- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
743-744

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Japan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

743

Japan

744

en korean okt. 1909 och hans efterträdare som
resident, Sone, i maj 1910 ersatts med general
Terauchi, genomfördes genom fördrag af 22
aug. s. å. Koreas fullständiga annektering och
införlif-vande som generalguvernementet Chösen
med japanska riket (se Korea, sp. 1030-35). Till
Ryssland åstadkoms ett närmande genom flera fördrag
(bl. a. 1907 om ömsesidigt respekterande af de båda
staternas territoriella integritet och genom fördrag
med Kina förvärfvade rättigheter). S. å. in-gicks
med Frankrike ett fördrag om ömsesidigt stöd vid
bevarandet af status quo i Fjärran östern. Med Förenta
staterna råkade J. däremot 1906 i konflikt rörande
staten Kaliforniens åtgärder mot japanska invandrare:
japanska barn där utestängdes från folkskolorna,
J. protesterade, och genom president Roosevelts
personliga ingripande åstadkoms 1907 en kompromiss,
enligt hvilken de för japanernas na-tionalstolthet
sårande undantagsbestämmelserna för japanska barn
upphäfdes och ersattes med en bestämmelse om, att
alla utländska barn öfver en viss ålder kunde, om
de befunnes brista i engelsk språkkunskap, hänvisas
till särskilda skolor. I samband därmed träffade
regeringarna i Tokyo och Washington en informell
öfverenskommelse ("Gentleman^ agreement" 1908) om,
att japanska regeringen skulle hindra emigration
af japanska grofarbetare till Förenta staterna och
amerikanska regeringen dit insläppa japaner, som förut
varit där bosatta, och dessas närmaste släktingar. Som
premiärminister aflöstes Saionji juli 1908 af
Katsura (se d. o., äfven i Suppl.). Redan genom ett
fördrag med Kina i dec. 1905 hade J. erhållit rätt
att i Mandschuriet bygga en järnväg från Mukden
till An-tung vid Koreas gräns och att bygga ett
par andra järnvägslinjer (Hsin-min-tun-Mukden och
Tschang-tschun-Kirin). Ett amerikanskt förslag om
"neutralisering" af alla Mandschuriets järnvägar
(1909) mötte gemensamt motstånd af J. och Ryssland
och bidrog att ytterligare närma dessa stater
till hvarandra (fördrag 1910 om upprätthållande
af status quo och ömsesidigt afstående från all
ekonomisk rivalitet i Mandschuriet). J:s allians med
Storbritannien förnyades juli 1911 på 10 år, dock med
förbehåll, att dess bestämmelser ej skulle medföra
förpliktelse till krig mot någon makt, med hvilken
endera makten ingått skiljedomsfördrag (d. v. s. mot
Förenta staterna, med hvilken stat Storbritannien
stod i begrepp att ingå ett sådant). Under intryck af
folkmeningens kraf på ökad hänsyn till parlamentet
hade regeringen 1911 närmat sig det af Ito grundade
moderat-liberala Seiyu-kai-partiet, och dess ledare
Saionji blef aug. s. å. premiärminister.

Kejsar Mutsuhito afled 30 juli 1912 och
efterträddes af sin son Yoshihito (se d. o., äfven
i Suppl.). Den aflidnes regeringstid hade kallats
Meiji ("lysande frid" eller "upplyst styrelse"),
och den nye monarkens era fick namnet Taisho ("den
stora rättvisans tidehvarf"). Då krigsministern i
Saionjis ministär kräfde uppsättande af två nya
armédivisioner i Korea, men kabinettets öfriga
medlemmar af sparsamhetsskäl motsatte sig detta,
lyckades Saionji ej förmå någon annan hög militär
att åtaga sig krigsministerposten. Han afgick då och
efterträddes dec. 1912 af Katsura. Den nya ministären
rönte i parlamentet stark opposition, och

