- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess /
751-752

(1924) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Jaurès. 2. Jean J. - Javakaffe - Java-noshörningen - Javate - Ja, vi elsker detet landet - Jay, Harriett - Jazz - Jazzband - Jean de France eller Hans Frandsen - Jean Lahor - *Jeanne d'Arc - Jeanne Violet - Jeansson, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktad udd. Elsass-Lothringens återförening med
Frankrike tänkte han sig som en framtida fredlig
följd af demokratiens och socialismens makttillväxt
i alla länder och särskildt i Tyskland. J. utgaf
1911 det ryktbara arbetet L’armée nouvelle, hvari
han förordade upprättandet af en fransk milisarmé,
delvis efter schweiziskt mönster. Kasernlifvet
skulle inskränkas till en 6 månaders rekrytskola,
militärtjänsten föregås af skolungdomens metodiska
öfning i gymnastik, marsch- och skjutfärdighet,
värnplikten vid aktiva armén räcka från det 21:a
till det 34:e lefnadsåret med 8 repetitionsöfningar
om 11 à 21 dagar, den högre officersutbildningen
delvis förläggas till universiteten. Därmed hoppades
han vinna "en stark armé i den nationella själfstyrelsens
och fredens tjänst". Under dagarna
närmast före Världskrigets utbrott 1914 verkade
J. outtröttligt för en fredlig uppgörelse,
konfererade vid ett besök i Bruxelles 29 juli med
Internationella socialistiska byrån om bästa sättet
för arbetarinternationalen att främja en sådan och
utpekades därför af den franska nationalistpressen
som landsförrädare. En ung, af dessa skrifverier
upphetsad fanatiker, R. Villain, mördade honom 31
juli. Franska regeringen hyllade följande dag i ett
manifes den varmhjärtade socialistiske freds- och
fosterlandsvännens minne och försäkrade arbetarna,
att mördaren skulle straffas, manande dem till
"förtroende för lagen". Rättegången mot Villain
uppsköts emellertid till efter krigets slut, och 1919
blef han af juryn frikänd med den motiveringen, att
han i J:s verksamhet trott sig se ett försvagande
af Frankrikes försvar. Jfr Ch. Rappoport, "Jean
J., l’homme, le penseur, le socialiste" (1915;
med vidlyftiga utdrag ur J:s tal och skrifter).

V. S–g.

Javakaffe. Se Kaffe, sp. 538.

Java-noshörningen, zool. Se Noshörningar.

Javate, bot. Se Orthosiphon.

Ja, vi elsker dette landet. Se Björnson, sp. 589,
Nationalsång och Nordraak, R.

Jay [djei], Harriett, författarinna. Se Marlowe, sp. 1015.

Jazz [jass], dansk., i Sverige (men ej i utlandet)
benämning på den helst till musik af jazzband
(se d. o. Suppl.) utförda pardansen foxtrot (jfr
d. o. Suppl.) i 4/4 takt med fritt uppfunna steg
och småturer i ganska stillsamma rörelser (såsom
kringsvängning, promenadfjät framåt och baklänges
o. d.), hvarvid det gäller för damen att följsamt
underordna sig kavaljerens växlande små påhitt, tätt
sluten intill honom. Dansen kan anta rätt förfinad
form. Jazz var här äfven en benämning på den numera
bortlagda dansen shimmy (se d. o. Suppl.). Den danslystnad,
som gripit människorna efter det stora kriget, har
sökt sig utlopp i att dansa jazz och besläktade
danser (se Dans. Suppl.) icke blott under
hela balaftnar, utan ock på restauranger mellan rätterna
vid middagen samt vid lunchtid och five o’clock-teet.

