Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fletcher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Fletcher-Flobafener
872
94, var 1897-1902 violinlärare vid konservatoriet
i Bukarest och primarie i hofvets stråkkvartett,
1903-08 konservatorielärare i Amsterdam och bosatte
sig därefter i Berlin. Han konserterade i Stockholm
1917 och 1918 samt framstod genom sitt spels ädla
mognad i såväl teknik och tonskönhet som konstnärlig
uppfattning. E. F-t.
Fletcher [fiVtje], sir L a z a r u s, engelsk
mineralog och museiman, f. 3 mars 1854 i Salford,
Manchester, d. 6 jan. 1921 i Grange-over-Sands
i Lancashire, fick efter framgångsrika
universitetsstudier i Oxford 1878 anställning vid
mineralogiska afd. af British museum for natural
history och blef 1880 föreståndare (keeper)
för densamma; 1909-19 var han director för hela
museet. F. blef 1889 led. af Koyal society och 1916
adlad. Hans mineralogiska arbeten ha hufvudsakligen
berört speciell mineralogi och kristallografi
samt meteoriter. Under hans ledning omordnades hela
mineralsamlingen vid flyttningen af museet till South
Kensington. Hans populära vägvisare till samlingarna
af mineral, bergarter och meteoriter ha haft stor
betydelse för spridning af kunskaper på detta område.
K- A- G-
Fleuron [flora’], S v en d, dansk författare, f. 4
jan. 1874 på Mön, vardt 1896 sekundlöjtnant i armén,
1911 kapten och tog 1920 afsked. Hans böcker äro jakt-
och naturskildringar, som i romanform lämna friska och
fina iakttagelser från djur-lifvet. På sv. föreligga
"De röda jägarna" (1915; senaste uppl. 1920),
"Den sista af sin stam" (1916), "Tipp Fidelius
Adeltand" (1917), "Jösse" (1918), "Insjöns skräck"
(1919), "Jägargården" (s. å.), "Kattungarna"
(1920) och "Greven på Ekerup" (1921) m. fl.
P. E-t.
Fleurs du mal, Les [lä flor dy ma’11], diktsamling
af Baudelaire (se denne).
Flexionslära, gramm., böjningslära. Se B ö j-n i n
g 3.
Flian, biflod till Lidan, i norra Västergötland,
kommer från Hornborgasjön samt infaller 9 km. s. om
Lidköping i Lidan. Se Hornborgasjön (äfven i Suppl.)-
O. Sjn.
*Flick- och samskoleföreningen. Sedan den 1906
på försök inrättade byrån visat sig svara mot
ett verkligt behof, blef den 1908 permanent
och har omfattats med allt större intresse och
förtroende. Fr. o. m. 1912 har byrån åtnjutit
statsunderstöd (för 1922 1,500 kronor). Den har sin
lokal i Stockholm, Whitlockska samskolans hus.
*Fliegende blätter nödgades aug. 1923 på grund af
höga tryckningskostnader upphöra att utkomma.
Flikbjörk, bot. Se Flikbladighet. Suppl.
Flikbladighet, bot., en formförändring, bestående
däri, att ett i regel helt blad blir mer eller
mindre djupt flikigt (jfr B l a d, sp. 617). I
trädgårdar och parker användas mycket ofta
flikbladiga exemplar af gråal (fjäder al), björk
(Ornäsbjörk och f likbjörk), hassel, bok och andra som
prydnadsväxter. Det mest bekanta af dessa flikbladiga
träd är Ornäsbjörken (se fig. å sp. 872 och Björk,
sp. 556). G. L-m.
Flinders-Petrie ;[fli’nd8s-pi’tri], W. M. Se Petri e.
Flinesjön, en 6 kvkm. stor sjö,
82 m. ö. h., i Husby socken, Dalarna,
n. om Hedemora, af rinner till Dalälfven.
O. Sjn.
Blad af Ornäsbjörk. (Till art. Flikbladighet,
sp. 871.)
*Flink, G., var 1905-16 assistent vid Riksmuseets
afd. för mineralogi. - Under senare tid har
F. fortsatt sina undersökningar inom den speciella
mineralogien. Bland hans arbeten märkas fyra ansenliga
"Bidrag till Sveriges mineralogi" (i "Arkiv för kemi
och mineralogi", n:r l 1908, n:r 2 1910, n:r 3 1914
och n:r 4 1917), behandlande mineral från olika
fyndorter, icke minst från de gamla klassiska. De
sista åren har F. så godt som uteslutande egnat åt
de enastående fyndorterna inom Långbans gruffält
(se d. o.) i Värmland. Utom de många egendomliga
mineral, som redan blifvit be-skrifna och bearbetade,
förelågo 1921 i Stockholms högskolas samlingar 87
arter nya mineral från Långban, som ännu ej blifvit
beskrifna. K. A. G.
Flint, stad i Michigan, Förenta staterna, vid Flint
river, nära 100 km n. v. om Detroit. Från 13,000
inv. (1900) har staden 1920 vuxit till 92,000
inv., tack vare de af W. Durant grundlagda stora
automobilfabrikerna.
*Flinta. Om användningen af flinta i elddon och
skjutvapen se Elddon, sp. 164, och Handeldvapen,
sp. 1312.
Flinten, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224.
Flipkrage, bot. Se I b er i s.
*Fliseryd. 1. F. tillhör nu Växjö stift. - 2. Gården
tillhör nu fröken Anna Molin. Fideikommisset
förvandlades 1919 till penningfideikom-miss med
600,000 kr. kapital. l o. 2. O. Sjn.
Flitiga Lisa, bot. Se Malvastrum. Äfven andra rikt
och villigt blommande krukväxter, t. ex. Impatiens-
och BegoniaioTmQT, ha ej sällan detta namn.
G. L-m.
*Flitsch (numera officiellt P l e z z o). Under
Världskriget var trakten kring F. i okt. 1915
samt i jan., febr. och sept. 1916 skådeplats för
strider mellan österrikare och italienare. 24
okt. 1917 skedde sedan ett tysk-österrikiskt
genombrott af italienska fronten F.-Tolmein. Se
Världskriget, sp. 229. F. tillhör sedan 1919 Italien.
L. WisonM.
Flivik, hamn och lastageplats vid den från Gåsfjärden
af Östersjön inträngande liknämnda viken i Misterhults
socken, Kalmar län, hvarest 1920 i grundpenningar
uppburos 18 kr.
Flo. Se Mosse, sp. 1199.
Flobafener, kem., garfämnenas brunröda
oxidationsprodukter. Se Garfämne n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
