Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Juhlin Dannfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
825
Julita-Jundell
826
kyrkoherde 1877 i östra Tollstad och 1882 i Ekeby,
blef e. o. hofpredikant 1887 och tjänstgjorde som
kontraktsprost i Göstrings kontrakt 1902-09. J. var
på sin tid en af Linköpings stifts mest bemärkta
prästmän. Sin fasta kyrkliga ståndpunkt ådagalade han
genom troget arbete i den egna församlingen. Från
trycket utgaf J. smärre predikningar.
E- M. R.
*Julita. 1. Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922. J. hade 3,058 inv. 1923.
Julius Cæsar, drama af Shakspere (se denne, sp. 271),
uppf. i Stockholm f. g. 1881.
Julkaktus, bot. Se E p iphy llum. Suppl.
Julkuse. Se J u l och K u s e.
Julkvällen (först Julqvällen),
illustrerad jultidning, som sedan 1881 utgetts af
Publicistklubben.
Jullbenet (B å t b e n e t), veter. o. zool. Se H a s,
sp. 40, och Tars, sp. 495.
"Jullian, Camille, blef 1906 professor vid Collège
de France, 1908 led. af Institutet och 1924 led. af
Franska akad. Hans Histoire de la Gaule (6 bd,
1907-20) belönades med Goberts pris.
Julmarknad i Stockholm, hållen på Stortorget i gamla
staden vanligen under 12–14 dagar (10–24 dec.),
har anor från fordom. Det synes ha varit 1523,
efter Gustaf Vasas befrielsekrig, som julmarknaden
där f. g. framträdde med rent svenska varor. Från
Stortorget flyttades den under Gustaf III till
K. slottets stora borggård, men återkom till sin
historiska plats och svällde ut så, att den på
1820-talet i öfvervägande grad tillhörde Skeppsbron,
med massverkan förlagd nedanför Logården. Mot
slutet af 1830-talet var den dock åter inrymd på sin
ursprungliga plats, där den under årtionden framåt
främst lade an på att locka till sig barn i enklare
villkor genom salubjudna föremål, som passa för
julbordet, samt bereda tillfälle för fattiga stadsbor
att förtjäna en julslant som försäljare. Emellertid
sjönk varornas kvalitet alltmer till lägsta grad,
och oroselement bland allmänheten ställde ofta
till bråk, hvarför Öfverståthållarämbetet 1906
indrog marknaden. Den återupplifvades 1915 af
författaren Rikard Gustafsson, och fr. o. m. 1917
är det Stockholmsgillet (genom C. Rosenblad och
Fr. Ottergren), som står för anordningarna och
driften. Man använder salustånd af medeltidstyp med
framsidans två luckor, af hvilka den undre nedfälld
bildar saludisken och den öfre uppfälld blir tak öfver
de utlagda varorna. Gillet har nu ansenligt skärpt
kontrollen öfver ordning och skick på marknaden
samt tillser, att endast svenska varor utbjudas,
däribland äfven sådana af konstnärlig kvalitet. I ett
100-tal stånd har försäljningen så kunnat uppgå till
sammanlagdt nära 100,000 kr. (1920). Julmarknaden
erbjuder en stämningsfull gammaldags vinteridyll.
Julpapper. Se Kistbref.
Julrosor, en svensk upplaga af den danska "Juleroser"
(se d. o.).
Julstämning, illustrerad jultidning, som började
utges 1906 af bokförlaget Åhlén & Åkerlund.
*Jultomtarna. Ett sällskap med detta namn, stiftadt 27
dec. 1876 i Uppsala på initiativ af bl. a. professor
K. Mesterton och d:r O. Arpi, bekläder årligen vid
jultiden minst 50 barn. Det har hittills haft mer än
700 inskrifna medl. och har mer än det i Stockholm
karaktären af ordenssällskap; intresset
är lifligt, och ekonomien baseras på årsafgifter,
jämte talrika gåfvor i pengar och in natura.
Julvätte. Se Vättar
Julöl. Se Öl, sp. 100.
*Julön. 1. Julön i Polynesien tillhör sedan nov. 1919
den engelska Gilbert and Ellice islands colony
(se d. o. Suppl.).
Jumbo, idrottst., skämtsam benämning på den,
som kommer sist i en täflan. Ordet härleder sig
från det vanliga elefantnamnet Jumbo och betecknar
sålunda underförstådt: tung och långsam i rörelserna.
E. B-ll.
*Jumkil hade 733 inv. 1923. Den förra
moderförsamlingen Åkerby är jämte J. sedan 1 maj 1923
annex till Bälinge.
Jumper [dʃa’mpə], plur. jumpers, eng., lång. vid, rak
blus, stickad eller virkad (af silke eller ullgarn)
eller sydd af något elastiskt material (t. ex. silke-
eller ylletrikå). En jumper knäppes ej, utan drages
öfver hufvudet.
*Junaköping är oriktig form för Junaköpung.
Junde’ll, Isak, läkare, akademisk lärare, f. 16
juni 1867 i Växjö, student i Stockholm 1886,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1895,
disputerade för doktorsgrad där 1898 och promoverades
s. å. i Uppsala. Efter att ha varit läkare vid flera
af hufvudstadens kliniker och sjukhus blef han vid
Karolinska institutet docent 1898 i praktisk medicin,
1905 i pediatrik och 1914 professor i pediatrik samt
därjämte öfverläkare och direktör för Allmänna
barnhuset. 1898-1914 beklädde J. ett flertal
befattningar vid Stockholms kommunala sjukvårds-
och hälsovårdsanstalter (föreståndarskapet
vid Stockholms hälsovårdsnämnds bakteriologiska
laboratorium 1901-07 och öfverläkarbefattningen
vid Provisoriska sjukhuset 1907 -14 m. fl.). Vid
sidan däraf utöfvade J. omfattande enskild medicinsk
och pediatrisk praktik. För studier har han uppsökt
flera utländska kliniker (Wien, Berlin) och institut
(Berlin, Paris). Han har varit sekreterare i
k. kommittén för inrättandet af en statsmedicinsk
anstalt 1897-99, led. af Medicinalstyrelsens
tuberkuloskommitté 1903 -07, ordf. i k. kommittén
för utredning af den kvinnliga sjukvårdspersonalens
ställning, arbetsförhållanden m. m. 1912-16,
led. i k. fattigvårdslagstiftningskommittén 1916-21
m. fl. I synnerhet har J. arbetat i barnavårdsfrågor
och deltagit i stiftandet af flera småbarnshem
(Stockholm, Djursholm) och i Fattigvårdsförbundets
arbeten. Sedan 1922 är han ordf. i styrelsen för
spädbarnsbarnhemmet Eurenii minne. Härtill anknyta sig
utländska resor för studier af barnavårdsinstitutioner
och barnkliniker. J:s vetenskapliga skrifter omfatta
ett 70-tal arbeten i bakteriologi, skolhygien,
medicin och pediatrik. Bland dessa må nämnas
Klinisk-bakteriologiska studier öfver bronkiterna
(I-II, 1898), Experimentella och kliniska studier
öfver gonococcus Neisser (1900), Ueber die aetiologie
der primären akuten und besonders der epidemischen
Cerebrospi-nalmeningitis (1901), Einige klinische und
bakteriologische beobachtungen uber die influensa
conjunctivitis bei säuglingen (1902), Ueber die
nykthemeralen temp eraturschirankung en im ersten
lebensjahre (1904), Barnavård och moderskydd
(1907). Upplysningar och råd angående späda barns
uppfödning vid bröstet eller med komjölk (1910), Die
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
