- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
367-368

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herbarium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

367

Herbette-Hergesell

368

för kännedomen om den fornegyptiska konsten
och konsthandtverket epokgörande upptäckten af
Tut-anch-Amons graf. Vid ett af besöken i grafven
råkade earlen emellertid bli biten af en moskit,
hvilket hade till följd en svårartad blodförgiftning
och, sedan sjukdome*n komplicerats genom tillstötande
lung- och lungsäcksinflammation, vållade hans
död. Earlen egde en af de förnämsta existerande
privata samlingarna af egyptiska fornsaker. P-
L-n. Herbette [ärbä’t]. 1. F ranpo is Louis H.,
broder till den i hufvudarbetet omnämnde Jules G. H.,
fransk ämbetsman, f. 1843, d. 1921, var prefekt
på tre olika poster, blef därefter 1882 direktör
för fångvårdsstyrelsen och 1891 medlem af Conseil
d’état. Mest bekant är H. såsom en bland stiftarna
af "Alliance francaise" och detta vidtutgrenade
samfunds förste president. – Hans son, Jean H.,
f. 1883, är filos, doktor och sedan 1915 (efter
André Tardieu) chef för utrikesredak-tionen i "Le
temps"; han innehade förut några år samma post i
"L’écho de Paris". - 2. M a u-rice Lucien George
H., den föregåendes brorson, fransk diplomat,
f. 1871, blef redan vid 18 års ålder attaché hos sin
fader, Jules H., vid franska ambassaden i Berlin,
tjänstgjorde sedan med ambassadsekreterares titel
under mer än 30 år i utrikesministeriet i Paris
och var 1906-11 chef för dess pressbyrå. Som sådan
vidgade H. betydligt dennas verksamhet och torde mer
än någon annan ha bidragit att i utrikespolitiska
frågor "disciplinera" franska pressen. Han var 1911
-12, som ministre plénipotentiaire, kabinettschef
hos utrikesministrarna Cruppi och de Selves,
spelade en framstående roll vid Agadiraffären och i
kampanjerna mot Caillaux, blef sedermera direktör
för utrikesministeriets personalafdelning och är
sedan 1922 fransk ambassadör i Bruxelles. Han har
bl. a. skrifvit Une ambassade persane sous Louis XIV
(1907). 1-2. V. S-g.

*Herbst, K. F., dog l juli 1911 i Köpenhamn. Herbst,
Wilhelm, tysk tandläkare, f. 23 okt. 1842 i
Schwerin, d. 27 juni 1917 i Bremen, gjorde
en hel del uppfinningar inom odontologisk
protes och teknik. Sålunda blef han genom sin
glasfyll-ningsmetod (1880) upphofsman till hvad som
inom tandläkekonsten kallas porslinsfyllningar,
vidare till en rotationsmetod för guldfyllningar
m. m. Han utgaf Methoden und neuerungen auf dem geMete
der zahnheilkunde (1895). H. kallades till amerikansk
doctor of dental surgery. Svenska tandläkaresällskapet
eger en Herbstfond, till hvilken han skänkt medlen.
F. S-1. *Hercegovina tillhör efter freden i S:t
Germain (10 sept. 1919) Jugo-Slavien, där det tills,
med Bosnien bildar prov. Bosnien-H., som omfattar
51,199 kvkm. med 1,876,543 inv., 37 på l kvkm. (1921).

