Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjellén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Klef-Kleiven
1056
och (med bidrag af J. Arvidson, P. Haglund och
E. Zander) Handbok i massage och sjukgymnastik (1906),
vidare Swedenborg. En levnadsskildring (2 dlr,
1917-20), reseskildringen Strof tåg och irrfärder
hos min vän Yankee Doodle (samt annorstädes) (2 dlr,
1903; l:a delen i 3:e uppl. 1904) samt åtskilliga
"kåserier". 1907 kreerades han till med. hedersdoktor
i Uppsala. - K:s dotter, Else K., f. 26 febr. 1882
i Wien, gift 1902-08 med arkitekten T. A. Grut och
1911-14 med förläggaren H. Koppel, är verksam som
medarbeterska i tidningar och har utgett flera arbeten
i bokform.
5. Nils Rikardsson K., son till K. 2, jordbrukare,
ingenjör, f. 25 okt. 1872 i Stockholm, blef student
1890 samt utexaminerades från Tekniska högskolan
1894 och från Ultuna landtbruksinstitut 1896. K.,
som eger och brukar sedan 1897 Valinge i Stigtomta,
Södermanland, har vunnit stort anseende för sitt
rationella och intensivt drifna jordbruk med utsträckt
trädgårdsodling och framstående nöt-kreatursafvel
och särskildt som föregångsman på betesskötselns
område. Hans betesmarker ha varit platsen för
omfattande försök, för hvilka redogörelse lämnats i
"Meddelanden" n:r 135 och 151 från Centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet. Han har ock
författat åtskilliga uppsatser i landtbrukspressen,
hufvudsakligen rörande kreaturens utfodring och
betesmarkers skötsel. Sedan 1910 är han led. af
Landtbruksakad. 5. H. J. Dft.
Klef, herrgård i Dagsnäs socken, Halland, 14
km. s. ö. om Varberg, omfattar 12*/2 mtl med en areal
af 900 har, hvaraf 300 har åker; tax.-v. 345,000
kr. (1922). Hallands läns landtbruksskola var förlagd
där 1879-95. Före 1877 egdes K. af släkten Muhl,
därefter af släkten Torbiörnsson. Nuv. egare äro
E. och F. Torbiörnsson. O. Sjn.
Klef beck [klev-], Ernst Alarik, präst, politiker,
f. 25 dec. 1866 i Skara, blef student i Uppsala 1884
och efter teologiska studier där bruks-predikant
vid Jonsereds fabriker 1892. K. var pastorsadjunkt i
Katarina församling i Stockholm 1897-1912 och därefter
komminister där till 1917, då ’han vid församlingens
delning blef kyrkoherde i den nyupprättade Sofia
församling. Han har varit lifligt verksam i det
kyrkligt sociala arbetet och inom nykterhetsrörelsen
samt tillhör det socialdemokratiska partiet. Både
som stadsfullmäktig i Stockholm (sedan 1907) och som
led. af Första kammaren (sedan 1912) har K. egnat
sitt hufvudin-tresse åt fattigvårds- och andra sociala
ärenden. Han var vid 1919 års urtima riksdag led. af
särskildt utskott och har sedan 1920 varit led. af
Första lagutskottet.
’Kleffel, A., dog 15 juli 1913 i Nikolassee vid
Berlin.
Klefvafjorden, den af många småöar uppfyllda
fjärden mellan Styrsön och fastlandet,
Bohuslän, öfvergår söderut i Askimsfjorden,
norrut i Hake-och Älfsborgsfjordarna.
O. Sjn.
’Klein (sp. 234), Vilhelm,
dog 10 febr. 1913 i Köpenhamn.
P. E-t.
’Klein (sp. 235), H. J., dog l juli 1914 i Köln.
.Klein (sp. 235), Chr. F., lämnade professuren 1913.
