Print (PDF) - On this page / på denna sida - Haab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Hadik von Futak-Hadow
192
Hädik von Futak, Johann (Janos), grefve,
j ungersk politiker, f. 1863, tillhör samma
släkt som den i hufvudarbetet nämnde grefve
Andreas H. Han blef 1901 medlem af ungerska
parlamentet, var 1906-10 statssekreterare vid
inrikesministeriet (under inrikesminister Andrassy)
och därefter oppositionens ledare i parlamentets
magnatkammare. H. var lifsmedelsminister i
ministären We-kerle aug. 1917-jan. 1918 och utsågs
31 okt. 1918 till ungersk ministerpresident, men
hann ej bilda någon ministär, innan revolutionen
s. d. utbröt. Han är f. n. (dec. 1923) president
i lifs-medelskommissionen. - H:s broder, grefve
Maximilian H., var 1912-19 envoyé i Stockholm
och dog 1922. _
V. S-g.
Hadjetlaché-affären [hadje^laje], en i Sverige
mycket uppmärksammad mordaffär, sammanhängande med
den skarpa antagonismen mellan ryska bolsjeviker och
monarkistemigranter. Händelseförloppet var följande.
Till kriminalpolisen i Stockholm anmäldes 18
juli 1919, att ryske undersåten, juris kandidat
N i-kolaj Ardelionovitj Ardasjev försvunnit från
sin bostad. Anställda efterforskningar ledde till,
att ett antal ryssir, boende dels i Stockholm, dels
i villan Björkudden vid Bollstnnäs i Fresta socken,
Stockholms län, 31 juli och följande dagar anhöllos
såsom misstänkta att ha mord.it Ardasjev. Denne
befanns ha för sovjetregeringens räkning utfört
vissa uppdrag (bl. a. förmedling af pappersinköp)
och uppgafs intaga en framskjuten ställning inom
bolsjevikernas propagandaverksamhet, alla de
anhållna åter voro monarkistiska flyktingar undan
bolsjevikterrorn i Ryssland. Ledande inom gruppen
var förre kosacköfversten Mohammed Beck H a d j
e 11 a c h é - S k a g u a c h é, f. 20 maj 1868
i Böjyk-dere invid Konstantinopel, hvilken stått
tsarregimen nära och under många år från Paris utgett
en rysk tidskrift, som spreds i den muhammedanska
världen inom Ryssland. Under Världskriget hade han af
ryska arméledningen anlitats för att påverka ryska
muhammedaner att trots kriget med Turkiet lojalt
fasthålla vid Ryssland. Såsom flykting i Stockholm
efter bolsjevikrevolutionen hade han en tid där utgett
en tidning, "Eko från Ryssland", mest innehållande
skräckmålningar af bolsjevikernas framfart.
Under fortsatta undersökningar uppdagades, att
jämväl de ryske undersåtarna ingenjören Carl C a
l v é och journalisten Jurij Levi Levit-s k i j,
hvilka liksom Ardasjev stått i förbindelse med ryska
sovjetregeringen, försvunnit från sina tillfälliga
bostäder i Stockholm under omständigheter, som tydde
på, att äfven de bragts om lifvet af Had-jetlaché
och hans medsammansvurna.
Den omfångsrika rapporten från polisundersökningen
klarlade, hufvudsakligen på grundval af de häktades
egna uppgifter, mordgärningarnas förlopp. De sedan
mördade hade lockats ut till villan i Bollsta-näs samt
där fängslats och förhörts, hvarefter Had-jetlaché
medelst en snara bragt två af dem om lifvet;
Levitskij hade dödats under ett flyktförsök. Liken
hade, insydda i Säckväf och förankrade med stenar,
sänkts i den närbelägna sjön Norrviken, där de nu
återfunnos. - Som förklaring till våldsdåden anförde
de häktade, att de tillhörde en i Petersburg 1918
bildad militärorganisation för kejsar-
dömets återupprättande och med uppgift att med
alla till buds stående medel inom och utom Ryssland
bekämpa bolsjevismen. Äfven hänvisades - med stöd
af uttalanden från svenskar, som under revolutionen
befunnit sig i Ryssland - till, att man i Sverige
knappast skulle kunna förstå, hvilket hat bolsjevismen
väckt hos de förföljda samhällslagren i Ryssland,
och i sina försvarstal omtalade Hadjetlaché bl. a.,
att 5 af hans närmaste anförvanter mördats af
bolsjeviker. Svensk opinion höll i allmänhet före,
att morden skett alltför utstuderadt, lömskt och
obemärkt för att i någon mån kunna uppfattas och
rättfärdigas som krigshandlingar. Särskildt var
åklagarmakten benägen att i allt se yttringar af
mordlystnad och vinstbegär, och Hadjet-laché utpekades
som en internationell bandit.
Såsom ordf. vid behandlingen af målet - det mest
omfattande brottmål, som hittills förekommit i
Sverige - inför Stockholms läns västra häradsrätt
fungerade t. f. domhafvanden Valdemar Ericson,
såsom allmän åklagare landsfogden A. Hägg, såsom
försvarsadvokat advokaten H. von Melsted, på grund
af K. M ts be-fallningshafvandes förordnande, för
12 af de häktade, advokaten G. Stjernstedt för 2 och
advokaten K. Romanus för 1. Under målets gång inträdde
advokat A. Hultman på förordnande såsom biträde åt
5 af de tilltalade, på grund af meningsbrytningar
mellan dem och Hadjetlaché. Rättegången började
22 aug. 1919 och pågick med 3 veckors afbrott
mellan hvarje rannsakning till 10 april 192^,
då häradsrättens utslag meddelades, utmynnande i,
att alla de tilltalade förklarades skyldiga. Målet
hänsköts därpå till Stockholms rådhusrätt för
slutbehandling, särskildt rörande med morden
förenad egendomsförbrytelse. Dess utslag föll 28 maj
1920. Hadjetlaché dömdes att mista lifvet, hvilket
af Svea hofrätt ändrades till straffarbete för
lifstid, öfriga tilltalade dömdes till straffarbete,
växlande från 10 år och därunder. - Efter att ha
börjat aftjäna sitt straff i Centralfängelset å
Långholmen föll Hadjetlaché offer för sinnessjukdom.
H. v. M.
"Hadley, A. T., afgick 1921 från rektoratet vid
Yaleuniversitetet. Han har ytterligare skrifvit
Undercurrents in american politics (1915) och The
moral basis of democracy (1919).
’Hadorph. 1. J. H. Se Erik Wennberg, "J. H:s
resor. Af ritningar af kyrkor och kyrkovapen i Uppland
1676-1685", 2 dlr, utg. i "Arkiv f. sv. konst- och
kulturhistoria", vol. l, 1917. Hans "Reseanteckningar
om Läckö grefskap" utgåfvos af Styffe i
"Vestergötlands fornminnesförenings tidskr." 1901.
Hadow [hä’dåul, sir (William) Henry, engelsk
musikskriftställare, f. 1859, graduerad i Oxford,
där han verkat som lärare och föreläsare, är sedan
1919 vice kansler för universitetet i Sheffield. Han
adlades 1918. H. redigerade det stort anlagda verket
"Oxford history of music" (6 bd, 1901-05), hvari han
utarbetade bd 5, om Wienklassikerna. Han har vidare
skrifvit Studies in modern music (1894-95), Primer of
sonata form (1896), A croatian composer (Jos. Haydn;
1897), där han uppvisar källorna till många af Haydns
melodier, samt utgett "Oxford treasury of english
literaturo" (3 bd, 1906-08). H. har ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
