- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
1295-1296

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gillerån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gillerån, biflod till Indalsälfven i Ragunda socken,
Jämtland.

Gillesocialism (eng. guild socialism). Se
Socialism. Suppl.

Gillet på Solhaug (Gildet paa Solhoug), ett af
folkviseromantik genomandadt skådespel af Ibsen
(se denne, sp. 316), uppf. i Stockholm 1857
("Gästabudet på Solhoug", öfv. af F. A. Dahlgren,
musik af P. Sperati), äfven tonsatt som hel opera
af V. Stenhammar (se denne; uppf. 1902 f. g. i
Stockholm). Musikinlägg till dramat ha komponerats
äfven af danskarna Lange-Müller och Gläser samt
tysken Pfitzner.

*Gillhof tillhör nu Östersunds kontrakt, Härnösands
stift. 361 inv. (1923).

Gillöga skärgård, i Rådmansö socken, Stockholms
län, belägen mellan Svenska högarna och Stora Nassa
skärgård, består af ett hundratal obebodda skär och
holmar ute i hafsbandet.
O. Sjn.

*Gilman, D. C., dog 13 okt. 1908. Jfr biogr, af
F. Franklin (1910).

*Gilman, N. P., dog 23 jan. 1912.

*Gimo eges nu af Gimo-Österby bruks a.-b. (se
Österby, sp. 204). Sedan G. ingått i denna stora
koncern, har järntillverkningen med undantag för 2
masugnar flyttats till Österby och sågverksdriften
koncentrerats till G., där nu finnas snickerifabrik,
ångsåg om 6 ramar, 3 kant- och 2 stafverk, 2 hyflar
och 4 klyfsågar m. m. Tax.-v. af G. är nu 4,125,000
kr.
O. Sjn.

Gimo–Österby bruks aktiebolag, stiftadt 1916 med
ett aktiekapital af till sist 20 mill. kr., som
dock i okt. 1923 nedskrefs till 8 mill., omfattar
betydande delar af norra Upplands värdefullaste
naturtillgångar: järn, skog och åkerjord, utgörande
en sammanslagning af Gimo, Österby och Löfsta bruk
med underlydande. Bildadt vid högkonjunkturens
toppunkt, har det på grund af krisen ännu ej kunnat
realisera de storartade planer, som dock vid en
konjunkturförbättring torde komma att återupptagas. Se
vidare Österby, sp. 204.
O. Sjn.

Gimsöy, härad och pastorat i Lofoten, Nordland
fylke, Norge. 185,34 kvkm. 1,582 inv. (1920). Fiske
och jordbruk. Inom häradet ligger den stora ön
G., 47,60 kvkm., som skiljes från Vestvågöy
genom den starka hafsströmmen Gimsöyströmmen.
K. G. G.

Ginchy [ʃäʃī], by i franska dep. Somme, 13
km. ö. om Albert och 4 km. n. v. om Combles. 91
inv. (1921). Den befästa byn, som fullständigt
förstördes under Världskriget, spelade en viss
roll under slaget vid Somme 1916. Den ingick först
i en af tyskarnas bakre försvarsställningar, men
eröfrades 10 sept. af engelsmännen. Under tyska
offensiven i mars 1918 återtogs byn af tyskarna,
hvilka dock i aug. s. å. än en gång måste utrymma
densamma. Jfr Världskriget, sp. 204, 235 och 240.
H. J-dt.

Gin-drinkers’ liver [dʃi’n-driŋkəs li’və], med. Se
Lefversjukdomar, sp. 31.

*Giner de los Rios. 1. Francisco G. dog 1915.

Ginevra. Se Guinevra. Suppl.

Gi’nglymus, anat., liktydigt med gångjärnsled
(jfr Led).

Ginkgoväxter, bot., svenskt namn på klassen
Ginkgoales.

Ginningen, en omkr. 6 kvkm. stor sjö, 8,6 m. ö. h.,
i Knutby, Faringe och Bladåkers socknar, Stockholms
län (Roslagen). Den 10 km. långa och 1/10–1 km. breda
sjön är en af Olandsåns (se d. o.) källsjöar.
O. Sjn.

Ginzkey [gi;ntskaj], Franz Karl, österrikisk
författare, officer, f. 8 sept. 1871 i Pola, anställd
vid militärgeografiska institutet i Wien, har skrifvit
flera stämningsfulla diktsamlingar (1901 ff.) och
romaner (Geschichte einer stillen frau, 1909, Der
von der Vogelweide, 1912, Die einzige sunde? 1920,
m. fl.) och Diirerberättelsen Der wiesenzaun (1913).

Gioconda [djåkå;nda], it. (fr. La Joconde), tafla af
Lionardo da Vinci (se d. o., sp. 732 o. pl.).

Gioconda [djåkårnda], opera af Ponchielli (se denne),
uppf. i Stockholm f. g. 1892.

Gioddu [djå’ddo], mjölkpreparat. Se Kefir, sp. 1361.

*Giolitti, G., genomdref statsinköp af Italiens,
förnämsta järnvägslinjer, men möttes efter
nyvalen 1909 af stark opposition mot sina förslag
om ny progressiv inkomstskatt och lindring i
sockerbeskattningen. Han afgick då (dec. s. å.),
men utöfvade under de båda närmast följande
ministärerna (Son-nino och Luzzatti) starkt
parlamentariskt inflytande och blef mars 1911 ånyo
konseljpresident och inrikesminister (med San Giuliano
som utrikesminister). Denna G:s fjärde ministär
förvärfvade åt Italien 1911-12 genom Tripoliskriget
(se d. o.) Turkiets båda nordafrikanska provinser
Tripolis och Cyrenaica, genomförde statsmonopol
på lifför-säkring (1912, med en öfvergångstid af
10 år) och en rätt genomgripande rösträttsreform,
som mer än fördubblade valmännens antal. G. hade
under Tripoliskriget flera gånger besvärats af
slitningar med Österrike-Ungern och motsatte sig
aug. 1913 med energi och framgång dess krigsplaner
mot Serbien. Efter nyvalen till parlamentet
okt. s. å. fann han sin majoritet i kammaren alltför
svag" och afgick därför mars 1914. Han gillade
sin efterträdare Salandras neutralitetspolitik vid
Världskrigets utbrott och motverkade därefter i det
längsta den växande rörelsen våren 1915 för Italiens
inträde i kriget på ententesidan. Med anledning däraf
utsattes han för en mängd smädliga och grundlösa
rykten samt fientliga demonstrationer af hetsiga
nationalister. Då han insåg, att saken var afgjord,
reste han hem till Piemont 17 maj, ett par dagar
före kamrarnas krigsbeslutr och förblef under hela
kriget i tillbakadragenhet. Efter ministären Nittis
fall (maj 1920) bildade han en koalitionsministär
med Sforza som utrikes-, den-oberoende socialisten
Bonomi som krigs- och katolska folkpartiets ledare
Meda som skatteminister. G. af stod från det Italien
erbjudna protektoratet öfver Albanien, åtnöjande sig
med att behålla ön Saseno utanför Valona besatt, samt
träffade uppgörelse i gränsfrågan med Jugo-Slavien
genom direkta förhandlingar i Santa Margherita och
Ra-pallo (se Italien, Historia. Suppl.) och nödgade
därpå med militärmakt G. d’Annunzio att lämna
Fiume. I hög grad passiv var däremot han& politik
mot kommunisternas tilltag att besätta fabrikerna;
han lät dem helt enkelt hållas och på erfarenhetens
väg öfvertyga sig om arbetarnas oförmåga att själfva
öfvertaga industriens ledning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:44 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfco/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free