Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hagman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökningskommission. H. följde 1917 Förenta staternas exempel
att förklara Tyskland krig, var 1919 företrädt vid
fredskonferensen i Paris och tillhör de stiftande
medlemmarna af Nationernas förbund. President är
Louis Borno (för 4 år från 15 maj 1922).
Litt.: "Haiti 1919–1920. Blue book of Haiti"
(1919), och C. Kelsey, "The american intervention
in Haiti and the Dominican republic" (1922).
V. S-g.
Hajdamak, po., stråtröfvare. Hajdamaker är särskildt
namn på do upproriske lillryske bönderna i Polen
(se d. o., sp. 1214) 1763.
Hajen. Se Undervattensbåt, sp. 1000, och pl. VIII,
fig. 29.
*Hsjsläktet. Se Tänderna, sp. 747.
"Hakarp omfattar nu 3,710 har. 1,811
inv. (1923). H. är nu annex till Huskvarna. Huskvarna
köping blef stad 1911.
*Hakatist. Vid Världskrigets utbrott, 1914, inställde
Deutscher Ostmarkenverein (namnet var ej "Deutscher
Ostmarkverein") sin verksamhet, och Versaillesfreden
1919 undandrog den förutsättningarna för att vidare
arbeta för tysk kolonisation i de landsdelar, som då
af träddes till Polen.
Hakavikvasdraget, kort älf med starkt fall, kommer
från en samling sjöar i skogstrakten v. om Eikern,
s. ö. om Kongsberg, Norge. H. håller på att utbyggas
af norska staten och uppges komma att representera
26,000 eff. hkr. Kraften används bl. a. till
elektrisk drift af järnvägen Kristiania- Drammen.
K- Gr. G.
Hakbenet, zool. Se Hästen, sp. 177, fig. 1:31.
Hakefjorden, betydande hafsvik i Bohuslän, s. ö. om
Tjörn, mellan denna ö och fastlandet, omkr. 25
km. lång och ofta 5 km. bred. Mot n. afsmalnar den
och förbindes af Askeröfjärden med Hallsefjärden, i
s. är den rik på större och mindre öar, såsom Dyrön,
Älgön m. fl. äfvensom öarna kring Marstrand. I
hafsbandet begränsas den af Paternosterskären.
O. Sjn.
Hakekors. Se Hakkorset (äfven i Suppl.).
Hakemitiska tabellerna. Se Ibn Junis.
Haken, fast fyr och klippfyr på ön Hvens östra
udde, på 55° 54’ 38" n. br. och 12° 43’ 43" ö. lgd
fr. Gr. med lins af 3:e ordningen och 1,100 hlj.
j. styrka. Fyrbyggnaden är ett hvitt, 11,5 m. högt
torn, uppfördt 1890, lågans höjd öfver medelvatten
9 m. och lysvidden 11 minuter. Sedan 1895 finnes där
mistlur för komprimerad luft.
E. A-t.
Hakenkreuzler [-kröjts-], ty., "hakkorsbärare",
benämning på medlemmarna i A. Hitlers (se
d. o. Suppl.) antisemitiskt tysknationella,
s. k. "nationalsocialistiska" organisation i
Tyskland. Namnet härrör däraf, att hakkorset
är denna politiska rörelses emblem. Se
Nationalsocialister. Suppl.
Hakharpa. Se Harpa.
Haking [héYkin.], sir Richard Cyril Byr-n e,
brittisk militär, f. 24 jan. 1862, blef officer 1881,
deltog som major med utmärkelse i boerkriget och
sedermera i Världskriget (1914-18), hvarunder han
utnämndes till generalmajor 1914 och generallöjtnant
1915. H. var jan. 1921-jan. 1923 Nationernas förbunds
öfverkommissarie i Danzig (se därom d. o., Suppl.,
sp. 258). Sedan 1923 är han befälhafvare öfver de
brittiske trupperna i Egypten.
