Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 371-372 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herbarium ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medredaktörer, 1920-23) samt är utgifvare
af , "Nordisk tidskrift" (från 1922) och af
"Karolinska förbundets årsbok" (från 1922).
1. T-s. 2. S. T-g.

Herman, landtgrefve af Thüringen, mansroll (basparti) i operan
"Tannhäuser" af R. Wagner (jfr Herman 3 och Wartburg, sp. 730).

*Hermann, Ludimar, dog 15 juni 1914 i Königsberg.

*Hermannsbad. Se äfven Lausigk.

*Hermannstadt. 1. Komitatet tillhör nu Rumänien.
– 2. Staden H. har omkr. 34,000 inv. (1920); dess
officiella namn är nu Sibiu. Under Världskriget
stod 26–29 sept. 1916 vid H. ett fältslag mellan
grupperna Staabs och Schmettow af 9:e tyska armén
(v. Falkenhayn) å ena sidan samt Alutagruppen,
under befäl af general Manolescu, af 1:a rumänska
armén (Culcer) å den andra. Rumänerna blefvo i
grund slagna och tvungna till återtåg dels genom
Rotenturm-passet, dels öfver bergen mot Caineni
i Valakiet, där Alutagruppens spillror slutligen
samlades. Jfr Världskriget, sp. 211.

^{H. J–dt.}

Hermannsställningen, under Världskriget benämning på
en tysk, förstärkt försvarslinje mellan Tournai i
sydvästra Belgien öfver Condé, Valenciennes och Le
Cateau i nordöstra Frankrike till Oise ö. om S:t
Quentin. Ställningen besattes af tyska härens högra
flygel under återtåget i okt. 1918. Dess fortsättning
åt n. öfver Gent till holländska gränsen benämndes
Gent–H. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp. 241-243.

^{H. J–dt.}


*Hermanson, R. F., entledigades 1909 från
statssekretariatet. 1920–21 skötte han professuren
i statsrätt vid Helsingfors universitet. Han har
i tidskrifter och tidningar ("Hufvud-stadsbladet")
ofta uttalat sig i aktuella politiska frågor. Bland
hans själfständigt utkomna skrifter må nämnas
Svensk konungamakt, parlamentariskt styrelsesätt och
folkviljan (1915), Det Rätta och dess samband med
religiösa sanningar (1919), J A-landsfrågan (1920)
och Den svenska frågan i Finland (1921). H. är
led. af kommissionen för frågan om de svenska
nationella krafven och har f. ö. af regeringen
användts för många uppdrag; sålunda var han
befullmäktigad vid Folkförbundets generalkonferens
nov. 1920 samt delegerad för Ålandsfrågan vid
förbundsrådets sammanträde i Geneve juni 1921.

T. C.

Hermansson, Halldór, isländsk bibliograf, f. 6
jan. 1878, student 1898, anställdes 1899 af W. Fiske
för att katalogisera dennes isländska boksamling,
som efter Fiskes död tillföll Cornell-universitetet
i Ithaca, där H. 1905 vardt bibliotekarie och 1920
utnämndes till professor i nordiska språk. H. har
utgett "Islandica" (14 bd), mest af bibliografiskt
innehåll: katalog öfver samlingen, förteckning på
isländskt tryck under tidigare skeden och
isländska författare (1913). H:s verk utmärkas
för noggrannhet och grundlig sakkunskap.

F. J–n.

*Hermant, Abel, har fortsatt sin alsterrika
författarverksamhet med bl. a. Les affranchis (1908),
Contras soldat (1909), Le premier pas (1910), Histoire
d’un fils de roi (1911), Les renards (1912), Essais
de critique (1913), La petite femme (1914), Heure
de guerre de la jamille Valadier (1916), Histoire
amoureuse de Fanfan (1918), La journée brève (1920),
La crépuscule tragique (1921).

Hermanö, en 6 kvkm. stor ö i Bohuslän utanför
Orust. Längst i n. ö. ligger Gullholmens kapell och
municipalsamhälle.

O. Sjn.

*Hermelin. Om släkten Skragge och dess grenar
se R. Lagerborg, "Ur en Värmlandssläkts öden
(c. 1475-1875)" (1919). – 1. Olof H. Hans Bref till
Samuel B ar ek 1702-1709 utgåfvos 1913 af C. von
Rosen. – 3. S. G. H. En byst af H. aftäcktes 20
sept. 1917 i Luleå stadspark. – 4. Olof H. dog 3
dec. 1913 i Stocksund.

– 5. Sven David Alfred H., friherre, den
föregåendes brorson, militär och idrottsfrämjare, f. 8
febr. 1856 på Åsby (Fors socken, Södermanlands län),
d. 23 mars 1923 i Stockholm, blef 1876 underlöjtnant
vid Södermanlands reg., men tog 1877 transport till
Lifregementets dragonkår (Lifregementets dragoner),
där han 1896 befordrades till ryttmästare. 1904
blef han major och 1907 öfverstelöjtnant vid Skånska
husarreg. 1911 erhöll han afsked, hvarvid han blef
öfverste i armén. 1893-96 var H. ordonnansofficer
hos dåv. kronprins Gustaf och tjänstgjorde
samtidigt som uppvaktande hos prinsarna Gustaf
Adolf och Vilhelm. – H. nedlade ett omfattande,
intresseradt och framgångsrikt arbete på idrottens
område och bör med fullt fog räknas som en af svenska
idrottens främsta märkesmän. Särskildt framstående
var han som organisatör och ledare af sport- och
idrottstäflingar. Till en början egnade han sig –
utom åt militärtjänsten – åt hästsporten. Sålunda
var han under 10 år sekreterare i Stockholms
kapplöpningssällskap och ordnade under 1890-talet de i
högt rop stående kapplöpningarna på Lindarängsbanan,
hvars chef han var. Tillika var han redaktör för
hästsportafdelningen i "Tidning för idrott" och en af
de främste ledarna af hästutställningarna i Stockholm
under en lång följd af år. För främjande af allmän
idrott medverkade han kraftigt till skapandet af
Stockholms idrottspark, hvars chef han var i 10 år,
samt därefter Östermalms idrottsplats och Stadion,
hvars förste chef han var. Som ordf. i Sveriges
idrottsplatskommitté nedlade han ett målmedvetet
arbete på skapandet af ett mycket stort antal
idrottsplatser rundt om i landet. Han var äfven en af
de ledande krafterna vid organiserandet af Nordiska
spelen, Svenska spelen och Olympiska spelen samt
många andra idrottstäflingar (äfven utomlands) och
vid anordnandet af sportutställningar. På senare
tid var särskildt skidlöpningen föremål för hans
intresse, och som ordf. i Svenska skidförbundet
verkade han för denna sant nationella idrotts
utbredning och höjande. H. var ordf. eller
led. äfven i flera andra sammanslutningar, afseende
idrott eller gymnastik. Sedan 1906 var han led. af
Krigsvet. akad. – 6. Torsten Vilhelm H., friherre,
den föregåendes kusin, skogsman, f. 15 febr. 1864 i
Torsvi, Uppsala län, utexaminerad från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>