Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
269
Hansen
270
Trollhätte kraftverk och kanal har ordnats ett
omfattande industriområde vid Stallbacka n. om
Trollhättan, och i anslutning till Porjus’ kraftverk
har äfvenledes iordningställts ett annat. 1916
utnämndes H. i samband med den nya Trollhätte kanals
invigning till generaldirektör. Vid sidan af sin
egentliga uppgift som chef för Vattenfallsstyrelsen
och skapare af vår statliga kraftindustri har
H. varit betrodd med en mångfald uppdrag. Han var
sålunda ordf. för de s. k. vattenfallssakkunnige
(1914-18), för förslag till ändringar af grunder för
förvaltning af vissa kronan tillhöriga vattenfall och
för utredningarna om inrättande af kraftlednings-
och vattenkraftslånefonderna, v. ordf. i
Statens industrikommission (1914-18), ordf. i
kanalkommissionen för förslag till modernisering
af landets betydelsefullare inre vattenvägar
(1916-22), ordf. i elektrifieringskommittén
för framläggande af en allmän plan m. m. för
landsbygdens elektrifiering (1917-23) och ordf. i
Lidingöbrokommis-sionen (fr. 1917). 1905 och 1909
var H. ordf. i Svenska teknologföreningen. Han
är led. af Landt-bruksakad. (1917), led. af
Ing. vet. akad. (1919) och af Fysiografiska
sällskapet i Lund (1920). 1922 kreerades han
till hedersdoktoringenjör vid tekniska högskolan
i Dresden. Sedan 1911 är H. medlem af Tekniska
högskolans styrelse och sedan 1918 ordf. i styrelsen
för Statens meteorologiskhydrografiska anstalt. H. är
vidare fr. o. m. 1922 led. af den under Nationernas
förbund arbetande Oderkommissionen samt har
som Sveriges representant deltagit i de af samma
förbund anordnade kongresserna för internationella
trafikfrågor i Barcelona (1921) och Geneve (1923).
I det af H. planlagda stora arbetet "Trollhättan,
dess kanal och kraftverk" har han publicerat
afhandlingen Trollhätte kanal- och vattenverk
under kronans hägn (1916). Förutom officiella
berättelser från Vattenfallsstyrelsens verksamhet
samt kommittébetänkanden och rapporter från offentliga
uppdrag har H. vidare författat ett flertal uppsatser
och artiklar i tidningspressen samt periodiska och
tillfälliga publikationer.
H:s arbete "på att utnyttja vår främsta kraftkälla
är inom sitt område jämförligt med hvad Baltzar
von Plåten utförde som skapare af Göta kanal och
Nils Ericson som järnvägsbyggare" iGrimberg).
C. K.
.Hansen (sp. 1414). - 2. H. N. H. dog 11 jan. 1910
i Köpenhamn. P- E-t.
.Hansen (sp. 1421), E. Kr., dog 27 aug. 1909 i
Hornbsek. Se Burris encellkultur. Suppl., sp. 911.
P. E-t.
.Hansen (sp. 1421), O l e, tog 1910 afsked och dog
4 nov. 1922 i Kristiania. M. H.
.Hansen (sp. 1421), P. G., bor efter ryska
revolutionen 1917 i Köpenhamn. P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), A., blef 1914 led. af akademien
och 1915 af akademirådet. Af större arbeten från de
senare åren kan nämnas Kristian IX :s ryttarstaty
i Odense. P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), H. N., dog 15 mars 1923 i
Köpenhamn. Han blef medlem af akademien 1911, af
akademirådet 1912. Hans stora Triptyk, utförd
till minne af återföreningsfestligheterna
1920, finns på Frederiksborg.
P. E-t.
.Hansen (sp. 1422), H. J., frånträdde sin plats vid
museet 1910 för att arbeta i sin vetenskap. Han utgaf
1912 Demokrati og revolution. P- E-t.
.Hansen (sp. 1423), 0., stod utanför det politiska
lifvet till 1914, då han valdes till landstingsman och
strax blef medlem af finansutskottet och referent för
viktiga utskott; han blef ordf. för landstingets
vänster 1921 och talman i landstinget 1922.
P. E-t.
.Hansen (sp. 1423), Peter Marius, tillhör jämte
Joh. Larsen och Syberg den s. k. fynska målarskolan
med dess kraftiga cjh friska naturåter-gifning. Han
är figur- och landskapsmålare och har lagt i dagen
betydande koloristisk begåfning. En del af hans bilder
finns i Faaborgs museum (bl. a. den stora gruppbilden
från museets invigning 1913), hos Hirschsprung och
i Göteborg. P- E-t.
Hansen, Kristian Julius, dansk musiker, f. 1814 i
Köpenhamn, d. där 1875, elev af J. P. E. Hartmann,
blef 1845 organist vid Garnisonskirken och
1851 klockare där, 1852 kammarmusiker och var
1848-75 dirigent för Studentersangforeningen (se
Studenterforeningen, sp. 482). Han komponerade flera
manskvartetter, bl. a. de omtyckta Lille Karen och
Dejlige Öresund, samt flera lyckade operettparodier
m. m. E. F-t.
Hansen, Evald Valdemar, xylograf, f. 14
nov. 1840 i Taarnby (Danmark), d. 13 juni 1920 i
Landskrona, studerade i Köpenhamn, var verksam
i Leipzig och Düsseldorf, öfverflyttade till Stockholm
1864 och arbetade där under en lång följd af år
bl. a. för "Ny ill. tidning" och för Vitt. hist. o.
ant. akademien. Hans många träsnitt till O.
Montelius’ "La civilisation primitive en Italie" m. fl.
världsberömda verk ha särskildt blifvit högt skattade.
G-g N.
Hansen, Gerhard Henrik Armauer, norsk läkare och
naturforskare, spetälskebacillens upptäckare, f. 29
juli J841 i Bergen, d. 11 febv. 1912, tog medicinsk
examen 1866, blef 1868 läkare vid Plejestiftel-sen
for spedalske i Bergen samt underläkare vid
Lungegaardshospi-talet (under spetälske-forskaren
D. C. Da-nielssen, se denne). Från 1875 var
H. därefter öfverläkare för spetälskan i Norge. -
Stödd på egna kliniska och patologisk-anatomiska
studier samt sina undersökningar öfver spetälskans
utbredning i Norge, häfdade H. 1874, i motsats till
Danielssen och Boeck, att spetälskan alls icke är ett
ärftligt lidande, utan en kronisk infektionssjukdom,
som utbreder sig genom smitta. Den af H. upptäckta
leprabacillen, Hansens bacill (se Sp et älska, sp. 697
och 699-700), tedde sig tydligt som den specifika
sjukdomsalstraren, sedan H. 1879 kunnat på sina små
"stafvar" använda Kochs och Weigerts färgningsmetoder
för bakterier. - H. verkade äfven med målmedveten
energi för att i kampen mot spetälskan praktiskt
utnyttja sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