då kravaller utbröto i Tokyo, nödgades Katsura
redan febr. 1913 afgå; ett nytt kabinett bildades
af amiral Yamamoto. Det invecklades s. å. i en
ny konflikt med Förenta staterna, vållad af staten
Kaliforniens jordlagstiftning, som utestängde japaner
från att där besitta fast egendom; president Wilsons
försök att förmå statslegislaturen till eftergift
blefvo resultatlösa. Risskörden slog s; å. fel på
Hokkaido och nordöstra Hondo, hvilket vållade svår
hungersnöd där; ett vulkanutbrott i Kagoshi-mabukten
jan. 1914 åstadkom mycken förödelse. Ministären led
i mars nederlag i en budgetfråga och följdes efter en
långvarig ministerkris af en ministär Okuma (se d. o.,
äfven i Suppl.) med Kato som utrikesminister.

Yid Världskrigets utbrott, aug. 1914, åtog sig
J. i enlighet med brittisk-japanska alliansen
att tillvarataga de brittiska intressena i Stilla
hafvet. Till Tyskland riktades 15 aug. ett ultimatum
(med 6 dagars frist och till ordalagen noga
kopieradt efter det af Tyskland biträdda ultimatum
1895, som då tvang J. att till Kina återlämna
Liau-tung-halfön). Det kräfde alla tyska krigsfartygs
aflägsnande från Stilla hafvet och Kiau-tschöus
öfverlämnande till J. Då svar ej erhölls, följde
krigsförklaring 23 aug. Om J:s aktiva deltagande i
kriget se Världskriget, sp. 250-251. Japanska trupper
i förening med brittiska intogo 7 nov. 1914 Tsing-tau
och besatte sedan hela Kiau-tschöu. Under höstens
lopp intog en japansk eskader äfven Marianerna,
Karolinerna och Marshallöarna, hvarjämte japanska
sjöstridskrafter deltogo i jakten på tyska
kryssaren "Emden" och konvojerade australiska
trupper öfver Indiska hafvet. Däremot af höll sig
J. i det längsta från att deltaga i sjökriget i
europeiska farvatten. Dess medverkan i jakten på
tyska undervattensbåtar i Medelhafvet 1917 måste af
England och Frankrike köpas med hemliga fördragslöften
om stöd åt J:s kraf på Schan-tung-halfön och om att
J. skulle erhålla de tyska öbesittningarna i Stilla
hafvet norr om ekvatorn. Till de allierades fördrag
om att ej ingå separatfreder anslöt sig J. okt. 1915,
och det bistod Ryssland med vapen, ammunition och
ett antal artilleriofficerare.

I öfrigt begagnade J. sin genom kriget vunna
handlingsfrihet till att påtvinga Kina en rad
med-gifvanden, hvilka hotade att bringa detta af inre
strider sönderslitna rike i vasallställning under
J. Om de beryktade 21 punkterna, framlagda i ett
delvis hemlighållet ultimatum af 7 maj 1915 och till
stor del genomdrifna i ett fördrag af 23 maj s. å.,
se Kina. Historia. Suppl. Med Ryssland ingick J. i
juli 1916 ett alliansliknande fördrag om ömsesidig
hjälp vid hot mot någondera partens territoriella
rättigheter och speciella intressen i Fjärran
östern. Okuma afgick okt. s. å. af hälsoskäl och
efterträddes söm premiärminister af marskalk Terauchi
i stället för den af Okuma förordade viscount Kato,
hvilken bildat ett nytt liberalt parti, Kensei-kai
("de konstitutionelie"). Vid nyvalen till parlamentet
1917 låg emellertid detta under för det med regeringen
förbundna Seiyu-kai-partiet, hvars nye ledare,
Håra (se d. o. Suppl.), sept. 1918 efterträdde
Terauchi och bildade J:s första parlamentariska
ministär. S. å. hade som en eftergift åt demokratiens
kraf en rösträttsreform genomförts, hvilken sänkte
rösträttscensus och ökade valmans-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free