- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
231-232

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Halltorp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hamburgerbringa, kokk., fet oxbringa, randad med fett
och kött, som ingnides med salt, socker (eller sirap),
salpeter och kryddpeppar, får ligga 12 dygn i laken
och därefter rökes lätt.

Hamburger fremdenblatt, moderatliberal tidning
i Hamburg, uppsatt 1828, utkommer 13 gånger
i veckan. Den har vunnit stark spridning
genom sin rikedom på lokalnyheter, sina goda
nyhetsförbindelser och sin högt stående teknik (den
införde t. ex. djuptrycket i den tyska dagspressen).

*Hamburghöns. Se bild å pl. till art. Höns.

Hamburgischer correspondent, Hamburgs äldsta politiska
tidning, uppsatt 1731 under namnet "Staats- und
gelehrte zeitung des Hamburgischen unparteiischen
correspondenten" (egentligen var den fortsättning på
en i Schiffbeck invid Hamburg sedan 1710 och 1711
under växlande namn utgif-ven tidning). Den var
vid 1800-talets början den mest lästa tyskspråkiga
tidningen och hade t. ex. 1806 den för dåtida
förhållanden synnerligen stora upplagan af 30,000
ex. 1830 blef den daglig och utkommer numera 13 gånger
i veckan. Chefredaktör är Felix von Eckardt. Tidningen
är partilöst nationell och var länge organ för furst
B. von Btilow. Den är sedan 1862 intimt förbunden
med den 2 gånger dagligen utkommande handelstidningen
Hamburgische börsenhalle, uppsatt 1805.

Hamburgsund, sund mellan Stora Hamburgsön och
fastlandet i Kville socken, Bohuslän, omkr. 5
km. s. om Fjällbacka. Stora Hamburgsön har en areal
af 5 kvkm., och utanför densamma ligger den mindre
Lilla Hamburgsön. H. anlöpes i regelbunden trafik
af kustångarna.

O. Sjn.

Hambåranes, befäst näs vid den lilla bukten
Selven, på Trondhjemsfjordens västra sida, i dess
yttre del, Norge. Tills, med befästningarna på
fjordens östra sida kallas H. Agdenes befästning.

K. G. G.

Hamdi bej, turkisk musei- och ämbetsman, målare,
f. 1842 i Konstantinopel, d. 1910, var son till
Edhem pascha (se denne 1), studerade juridik i
Paris, var 1868-70 guvernör i vilajetet Bagdad
och 1873 delegat vid världsutställningen i Wien
samt utgaf i sammanhang därmed ett arbete om
Turkiets folkdräkter. På 1870-talet fungerade
H. som generalsekreterare i utrikesministeriet och
som borgmästare i Pera. 1882 blef han direktör
för det året förut skapade Ottomanska museet i
Stambul, hvilket under hans ledning utvecklades
till ett af Europas förnämsta. Större delen af
de främre-asiatiska, af utländska arkeologer
ledda gräfningarnas resultat stannade där. 1887
förvärfvade H. för museet de märkliga sarkofagerna
(Alexandersarkofagen m. fl.) från Sidon (se
därom H. och Th. Reinach, La nécropole royale de
Sidon), och 1892 uppfördes i främsta rummet för
deras räkning invid Tjinili kiosk en nybyggnad i
grekisk stil. 1882 grundlade H. i Konstantinopel
en konstskola efter västeuropeiskt mönster. Han var
själf duktig målare af akademiskt snitt. Hans taflor
utmärkas för stor arkeologisk och etnografisk trohet i
medveten opposition mot de europeiske orientmålarnas
vårdslösande af dylika detaljer. H:s efterträdare
som museichef är hans broder Halil-Edhem bej, känd
som framstående numismatiker.

T. J. A.

Hamel, Gerard Anton van, holländsk
rättslärd, f. 17 jan. 1842 i Haarlem, d. 1 mars
1917 i Amsterdam, vid hvars universitet han 1880–1910
var professor. Han var 1886 med om att
uppsätta "Tijdschrift voor strafrecht", Hollands
kriminalistiska centralorgan, och stiftade 1889
(tills, med F. von Liszt och A. Prins) Internationella
kriminalistföreningen (se d. o.). Han utgaf
bl. a. Inleiding tot de studie van het nederlandsche
strafrecht (1889; 3:e uppl. 1913), Het wetboek van
strafrecht. Rechtspraak en nederlandsche litteratur
och Verspreie opstellen (2 bd, 1912). H. var liberal
medlem af riksdagens Andra kammare. Erbjudandet af
en ministerportfölj afslog han.

*Hami har äfven namnformerna Kamil och K h ami 1.

*Hamilton (sp. 1210). – 2. H. hade 114,151
inv. 1921. – 3. H. i Ohio hade 39,675 inv. 1920.

*Hamilton, svensk adlig ätt. – 15 juli 1886 stiftades
Hamiltonska släktföreningen, som omfattar gr ef lig a
släkten H. och fr. o. m. 1890 samlats till släktmöte
hvart 5:e år samt 1910-21 utgett 4 publikationer
öfver ätten och medlemmar däraf.

2. Hugo H. Se P. Sörenson, "Generalfälttygmästaren
Hugo H." (i "Skrifter utg. af Hamiltonska släktföreningen", 1, 1915).

3. Hugo Johan H. Se H. E. Uddgren,
"Karolinen Hugo Johan H." (i "Skrifter utg. af
Hamiltonska släktföreningen", 2, 1916).

7. Gustaf Wathier H. Se G. Carlquist, "Landshöfdingen
Gustaf Wathier H. och hans anteckningar från Karl
Johanstiden" (i "Skrifter utg. af Hamiltonska
släktföreningen", 3,1921).

10. Henning L. H. H. Se "Ur Henning H:s brefsamling.
Ett urval utgifvet af G. Carlquist", 1–2 (1914).

12. G. A. Knut H. dog 14 april 1913 i Djursholm.

illustration placeholder

14. Hugo E. G. H. återgick vid Lindmanska ministärens
afgång okt. 1911 till landshöfdingposten i Gäfleborgs
län, hvarifrån han tog afsked med pension hösten
1918. Allt fortfarande led. af Första kammaren
(sedan urt. 1919 för Älfsborgs län), har han
från 1916 med kraft och liflighet som talman
ledt kammarens förhandlingar. Märkligare bland
de af H. kontrasignerade propositionerna till
1909–11 årens riksdagar voro de ang. ombyggnad
af Trollhätte kanal (1909), lönereglering för
fögderiförvaltningen (s. å.), lag om sjukkassor
(1910), anläggning af elektriska kraftstationer
vid Por-jusfallen (s. å.) och vid Älfkarleby
(1911), fortsättning af Inlandsbanan mellan Ströms
vattu-dal och Ångermanälfven (s. å.) samt statsbanan
Älfsby–Piteå (s. å.). Att lägga märke till torde ock
vara H:s temperamentsfulla och energiska ingripande
vid 1909 års storstrejk. H. har varit vice ordf. i
arbetarskyddsutskottet 1912 och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:15:29 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free