (Rhen-pfalz), d. 3 dec. 1918
i Halle, blef juris doktor 1852, docent i Heidelberg
1856, e. o. professor i Basel 1857, ord. professor där
1858 samt öfvertog 1862 den professur i Halle, som
han sedermera med berömmelse beklädde till 1902, då
han drog sig tillbaka. Som författare är han mest känd
på den romerska rättens och dennas litterärhistorias
område; bland hans hithörande skrifter må nämnas Die
natur der correalobligationen (1859),^ Vber das alter
der schriften römischer juristen von Ha-drian bis
Alexander (1860; nybearb. 1908), Vber die sög. Turiner
institutionenglosse und den sög. Brachylogus (1870),
Das castrense peculium (1871), Juristische schriften
des fruheren mittel-alters (1876), Die anfänge der
rechtsschule zu Bologna (1888; öfv. till fr. s. å.),
Die institutions-glossen des Gualcausus (1891),
Summa codicis des Irnerius (1894), Qucestiones
de iuris subtilitatibus des Irnerius (1894) samt
(den ej afslutade) editionen (1906) af Lo codi,
ett provensalskt medeltidsarbete med latinsk
öfv. För detta sitt författarskap hedrades han -
som redan 1903 mottagit en Festgabe af sin egen
fakultet i Halle - t. o. m. med en internationell
festskrift, Mélanges Fitting (Montpellier,
1907-08). Jämväl i processrätt utgaf F. ansedda
arbeten, bl. a. Der reichs-civil-prozess (1878;
12 :e o. 13:e uppl. 1907), Zur ein-fiihrung in die
reichs-gerichtsverfassung und den reichs-civilprozess
(1879) samt Das reichs-konkurs-recht (1881; 3:e
uppl. 1904). - 2. Johannes Theodor Gustav Ernst F.,
den föregåendes son, tysk botanist, f. 23 april 1877
i Halle a. d. Saale, filos, doktor i Strassburg 1900,
företog 1907-09 botaniska resor i tropikerna och
Sahara, blef e. o. professor 1908 i Strassburg,
1910 i Halle, 1911 i Hamburg och ord. professor
1912 i Bonn. F. har publicerat framstående skrifter
öfver cellbyggnad och växtfysiologi m. m., såsom
Hapto-tropismus der ranken (1903), Zur physiologie der
ranken (1904), Vber den geotropischen reizvor-gang
(1905), Lichtperzeption und phototropismus (1907),
Orchideenblilten (1909, 1910), Die osmo-tischen
druckverhältnisse der wilstenpflanzen (1911) m. m.
1. C. G. Bj. 2. C. Lmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
