Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hundwyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
501
Hundwyl-Hurtebise
502
ken". E-Ordet används ock som benämning på ohyfsade
och råa individer i allmänhet. N-
H. Hundwyl [hont-], Hund w il, by i schweiziska
kantonen Appenzell, ö. om floden Urnäsch. 790
m. ö. h. Omkr. 400 inv. Udda år är H. säte för
kantonens ’ ’landesgemeinde’’.
Huneker [ha’nik9], James Gibbons, nordamerikansk
författare och kritiker, f. 31 jan. 1860 i
Philadelphia, d. 9 febr. 1921 i Brooklyn, studerade
juridik och var sedan i många år lärare i musik vid
National conservatory i New York, var sedan 1891
musik- och teateranmälare, från 1898 i "New York
sun", hvars utgifvare han vardt 1902. H. var en af
Förenta staternas mest uppmärksammade kritiker. Af
hans i bokform utgifna arbeten må nämnas Mezzotints
in modern music (1899), Chopin (1900), Overtones
(1904), Iconoclasts - a book of dramatists (1905),
Visionaries (s. å.), Egoists - a book of supermen
(1909), Promenades of an im-pressionist (1910),
Franz Liszt (1911), The pathos of distance (1913),
Charles Baudelaire (1919) och den s j älf biografiska
Steeplejack, skildrande hans musikstudium som ung
i Paris. R-n B.
Hunerik, konung. Se Vandaler, sp. 585.
Hungerstrejk kallas en fånges konsekventa vägran att
intaga föda. Denna demonstration kan antingen vara
en protest mot straffets laglighet eller ett försök
att framtvinga frigifning eller bättre behandling i
fängelset. Hungerstrejker omtalas i England under
förföljelsen mot kväkarna på 1600-talet. De ha
ofta iscensatts af illa behandlade ryska politiska
fångar under tsarregimens sista årtionden och äfven
under bolsjevikväldet. Beryktad var på sin tid en
hungerstrejk i Lemberg 1908 af fängslade ukrainska
(rutenska) studenter. Än mer uppseende väckte de
engelska suffragetternas hungerstrejksde-monstrationer
1912-14, hvilka möttes med de hungerstrejkandes
tvångsmatning genom myndigheternas försorg och
t. o. m. framkallade särskild lagstiftning, samt
fångna sinnfeinares hungerstrejk 1920, kulminerande
i T. Mc Swineys (se d. o. Suppl.) död af själfpålagd
svält. V. S-g.
Hunle Doara, rumänska namnet på H u n y a d.
Hunn, en 13 kvkm. stor sjö, 46 m. ö. h., i Skedevi
socken, Östergötland, af rinner genom Nyköpingsån
till Östersjön. I sjön förekommer -mal. Se Malsläktet.
O. Sjn.
*Hunnebostrand. Där finns sedan 1917 på Södra Orötö på
58° 27’ 2" n. br. och 11° 15’ 22" ö. lgd ir. Gr. en
blixtfyr, 8,5 m. öfver medelvatten, med .agaljus,
omkr. 2 km. n. v. om fastlandet. E. A-t.
*Hunner. Sp. 1322, rad 5 uppifr. står 400-talet bör
vara 300-talet. - Namnet hunner (huns) an-Tändes i
England som skymford om tyska soldater (ibland om
tyskar i allmänhet) under Världskriget. ’Skymlordet
uppkom under intryck af den tyska ’krigföringen i
Belgien och leder sitt ursprung från .ett uttryck
i ett tal af kejsar Vilhelm II till den 1900 till
Kina af gående truppkontingenten om, att .den borde
göra sig fruktad "liksom hunnerna under Attila".
V.S-g.
Hunnestad(sstenarna). Se Hyrrocken.
*Hunt, W. H öl m a n, dog 7 sept. 1910 i Ken-tsington.
* Hunter, jakthäst. Bild af en hunter återges å ipl. I
till art. Hästen.