*Klein (sp. 235), Gottlieb, dog 6 april 1914 i
Saltsjöbaden. - K:s son E ~ n s t Immanuel K., f. 24
dec. 1887 i Stockholm, filos, kandidat i
Uppsala 1909, medarbetare i "Dagens nyheter"
1911-16 och "Svenska dagbladet" 1916-18, är sedan
1921 amanuens vid Nordiska museet. Han har lämnat
uppmärksammade bidrag till den periodiska litteraturen
och i bokform utgett bl. a. Revolutionsdagar
i Ryssland (1917), Vita och röda, en bok om sista
finska kriget (1918) och Stenåldersliv (1920).
’Klein (sp. 236) Franz, var nov.-dec. 1916
justitieminister i Körbers ministär och mars-okt. 1919
ställföreträdande utrikesminister samt andre
österrikisk delegerad vid fredsunderhandlingarna i
S:t Germain.
Klein [kla’jn], Jakob Theodor, tysk zoolog, f. 5
aug. 1685 i Königsberg, d. 27 febr. 1759, idkade
juridiska studier och företog mångåriga resor samt
utnämndes 1713 till "stadtsecretair" i Danzig. Han
egnade sig flitigt åt naturhistoriska, företrädesvis
zoologiska, arbeten. Det af honom uppställda, på
sin tid mycket uppmärksammade zoologiska systemet
har enligt hans eget uttalande till närmaste uppgift
att "med tillhjälp af i ögonen fallande karaktärer
igenkänna och benämna utländska eller ej förut sedda
djur". Endast yttre egenskaper böra enligt K. få
användas som systemets indelningsgrund. Sålunda valde
K. som huf-vudindelningsgrund fötternas antal och
byggnad. Att ta hänsyn t. ex. till tandsystemet
förkastade K. af det skälet, att man för dess
undersökning måste öppna munnen med fingret eller
med den anatomiska knifven, ett förfarande, som ej
tillhörde den "zoologiska metoden". "Adam hade ju
utan att gräfva bland tänder och inälfvor särskilt
och namngett de djur, som Gud gett honom." Hans
system är alltså artificiellt i ordets betänkligaste
bemärkelse. Mot Linnés systematik riktade K. bittra
angrepp och fann delvis medhåll i denna opposition
mot sin öfverlägsne samtida, beroende på, att K:s
metodik och betraktelsesätt äro kännetecknande för
ett antal naturhistoriker långt in i senare tid. Hans
arbete öfver tagghudingar stod länge i anseende
som hufvudkälla för vår kunskap om dessa djur.
L-e.
Kleinkunst [kla’jnkonst], ty. Se Småkonst.
Klein-Läu^enburg [kla’jn-]. SeLaufenburg.
Klein-Mariazell [kla’jn-]. SeMariazell 2.
*Kleinpaul, E., dog 18 juli 1918 i Leipzig.
Klein-Zabrze [kla’jn-sabje]. Se Z a b r z e.
’Kleist, von. - 4. H. B. W. von K. Jfr vidare F. von
Biedermann, "K:s briefeanseinebraut" (1906) och "K:s
gespräche" (1912), Minde-Pouet, "Briefe an seine
cousine Marie von K." (1914), H. Meyer-Benfey,
"Das drama H. v. K:s" (1911 -13), H. Davidts,
"Die novellistische kunst H. v. K:s" (1913),
C. F. Keinhold, "H. v. K." (1919), och Ph. Witkop,
"H. v. K." (1921). 1911 utgafs i sv. öfv. "Michael
Kohlhaas" (med inledn. af F. Book), 1922 "Michael
Kohlhaas och andra noveller". Se P. Hallström,
"Levande dikt" (1914).
Kleistska flaskan [kla’jst-]. SeLaddflaskan.
Kleiven, Ivar, norsk kulturhistoriker, f. 10 juli 1854
i Vaagaa i Gudbrandsdalen, där han är hem-mansegare,
har arbetat som bygdehistoriker och folkbrist och har
på dialekt utgett Segner fraa Vaagaa (1894; tillökad
uppl. under titeln I gamle Vaagaa), I heimegrendi
(1908) och Gamal bondekultur i Gudbrandsdalen, Lom
og Skjaak (1915),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
