- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
29-30

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goodwin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

Gori-Gorringe

30

nu G. fullständigt sjukdomen, främst genom att
låta en stab af läkare och sjukskötare dagligen
kontrollera hela befolkningens hälsotillstånd; hvarje
nytt fall blef på så sätt genast upptäckt och kunde
oför-dröjligen isoleras i myggskyddadt rum under
de 3-4 första dagarna, under hvilken tid smittan
kan föras vidare, om myggor af arten Stegomyia
fasciata komma åt att sticka den sjuke. Myggornas
utrotande bedrefs samtidigt med alla medel, men
kommer i betydelse först i andra rummet. G:s nästa
storverk var att efter samma linjer befria den från
hygienisk synpunkt illa beryktade kanal-zonen på
Panamanäset från gula febern och därigenom skapa
en af de viktigaste förutsättningarna för kanalens
byggande. I.maj 1905 började han detta arbete, och
redan efter midten af sept. var gula febern helt
försvunnen. Genom att under flera år fortsätta
kampen mot myggorna äfvensom genom att inrätta
mygg-skyddade boningshus lyckades han vidare också
ofantligt nedbringa antalet fall af malaria inom
samma område. 1913-14 besökte G. på uppdrag af
engelska regeringen Syd-Afrika för att råda bot
mot en epidemisk pneumoni, hvilken rasade bland de
infödingar, som arbetade i Rand-grufvorna i Transvaal,
och han löste äfven detta hygieniska problem med samma
framgång som de föregående. Efter Världskriget,
under hvars senare skede hans organisatoriska
geni firade nya triumfer, besökte G. Syd-Amerika,
särskildt Ecuador, för gula feberns bekämpande och var
i samma syfte på väg till Väst-Afrika, då döden nådde
honom. T. Odhner. *Gori .tillhör nu Georgien Staden
blef nästan förstörd af en jordbäfning 2 mars 1920.

Gorizia [gåri’tsia], stad. Se Görz (äfven i Suppl.).__

*Gorkij, M a k s i m, var under sin mer eller
mindre påtvungna landsflykt bosatt på Capri ända
till Världskrigets utbrott och författade där en
rad sociala romaner med den ryska arbetarrörelsen
som tema. Hans däri gif na skildringar af det
genom revolutionen i snabb omdaning stadda
Ryssland äro icke blott föga ofvertygande -
så skildrar han t. ex. i sin största sociala
roman Mat ("En mor", 1907), hur en okunnig gammal
proletärhustru tack vare frihetsidéerna i ett slag
förvandlas till en klassmedveten, af revolutionär
fraseologi fylld, i frihetsrörelsen aktivt deltagande
revolutionshjältinna -, utan också ointressanta, torra
och deklamatoriska; bristen på kontakt med hemlandet
gör dem schematiska och liflösa, människoteckningen
blir grof och schablonmässig. Jämsides med detta
tendensförfattarskap, som visserligen förskaffade
G. både läsare och beundrare inom den ryska
arbetarklassen, men som eljest totalt gjorde slut
på den högst öfverdrifna popularitet han dittills
åtnjutit i Ryssland, började han emellertid nu skrifva
sin (under kriget och revolutionen fortsatta), själf
biografi ("Min barndom", 1915, "Ute i världen",

1918, öfv. af E. Weer), åskådliga, lefvande och
färgrika skildringar från författarens ungdom och från
den hemska miljö, där han växte upp, otvifvel-aktigt
G:s starkaste verk. - Vid krigsutbrottet återvände
G. till Ryssland, blef, på grund af några yttranden
i "En mor", ställd under åtal för hä-delse och stod
under polisbevakning till 1915; under revolutionen
bekämpade G. till en början bolsje-vikerna, men
ställde sig, om han också icke direkt lät enrollera
sig i partiet, snart till deras disposition och
beklädde ett par år posten som ett slags kulturell
förtroendeman. Hans verksamhet som sådan har varit
mycket omtvistad, men otvifvelaktigt gjorde han
betydelsefulla insatser för räddandet af eljest
under revolutionen hotade kulturella värden och för
stödjande af nödställda kulturrepresentanter. 1921
lämnade G. - officiellt för att söka bot för sin
svaga hälsa i utlandet - denna post och Ryssland och
slog sig ned i Tyskland. Där publicerade han 1922 en
uppmärksammad skrift, Om den ryska bondeklassen, där
han uttalar en ytterst pessimistisk uppfattning om det
ryska folket, dess anarkiska tendenser, dess medfödda
grymhet o. s. v., och ut från denna uppfattning
förklarar sin ställning till bolsjevikregementet:
bolsjevismen kostar visserligen det ryska folket
och dess enskilda medlemmar ohyggliga lidanden,
men sådant detta folk nu är, äro dessa lidanden
nödvändiga och nyttiga: de svage komma att gå
under, kvar bli blott de starke och lifsduglige,
som kunna skapa ett nytt och bättre Ryssland.
A. Kgn.

*Gorlice tillhör numera Polen. 5,601
inv. (1921). G. är kändt från Världskriget genom
den seger, som 11 :e t}Tska armén (v. Mackensen)
l-3 maj 1915 i linjen G.-Tarnow vann öfver den
motstående 3:e ryska armén (Dimitriev). Slaget,
kalladt "genombrottet vid G.-Tarnow",
fick vidtgående följder. Se Världskriget,
sp. 187-188. H. J-dt. Gornergrat, en 3,136 m. hög
bergsrygg i Pen-ninska alperna n. om Monte Rosa,
står sedan 1898 genom en bergbana i förbindelse
med Zermatt och erbjuder en af de mest storartade
utsikterna i Alperna öfver Matterhorn m. fl.
O. Sjn. Gornervisn. älf. Se V i s p 1. Gorran,
fjärd. Se Mälaren, sp. 239. Gör. inge
|ga’rindjj,sir George* rederick, engelsk militär,
f. 10 febr. 1868 i Southwick (grefsk. Sussex),
blef officer vid ingenjörkåren 1888, deltog
i krigen i Sudan 1896, 1897-98 (hvarefter han
återuppbyggde det förstörda Kartum) och 1904 samt
i boerkriget 1899-1902. Befordrad till öfverste
1904, gjorde han generalstabstjänst till 1909, då
han blef brigadgeneral med tjänstgöring från 1912 i
Indien. Under Världskriget fick han befäl öfver 12 :e
indiska fördelningen i Mesopotamien och intog i juli
1915 Nasiriyeh. I mars 1916 efterträdde han general
Aylmer som chef för den mot Kut-el-Amara framryckande
undsättningskåren. Han erhöll därvid generallöjtnants
rang. G. besegrade turkarna vid Umm-el-Hanna (5 april)
och Fellahieh (s. d.), men däremot förmådde han icke
betvinga hufvudställnin-gen vid Sanna-i-Yat (9-23
s. m.), hvilket föranledde Kuts fall 29 april. 1916-18
förde han befälet öfver 47:e fördelningen på
västfronten, hvarefter han (1919) förflyttades till
Egypten som chef för 10:e fördelningen. Han erhöll
1915 knight-värdighet. H. J-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free