Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frisinnade landsmötet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1073
Frisinnade landsmötet-Frisk
1074
en följd af det proportionella valsättets införande,
omlade föreningen 1909 väsentligt sin organisation,
som därefter i hög grad utvecklats. Efter
nämnda tid ha dess lokala afdelningar varit inom
hvarje Andrakammarvalkrets sammanslutna i ett
valkretsförbund. Valkretsförbunden välja på årliga
förbundsmöten sin styrelse och sitt arbetsutskott
samt därjämte dels ett ombud för hvarje förbund till
ett förtroenderåd för hela landsföreningen, dels
(efter medlemsantalet) ombud till landsföreningens
årsmöte (frisinnade landsmötet), som i sin tur väljer
landsföreningens högsta ledning, dess verkställande
utskott, ett antal ombud i det nämnda förtroenderådet
och revisorer samt under valår utfärdar föreningens
valprogram. Antalet lokalafdelningar - hvarje
lokalafdelning i regel omfattande en kommun -
ökades hastigt i samband med allmänna rösträttens
och proportionella valsättets införande och nådde
sin höjdpunkt 1914, då föreningen räknade omkr. 1,250
lokalafdelningar - säkerligen den största utbredning
någon politisk organisation dittills haft i vårt land
- med öfver 50,000 inregistrerade medlemmar. Efter det
frisinnade partiets svåra valnederlag s. å. gick dock
organisationen afsevärdt tillbaka, en tillbakagång,
som, med af brott för 1919, sedan fortsatt, så att
föreningen 1922 räknade 530 lokalafdelningar med
21,668 medlemmar. Vid sidan af lokalföreningarna
har landsföreningen, väsentligen af ekonomiska
skäl, bibehållit det från början grundläggande
led i organisationen, som utgjordes af de till
föreningens hufvudbyrå i Stockholm direkt anslutna
(s. k. understödjande) medlemmarna (minimiafgift
5 kr.). Dessas antal, som nådde högst 1919, då det
öfversteg 5,000, uppgick 1922 till 3,264.
Sin största politiska framgång uppnådde Frisinnade
landsföreningen i 1911 års Andrakammarval, det
första efter allmänna rösträttens införande: det
liberala partiet besatte då 101 platser i Andra
kammaren, och K. Staaff bildade därpå sin andra
ministär. I de följande försvarsstriderna 1913-14
tog föreningen liflig del, men led vid 1914 års båda
val stora förluster. Vid 1917 års Andrakammarval
liksom i landstingsvalen 1919 hade partiet åter
framgång: det mönstrade vid sistnämnda val det
största antalet väljare i landsbygdsvalkretsarna
och erhöll i hela landet 414,117 röster (endast
6,000 mindre än socialdemokraterna), den största
anslutning det hittills uppnått, samt 291
landstingsrepresentanter. De följande valen,
1920 och 1921 till Andra kammaren, 1922 till
landstingen, medförde nya motgångar. Partiet, som
vid sistnämnda val erhöll 167,234 röster, räknade
vid 1923 års riksdag 41 representanter i Andra och
38 i Första kammaren samt hade i 1923 års landsting
192 representanter.
Partiets tillbakagång under senare år torde till
väsentlig del ha orsakats af dess regeringssamverkan
åren 1917-20 med det socialdemokratiska partiet,
framför allt dess medverkan till åttatimmarslagens
genomförande 1919. Äfven frågan om partiets ställning
till rusdrycksförbudet, hvars uppförande på dess
program ifrigt påyrkats af en alltjämt växande del af
landsföreningens medlemmar, har vållat allt större
splittring inom partiet liksom affall af medlemmar
och väljare. Denna fråga har dominerat på de senare
årens landsmöten. Då ett för frågans
definitiva afgörande utlyst extra landsmöte 27 maj
1923 med 77 ombudsröster mot 56 beslöt uttala
sig för förbudets uppförande på partiets program,
medförde detta landsföreningens sprängning, i
det ett 40-tal ombud med riksdagspartiets ledare
landshöfding N. Eden i spetsen omedelbart anmälde
sitt utträde ur föreningen; de ha sedan följts af
ett stort antal medlemmar. De utgångne ha sommaren
1923 vidtagit åtgärder för bildande af en ny liberal
landsorganisation.
Frisinnade landsföreningen har, särskildt i samband
med valrörelserna, utgett ett stort antal (omkr. 220)
smärre agitations- och upplysningsskrifter under
titeln "Frisinnade landsföreningens småskrifter"
(från 1910) och "Politiska dagsfrågor" (från
1917), vidare valhandböcker till 1914, 1917, 1920
och 1921 års riksdagsval. Föreningen har vidare
anordnat föredrag i olika delar af landet, likaledes
väsentligen under valrörelserna: sålunda omkr. 3,000
föredrag vid 1917 års val, i hvilka föreningen tog
synnerligen verksam del. I landsföreningens verksamhet
efter 1907 ha ledande eller särskildt framträdande
insatser gjorts af - utom Karl Staaff och David
Bergström - dåv. landssekreteraren A. Schotte
(under olika perioder 1909-16 ordf. i föreningens
verkställande utskott), landtbrukaren Alfred Petersson
i Påboda (utskottets ordf. 1916-20), handlanden
E. A. Nilson, Örebro (ordf. 1920-27 maj 1923), vidare
N. Eden, fru Emilia Broomé, grosshandlare E. Röing,
frih. T. Adelswärd, redaktör K. G. Ekman (utskottets
ordf. efter 27 maj 1923). Ordförande i föreningens
förtroenderåd ha varit: direktör E. Beckman
1902-14, A. Schotte 1914-16, nämndeman Daniel
Persson i Tällberg 1916-18, grefve Raoul Hamilton
1919-23 och från 1923 K. G. Ekman. Föreningens
sekreterare och kassör (ombudsman) har från dess
början till l juni 1923 varit redaktör A. Grundel.
G l.
Frisinnade landsmötet. Se Frisinnade
landsföreningen. Suppl.
Frisinnade landspartiet (da. Frisindede landsparti),
danskt politiskt parti, stiftadt 1922, väsentligen på
grundval af ett äldre "Erhvervsparti" i förening med
delar af det radikala partiet och det konservativa
folkpartiet. P. E-t.
Frisinnade vänstern (no. Frisindede venstre),
norskt politiskt parti, konstitueradt l mars
1909 under ledning af förre statsministern
Chr. Michelsen. Partiet har nu gått mycket
tillbaka. Det väljer tillsammans med högern,
men har dock egen organisation. Partichef är
f. n. (1923) förlagsbokhandlare W. Nygaard, en
af representanterna för Kristiania i stortinget
1922-24. Partiets hufvudorgan äro "Tidens tegn"
i Kristiania och "Dagsposten" i Trondhjem.
M. H.
Frisiska rasen. Se Holländska nötboskapsrasen.
*Frisiska öarna. Römö (ty. Röm) tillhör sedan 1920
åter Danmark.
Frisjön, en omkr. 7 kvkm stor sjö, 120 m. ö. h.,
15 km. s. om Borås, i Kinnarumma m. fl. socknar,
Älfsborgs län, afrinner genom Häggån till Viskan.
O. Sjn.
Frisk, Karl (Carl), bankman, f. 20 nov. 1885 i
Hudiksvall, aflade 1887 hof rättsexamen i Uppsala
och blef vice häradshöfding. Efter anställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