E. F–t.

Jazzband [sv. uttal: jass-; af amerik. slangordet
jazz, buller], mus., ett slags från negrerna i
Amerika härstammande och i Europa 1918 infördt kapell,
som spelar den brutala musiken till de nymoderna
danserna shimmy, foxtrot och (den allra senaste)
fox blues. Jazz-"orkestern" är som fullständigast
sammansatt af piano, violin, saxofon,
banjo, 2 trummor, cymbal, klapperapparat, hvartill
komma hvisselpipa, automobilhorn e. d., och den
åstadkommer då ett infernaliskt oväsen samt lägger
an på att härma djurläten (af oxe, tupp, katt,
åsna, groda o. s. v.), sjunger ibland med; äfven
genom rytmen, som är skarpt accentuerad samt ofta
medelst synkopering ryckig och haltande, verkar
den eggande på samtidas af Världskriget upprifna
nervsystem. Emellertid visar jazzorkestern på sistone
tecken till att förenklas, och till dansen för dagen
i Paris, fox blues, spelas musiken af endast piano och
(10) saxofoner. Jfr Jazz. Suppl.

E. F–t.

Jean de France eller Hans Frandsen [Sã de frã’s],
lustspel af L. Holberg, hvari hjälten är en ung narr, som
efterapar franska maner; uppf. i Stockholm f. g. 1770.

Jean Lahor [jã laår], pseudonym. Se Cazalis. Suppl.

*Jeanne d’Arc förklarades högtidligen 16 maj 1920
af påfven Benedikt XV i Peterskyrkans basilika för
helgon. Ett tecken till franska republikens under
Världskriget fullständigt ändrade officiella hållning
till hennes minne var, att vid dessa glänsande
kanoniseringsceremonier äfven en utomordentlig
fransk ambassadör, J:s lefnadstecknare, förre
utrikesministern Hanotaux, var tillstädes. Året därpå
högtidlighölls 8 maj 500-årsdagen af hennes död med
officiella minnesfester i hela Frankrike, särskildt
i Reims och Paris. Bland nyare arbeten om J. märkas
ytterligare A. Lang, "The maid of France" (1908),
Ph. H. Dunand, "Jeanne d’Arc et l’Église" (s. å.),
G. Hanotaux, "Jeanne d’Arc" (1911; 1920), Curt Wallis,
"Jeanne d’Arc 1412–1431" (1917), J. d’Auriac,
"La véritable Jeanne d’Arc" (1920), R. P. Laurent,
"Sainte Jeanne d’Arc" (s. å.) S. X. Touchet,
biskop af Orléans, "La sainte de la patrie" (2
bd, s. å.), och G. Goyau, "Sainte Jeanne d’Arc"
(1921). Processhandlingarna ha senast utgetts i
original och fransk öfv. af P. Champion (2 bd, 1921).

V. S–g.

Jeanne Violet [San viålä’], pseudonym. Se
Chantepleure. Suppl.

Jeansson [jan-], John, industriledare, kommunalman,
riksdagsman, f. 21 aug. 1865 i Kalmar, inträdde
1889 efter språk- och handelsstudier i utlandet
som disponent för Kalmar ångkvarn, som under hans
ledning utvecklats till ett af Skandinaviens
största industriföretag i denna bransch. Sedan
1896 är J. ordf. i Ångfartygs-a.-b. Kalmarsund
och har i denna egenskap inlagt stor förtjänst
om utvecklingen af sjöfartsförbindelserna på
Kalmar. Stadsfullmäktig i Kalmar sedan 1896, är
han sedan 1912 stadsfullmäktiges ordf. J. valdes
1905 för Kalmar stad till led. af Andra kammaren och
tillhörde denna t. o. m. 1917 (sedan 1912 för Kalmar
läns södra valkrets). Fr. o. m. 1918 är han led. af
Första kammaren, vald af Kalmar läns södra landsting
(numera af Kalmar län och Gotland). Som riksdagsman
har J., som är högerman, särskildt intresserat sig för
näringsfrågor. Han var 1910–13 suppleant och 1914–17
ord. led. af bevillningsutskottet och är sedan 1918
suppleant i statsutskottet. Vid urtima riksdagen 1918
var han led. af särskilda utskottet n:r 1 och vid urtima
riksdagen 1919 suppleant i särskilda utskottet n:r 2 (för
arbetstidslagen). J. tillhör sedan 1910 Kalmar läns södra
landsting och har sedan 1922 varit dess ordf. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcp/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free