Hunter [ha^te], sir Archibald, engelsk
militär, f. 6 sept. 1856 i London, blef officer
vid infanteriet 1874, deltog i krigen i Egypten
och Sudan 1884-99, var kommendant i Suakin
1892, guvernör i Dongola och befälhafvare
för de egyptiska gränstrupperna 1895-99 samt
guvernör i Omdurman s. å. Härunder hade han
befordrats till öfverste (1894) och generalmajor
(1896). 1898 blef han knight. I boerkriget deltog
han 1899-1901 bl. a. som stabschef hos general
White under Lady-smiths belägring och därefter, med
utmärkelse, som generallöjtnant och chef för 10 :e
fördelningen. 1901-03 var han högste befälhafvare
i Skottland, 1904-07 armékårschef och 1907-09
arméchef i Indien. 1905 blef han general. 1910-13
var han guvernör i Gibraltar. Under Världskriget
var han chef för Aldershotkommandot. 1918
erhöll han afsked ur aktiv tjänst. 1918-22
var han (konservativ) led. af underhuset.
H. J-dt.
*Huntington. 1. H. har vuxit mycket kraftigt de sista
årtiondena och hade 50,177 inv. 1920.
Huntingtons [h^ntintens] och Heberleins [-lajns]
blästerrostning 1. kalkrostningsmetod, tekn. Se Bly
2. Suppl.
*Hunyad tillhör nu Rumänien. Kumänska namnet är Hunie
Doara. 340,135 inv., hvaraf 15,6 proc. hade ungerska,
79,9 proc. rumänska och 2,4 proc. tyska till modersmål
(1910).
Hunza, liten vasallstat i Brittiska Indien, n. v. om
Kashmir. Omkr. 10,000 kvkm. 10,126 inv. (1911),
muhammedanska darder. H. innesluter de flesta pass,
som föra öfver Pamir. H. kom under brittiskt välde
genom öfverste A. Durands expedition dit 1891,
föranledd af invånarnas upprepade plundringar af
handelskaravaner. E. A-t.
HuopalahtJ [ho’å-], fi. Se H o p l a x. Suppl.
*Hupe omfattade enligt nyaste uppgifter ("Sta-tesman’s
yearbook" 1923) 184,938 kvkm. med 21,260,000 inv.
*Hurban, J. M. - Hans son S ve to z ar H. V a j a
nsk y dog 1917.
Hurdal. 1. Pastorat i Övre Komerike kontrakt,
Oslo bispedömme, Norge, omfattar socknarna H. och
Feiring, 386,93 kvkm. 2,862 inv. (1920). - 2. Härad
och socken i H. pastorat, n. v. om Eids-voll,
Akershus fylke (före 1919 Akershus amt). 284,48
kvkm. 1,700 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk.
2. K. G. G.
*Hurfva omfattar nu 1,124 har. 664 inv. (1923).
Hurst castle [h§’st kä’sl]. Se Lymington.
Hurtebise [yrtbis], landtgård i franska dep. Aisne,
vid Chemin des Dames, 3, s km. v. om Craonne. Under
slaget vid Craonne 7 mars 1814 hade kejsar Napoleon
sitt kvarter i H., hvarom en v. om gården upprest
minnessten erinrar. Under Världskriget besattes
H. 2 sept. 1914 af tyskarna, som, efter återtåget
från Marne och sedan de förföljande fransmännen
den 13 hejdats i linjen H.-Craonne, på Chemin des
Dames-åsen å ömse sidor om och framför gården intogo
en stark försvarsställning. Under det följande
långvariga ställningskriget blef nämnda ställning,
som efter hand utvidgades, föremål för mycket hårda
och förlustrika strider, särskildt 17 sept.-10
okt. 1914, 25-29 jan. 1915 ("slaget vid H.") samt
under april-aug. 1917, under hvilket stridsskede
fransmännen gjorde upprepade, men fåfänga försök att
eröfra ställningen. Efter slaget vid Chemin des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