Hercyn (af lat. Hercynia, Harz), geol., en af-lagring
inom nedre devon, väsentligen bestående af refkalk,
som är utbildad i Harz, Böhmen och Ural. Man har
tydt dessa bildningar som en särskild formation,
omfattande öfversta silur och nedersta devon,
men det har visat sig, att hercyn var endast
det nedre devon utbildadt i en egendomlig
facies, uppbyggd af refbyggande organismer.
K. A. G. ’Hercyniska skogen. Senare delen af den
paleo-

zoiska tiden var en period af bergskedjeveckning,
från hvilken sönderskurna rester mångenstädes finnas
bevarade i platåbergen, exempelvis i Väst-Europa i
de armorikanska (se d. o. Suppl.) och variskiska (se
d. o.) bergskedjorna. Då Harz också är ett fragment
af detta gamla bergskedjesystem, har man efter detta
berg (lat. Hercynia) kallat hela bergskedjesystemet
hercyniska bergssystemet, och man kallar äfven hela
perioden af bergskedjeveckning den hercyniska. Det
system af förkastningar, som i Nord-Tyskland r såväl
i höglandet som på slätten, delar de sedimentära
bildningarna i smala strimmor med längdriktningen
n. v.-s. Ö., har äfven stundom kallats det hercyniska
förkastningssystemet, och man talar också om en
hercynisk förkastningsriktning. Dessa förkastningar
äro emellertid till största delen betydligt yngre än
den ofvan omtalade hercyniska bergskedjeveckningen,
och benämningen hercynisk har i detta fall föga
skäl för sig och är också numera mindre bruklig.
K. A. G.

’Herdaminne. Ytterligare ha utkommit L. Bygden,
"Hernösands stifts herdaminne" (I, omfattande A-H,
1923), J. A. Westerlund och J. A. Setterdahl,
"Linköpings stifts herdaminne" (1915 -20, hittills
I-IV, 1), och C. 0. Arcadius, J. A. Franzén och
E. A. Zetterqvist, "Växjö stifts herdaminne"
(1921 f.). Kyrkoherden Ernst Althins "S:t Jakobs
och Johannes församlings herdaminne och historia för
tiden 1286-1801" föreligger nu (1924) i manuskript
tryckfärdigt.

Herdbook [he’d-buk]. Se Korthornsbo-sk a p, sp. 1111.

*Herdersche verlagshandlung. 1905 dog A. Streber. 1919
förvandlades firman till aktiebolaget Herder & c:o
med Philipp Dorneich (f. 1866) och Hermann Herder
till chefer. Filialer tillkommo 1906 i Berlin, 1910 i
London och 1912 i Köln. Jfr äfven Encyklopedi. Suppl.

Herdla (förut H er l ö). 1. Pastorat i
Nord-hordland kontrakt, Björgv’n biskopsdöme,
Norge, omfattar socknarna H. och Hjelme. 130,ee
kvkm. 5,316 inv. (1920). - 2. Härad och socken i
H. pastorat, Hordaland fylke (före 1919 Söndre
Bergenhus amt), Norge, vid kusten, n. v. om
Bergen. 112,33 kvkm. 4,309 inv. (1920) Fiske. -
3. En 1,62 kvkm. stor, kal ö, n. v. om Bergen,
Norge, i H. härad. 101 inv. (1920). På ön ligger
pastoratets hufvudkyrka. Befästningar. Den omkr. 15
km. långa fjord, som från H. går mot s. ö. till
Bergen mellan Holsnöy och Asköy, heter Herdlafjorden.
1-3. K. G. G.

Herdlafjorden. Se Herdla 3. Suppl. *Hérédia. -
2. J. M. de. Jfr arbeten om H. af Lansrevin
(1907) och Misdrag Tbrovac (1923). Hereditas.
Genetiskt arkiv, tidskrift, sedan 1920 utg.
af Mendelska sällskapet i Lund under redaktion af
Robert Larsson. 3 bd ha hittills (1924) utkommit.
Tidskriften åtnjuter statsanslag (4,500 kr. 1923).

*Hererö tillhöra nu mandatärlandet Sydväst-Afrika,
som förvaltas af Sydafrikanska unionen. Hergesell
IWrgesell], Ef u g o, tysk meteorolog, f. 1859 i
Bromberg, professor i Strassburg 1900-14 och därefter
i Berlin, sedan okt. 1914 tillika direktör för
aeronautiska observatoriet i Lindenberg, upprättade
ett stort antal väderleksstationer i El-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free