Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 917-918 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaolinit ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kapitän zur see [-tsor se], ty., titel på regements-
| officersgrad inom tyska flottan, motsvarande kom-
j mendörs grad inom den svenska. Befälhafvåren på j
ett segellinjeskepp hade förr i tiden inom de större
flottorna vanligen öfverstes rang, såsom förhållan-
| det alltjämt är med cheferna å stora slagskepp
och slagkryssare. De benämndes äfven flerstädes
efter detta sitt chefskap: linienschiffskapitän
(Österrike), capitaine de vaisseau (Frankrike),
capitano di vascello (Italien) o. s. v., under
det att cheferna å fregatter och korvetter hade
resp. öfverstelöjtnants och majors rang samt
benämndes fregattenkapitän och korvettenkapitän,
capitaine de frégate och capitaine de corvette,
capitano di f reg äta och capitano di corvetta
o. s. v. Dessa benämningar bibehållas alltjämt i de
franska och italienska flottorna. Fregattenkapitän
och korvettenkapitän finnas i den tyska.
H. W-l.

*Kap–Kairo-järnvägen. Södra delen är nu (1924)
fortsatt från Brokenhill, i Northern Rhodesia,
åt n. genom det kopparrika landet Katanga, i
Belgiska Kongo, till Bukama, vid den där segelbara
Kongoflodens öfre lopp, en sträcka från Kapstaden
af 4,180 km., hvarigenom direkt förbindelse öppnats
mellan Kapstaden och Kongos mynning. Stycket mellan
Bukama, i s., och El Obeid, i n., är ännu icke
färdigbyggdt. Trafiken där skall föras på Nilen och
de centralafrikanska sjöarna.

*Kapkolonien – sedan 1910 provinsen Cape of Good
hope inom Union of South Africa – omfattar nu 717,287
kvkm. med 2,782,719 inv., 4 på 1 kvkm., 1,348,589
män och 1,434,130 kvinnor, d. v. s. 106 kvinnor
mot 100 män (1921), en folkökning sedan 1904 med 15
proc. Befolkningens fördelning på provinser och raser
synes af följande öfversikt:

Landsdelar	Areal kvkm.	Hvita inv.	Färgade inv.	Summa inv.
Egentliga K. (Colony proper)	540,390	614,847	1,083,970	1,698,817
East Griqualand	17,098	6,245	258,582	264,827
Tembuland	8,647	4,627	230,361	234,988
Transkei	6,485	2,292	195,803	198,095
Pondoland	10,116	1,512	263,392	264,904
Walfish bay, etc.	1,114	282	895	1,177
Bechuanaland	133,437	20,804	99,107	119,911
Kapkolonien	717,287	650,609	2,132,110	2,782,719

Af de färgade voro 7,696 asiater, 1,640,162
bantunegrer och 484,252 af blandad eller annan
ras. Till religionen voro 1,684,906 kristna
(däraf 546,065 medl. af holländska kyrkosamfund,
358,827 anglikaner, 105,696 presbyterianer,
115,941 kongregationalister, 394,085 metodister,
76,421 lutheraner, 47,293 romerska katoliker, 16,102
baptister, 24,476 anhängare af andra kristna sekter),
24,513 muhammedaner, 21,224 judar och 1,002,450
hedningar. – K. är nu indeladt i 122 skoldistrikt samt
4,687 statsunderstödda skolor med 135,708 europeiska
och 157,887 icke-europeiska lärjungar samt 10,216
lärare. Kostnaderna för den lägre undervisningen
utgjorde 2,45 mill. pd st. 1921–22. – Om näringar,
kommunikationer och historia efter 1910 se
Syd-Afrika. Suppl. – Sp. 862 rad 10 uppifr. står
Sparmannia bör vara Sparrmania.
– Jfr S. Playne, "Cape colony: its history,
commerce, industries and resources" (1912).
E. A-t.

Kapkonvaljer, bot. Se F re e s i a. Suppl.

Kap Maleas. Se M a l e a.

Kapmargerit, bot. Se Ger b er a. SuppL

Kap Martin. Se M ar t i n.

*Kapnikbánya tillhör nu Rumänien.

*Kapok (af sp. capoc) bör betonas kapo’k.

*Kaposvár är hufvudstad i komitatet Somogy.

Kapp, Wolfgang, tysk ämbetsman och
politiker, son till den i hufvudarbetet omnämnde
Friedrich K., f. 24 juli 1856 i New York, d. 12
juni 1922 i Leipzig, var som ämbetsman anställd
först i preussiska finansministeriet, sedermera i
jordbruksministeriet, var 1891–99 landtråd i kretsen
Guben och 1906–20 jordbruksadministrativ ämbetsman
i Ostpreussen ("generaldirektor der ostpreussischen
landschaft"). Han var till ytterlighet konservativ
och gjorde sig politiskt bemärkt 1916 genom sina
våldsamma angrepp mot rikskansleren Bethmann-Hollweg,
särskildt i den under pseudonymen "Junius alter"
utgifna broschyren Das deutsche reich auf dem wege zur
geschichtlichen episode. Vidare var K. jämte Tirpitz
initiativtagare till stiftandet 2 sept. (Sedandagen)
1917 af det s. k. Tyska fosterlandspartiet (Deutsche
vaterlandspartei), som tog till uppgift att bekämpa
krigströttheten hos folket, sådan den bl. a. ansågs ha
framträdt i riksdagens fredsresolution juni s. å.,
och i detta syfte påyrkade uppskof med de inre
tvistefrågorna. Partiet bidrog emellertid genom sin
agitation mot rösträttsreform och för annektioner
endast att ytterligare söndra i stället för att
ena. K. kom därefter våren 1920 att spela den utåt
mest framträdande rollen i den efter honom uppkallade
s. k. Kapp-kuppen (se Tyskland,
sp. 701). Kuppen iscensattes 13 mars 1920 af några
öfver arméns i Versaillesfreden bestämda förminskning
förbittrade militärer, främst marinkaptenen
H. Ehrhardt (se d. o. Suppl.), general von Lüttwitz
och öfverste Max Bauer. Närmast föranleddes den af
regeringens åtgärd att afskeda Lüttwitz, då han
vägrade frånträda öfverbefälet öfver Ehrhardts inför
upplösningsordern stående marinbrigad. De militäre
kuppledarna behöfde en civil regeringschef och funno
en sådan i K., som, sedan Ehrhardts marinbrigad ryckt
in i Berlin och regeringen flytt (först till Dresden,
sedan till Stuttgart), proklamerades som rikskansler
och framlade ett regeringsprogram, hvilket upptog
riksdagsval, tvåkammarsystem (med en andra kammare
af yrkesrepresentanter) samt fackmäns inkallande i
regeringen. Högerpartierna, ämbetsmannakåren, armén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>