- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
399-400

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hevea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Hiitis, socken, tillhör nu det 1923 bildade
Borgå svenska stift. Dess medeltida namn är Kyrkosundskär,
som i våra dagar åter börjat tas i bruk. På Örö holme ute i
hafsbandet byggde ryssarna under Världskriget starka
befästningar, nu i finländska militärens värjo.

O. B–n.

Hikrografi, en af Hess och Ives 1917 utarbetad metod
för framställning af fotografier i naturliga färger
enligt den subtraktiva trefärgsprincipen. (Namnet
är bildadt af de båda uppfinnarnas initialer och
förkortningar af grek. chroma, färg, och gra’fein,
inrista.) De för trefärgsprocessen nödvändiga
tre delnegativen (jfr Fotografi, sp. 1001–03, och
Trefärgstryck) erhållas därigenom, att 3 i kontakt
med hvarandra liggande bromsilfvergelatinfilmer,
"hiblock", exponeras i en vanlig kamera. De 3
filmerna, som praktiskt taget ligga i samma plan,
äro sensibiliserade för olika spektralområden och
dessutom så färgade, att det, resp. de, öfversta
samtidigt utgöra selektionsfilter för de, resp. det,
underliggande. Främst ligger en gulfärgad
blåviolettkänslig film, omedelbart bakom denna en
grönkänslig sådan, som är så starkt rödfärgad, att
den tills. med den framför liggande gulfärgade,
bildar ett orangerödt filter för den bakerst
liggande rödkänsliga filmen. Den främre filmen,
som är relativt transparent och finkornig, är icke
optiskt sensibiliserad och besitter därför endast
bromsilfrets ursprungliga blåviolettkänslighet,
den påverkas således endast af de blå och violetta
strålarna och ger alltså den delbild, som motsvarar
den vid den vanliga trefärgsfotografien bakom det
blåvioletta filtret tagna; då skiktet är gulfärgadt,
absorberar det alla blå och violetta strålar, de
öfriga genomsläppas, och af dessa absorberas de gröna
af den närmast bakom liggande rödfärgade filmen,
som är grönkänslig och alltså påverkas af de gröna
strålarna, och sålunda ger den delbild, som motsvarar
den bakom det gröna färgfiltret tagna delbilden. De
återstående orangeröda och röda strålarna påverka den
bakerst liggande rödkänsliga filmen, hvilken sålunda
ger den delbild, som motsvarar den bakom det röda
filtret tagna. Efter exponeringen särskiljas de 3
filmerna, och man erhåller efter framkallning de 3
erforderliga delnegativen. Efter dessa framställas de
3 monokroma delbilderna genom kopiering på tunna, med
kromgelatin (se d. o.) öfverdragna celluloidfolier,
hvarvid celluloidsidan skall ligga i kontakt med
negativet. Kromgelatinet garfvas därvid i den mån
ljuset påverkat detsamma, och man erhåller efter
behandling med varmt vatten, som löser det af ljuset
icke påverkade kromgelatinet, 3 gelatinreliefer,
som genom badning i resp. färglösningar ge de 3
monokroma delbilderna: 1 gul, 1 röd och 1 blå. Efter
torkning förenas dessa genom att öfverföras och
inpassas öfver hvarandra på ett papper, eller
ock kunna de – om man önskar en transparent bild
för projektionsändamål e. d. – monteras mellan 2
glasskifvor, då en bild i naturliga färger erhålles.

J. Htzg.

*Hilbert, D., blef led. af Vet. akad. 1912.

*Hildburghausen är nu namn äfven på ett distrikt i
tyska landet Thüringen. 775,66 kvkm. 57,907 inv.,
75 på 1 kvkm. (1919). Staden H. hade s. å. 6,493 inv.

*Hildebrand.
1. B. E. H. Se O. Montelius,

"B. E. H., riksantikvarie" (Minnesteckn. föredragen på
Vet. akad:s högtidsdag 31 mars 1911; tr. 1915).

2. Hans O. H. H. dog 2 febr. 1913 i Stockholm.
Han skref i den af honom i förening med Hjärne
och Pflugk-Harttung utg. "Världshistoria" samt
Sedelsamlingen i Riksbankens myntkabinett
(1915). Postumt utkommo d. II af "Stockholms
stads jordebok" (tiden 1494–1498; 1914; tiden
1475–94 hade utgetts 1889) och 2:a häftet af
"Stockholms stads skottebok" (tiden 1507–10; 1915).
– Se Sv. Hedin, "Inträdestal [öfver H. H.] i
Sv. akad. den 20 dec. 1913" (i "Sv. akad:s Handl.
ifrån år 1886", XXV, 1914).

3. B. Albin H. dog 9 dec. 1917 i Stockholm.
"Svenskt porträttgalleri" (se vidare d. o.)
fullbordades 1911. H. upprättade och utgaf äfven
detsammas Generalregister (1913), innehållande
därjämte tillägg om de i galleriet intagna personerna.

4. H. R. T. Emil H. dog 24 aug. 1919 i Stockholm.
1916 hade han tagit afsked från riksarkivarieämbetet med det
eftermälet, att han, som var anhängare af
illustration placeholder

"proveniens-" l. "ursprungsprincipen" (se
Arkivvetenskap) vid handlingars ordnande,
i det svenska arkivväsendets organisation och
utveckling gjort en insats af genomgripande art. Han
fullbordade 1910 bd 3 af "Svenska riksdagsakter"
(omfattande tiden 1596–97) samt utgaf "Ur källorna
till Sveriges historia under nyare tiden" (i förening
med K. Grimberg, I, 1520–1721, 1911; II, 1719–1809,
1912) och "Stockholms stads tänkeböcker 1474–1483
samt burspråk" (med utförligt register, 1917). Han var
med om att planlägga utgifningen af "Sv. biografiskt
lexikon", tillhörde dess redaktionskommitté och
skref däri flera artiklar. Sedan 1913 var han led. af
Vet. soc. i Uppsala.

5. Karl E. H. H. tillhörde Första kammaren
1909–10, var ånyo 1912–18 led. af Andra kammaren
(för Stockholms stads andra valkrets) och var därunder
led. af tobaksutskottet 1914, af konstitutionsutskottet
1912–18 och af hemliga utskottet 1917. Från sina
befattningar som hufvudredaktör i "Stockholms dagblad"
och verkställande direktör i Stockholms dagblads a.-b.
afgick han 1913. H. blef 1915 andre direktör i
Karlshamns olje- och kraftfoderfabriks-a.-b. och
öfvergick vid detta bolags sammanslagning med
Reymersholms gamla industri-a.-b. i det sistnämndas
tjänst. Sedan 1921 är han ordf. i Föreningen
Sveriges såpfabrikanter. Han blef 1917 led. af
Folkhushållningskommissionen och chef för
dess upplysningsafdelning, utgaf dennas Handbok i
folkhushållningsfrågor
(1917; ny uppl. 1918–19)
och utarbetade på offentligt uppdrag det vidlyftiga
och sakrika öfversiktsarbetet De svenska statsmakterna
och krigstidens folkhushållning
(5 bd, 1916–20).
Sedan 1916 är han riksgäldsfullmäktig. – H. har,
bl. a. som led. af Allm. valmansförbundets
öfverstyrelse och som politisk föredragshållare,
nedlagt mycket arbete för den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free