Hakki pascha, Ismail, turkisk politiker, f. 18
april 1863 i Konstantinopel, d. 29 juli 1918 i Berlin,
blef 1886 juris professor och 1894 juridisk rådgifvare
åt turkiska utrikesministeriet samt var medlem
af Permanenta skiljedomstolen i Haag. H. blef efter
den ungturkiska statshvälfningen 1908 turkiskt
sändebud i Rom och var storvesir dec. 1909–sept. 1911
(se Turkiet. Historia). H. var under Balkankriget
1912–13 en af Turkiets delegerade vid
Londonkonferensen och från aug. 1915 till sin död
turkisk ambassadör i Berlin.
V. S–g.
*Hakkorset har i Tyskland sedan 1919 kommit
ymnigt till användning som symbol för tysknationalistisk,
samtidigt vanligen antisemitisk åskådning,
detta med den motivering, att det kunnat påvisas
hos nästan alla germanska folk, men ej hos något
semitiskt. Dess bärande inom armé och skola har
i flera tyska stater förbjudits. Däremot är det
emblem t. ex. för den nationalsocialistiska rörelsen.
Bland senare litteratur i ämnet märkas K.
Jaeger, ”Zur geschichte und symbolik des
hakenkreuzes” (1921), J. Lechler, ”Vom hakenkreuz.
Die geschichte eines symbols” (s. å.), O. Hupp,
”Runen und hakenkreuz” (s. å.), och L. Wilser,
”Das hakenkreuz” (1922).
V. S–g.
Hakon Jarl, sorgespel af Öhlenschläger (se
denne, sp. 81), uppf. i Stockholm f. g. 1848.
*Hakunge. Arealen är 1,009 har, tax.-v. 266,000
kr. (1922). H. nämnes redan 1392. Nuv. egare
(sedan 1914) är generalskan Märta Hult (född
Walldén). Se H. Hult, ”H. fordom och nu” (1922).
*Halali kommer af ung. halál, död.
*Halbe, M., har vidare författat för scenen komedien
Die insel der seligen (1906), dramat Das wahre
gesicht (1907), lustspelet Blaue berge (1909),
skådespelen Der ring des gauklers, Freiheit (1913) och
Schloss Zeitvorbei (1918) samt tragedien Hortense
Ruland (1920), utan att likväl ha återfått sin starka
ställning på den tyska teatern från 1890-talet. Han
har äfven skrifvit novellistik: Ein meteor (1900),
Der ring des lebens (1910) och framför allt romanen
Der tat des Heinrich Stobäus (1911) ha väckt
åtskillig uppmärksamhet. H:s Gesammelte werke
(1917 ff.) äro under utgifning.
R–n B.
Halbherr, Federico, italiensk arkeolog,
epigrafiker, f. 1857 i Rovereto nel Trentino
(Syd-Tyrolen), professor i grekisk epigrafik vid universitetet
i Rom, har egnat forskningar hufvudsakligen
åt fördämningarna på Kreta. I förening med E.
Fabricius upptäckte och utgräfde han (1884) den
stora laginskriften i Gortyn (se d. o.). De följande
åren var han verksam som deltagare och ledare af
arkeologiska gräfningar på flera punkter af ön, bl.
a. i den berömda Zeus-grottan vid Dikte (se d. o.)
och framför allt vid Faistos (se d. o. Suppl.). 1910–11
stod han i spetsen för en arkeologisk expedition
till Tripolis. För sina forskningar har han mestadels
redogjort i arkeologiska tidskrifter. I förening
med P. Orsi har han utgett Antichità dell’ antro di
Zeus Ideo in Greta (1888).
A. M. A.
Halcyoninæ, zool. Se Kungsfiskare.
*Hald gick 1918 ur familjen Krabbes ego.
P. E–t.
Hald, Niels Tove Edward, konstnär, f.
17 sept. 1883 i Stockholm (fadern var norrman),
blef student 1903, studerade vid handelsskolor i
Tyskland och England 1903–04, började studera
arkitektur 1905 vid Tekniska högskolan i Dresden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
