Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommunal progressivskatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Kommunandel-Kommunernas finanser
1120
Djursholm, Saltsjöbaden, Lidingön, Eslöf och
Landskrona. I organisatoriskt hänseende förete
här nämnda läroanstalter vissa olikheter, men ha
alla samma studiemål som statens gymnasier. Eätt
att anställa studentexamen ega alla de nämnda
gymnasierna utom de ännu icke fullständiga i
Karlshamn och Sollefteå. - På vederbörande kommuns
bekostnad uppehälles i Ystad latingymnasium och
i Hudiksvall realgymnasium i anslutning till
där befintliga statsgymnasier, som sakna nämnda
linjer. Administrativt och rättsligt torde samtliga
här ifrågavarande gymnasier och gymnasielinjer
eg. vara att betrakta som enskilda läroanstalter.
K. E. s-g.
Kommunandel. Se Kommunal progressiv sk a 11.
Suppl.
Kommunalt veto. Se Lokalt veto.
* Kommunernas finanser. Hela den (för bevillning)
beräknade beskattningsbara inkomsten, hvarå
kommunalutskylder 1924 utdebiterades, utgjorde för
rikets landskommuner 1,469 mill. kr. Motsvarande
utdebitering har beräknats till 103,6 mill. kr. Af
den vid samma taxering (för bevillning) uppskattade
inkomsten i landskommunerna, 1,877,8 mill. kr.,
kommo på fast egendom 180,9 mill. kr., på kapital
128,? mill. kr., på arbetsanställning, tjänst eller
pension 1,361,3 mill. kr. och på rörelse, yrke
eller eljest 206,9 mill. kr. För städerna uppgick
hela den (för bevillning) beräknade beskattningsbara
inkomsten, hvarå kommunalutskylder 1924 utdebiterades,
till 2,268,8 mill. kr Motsvarande utdebitering har
beräknats till 156,? mill. kr. Af den vid samma
taxering (för bevillning) uppskattade inkomsten i
städerna, 2,824,2 mill. kr., kommo på fast egendom
12,8 mill. kr., på kapital 249,9 mill. kr., på
arbetsanställning, tjänst eller pension 1,972,8
mill. kr. och på rörelse, yrke eller eljest 588,7
mill. kr. Utdebiteringen för kommunalutskylder, som
intill 1911 å landsbygden beräknades efter fyrktal,
då skattskyldig sattes till l fyrk för hvarje 5-öres
bevillning af jordbruksfastighet och l fyrk för hvarje
10-öres bevillning af annat beskattningsföremål, samt
i städerna efter bevillningskrona, beräknas numera
såväl på landet som i stad med visst krontal per
100 kronors (bevillnings-) taxerad inkomst. Denna
utdebitering varierar högst betydligt för olika
kommuner. Af rikets 2,371 landskommuner 1924 hade
343 (14,5 proc.) en utdebitering af t. o. m. 5
kr., 1,630 (68,s proc.) öfver 5 t. o. m. 10 kr.,
340 (14,3 proc.) öfver 10 t. o. m. 15 kr., 55
(2,3 proc.) öfver 15 t. o. m. 25 kr. och 3 (0,i
proc.) öfver 25 kr. Af rikets 111 städer s. å. hade 3
(2,? proc.) en utdebitering af t. o. m. 5 kr., 103
(92,8 proc.) öfver 5 t. o. m. 10 kr. och 5 (4,5
proc.) öfver 10 t. o. m. 15 kr.
I städernas utgifter för "öfriga ändamål" (se
2:a tabellen å sp. 1120) ingå för 1921 bl. a.:
för gator, vägar, planteringar och afloppsledningar
51,s mill. kr., för namnar, kanaler och slussar 45,9
mill. kr., för renhållningsverk 14,9 mill. kr., för
vattenledningsverk 12,6 mill. kr., för gasverk 41,o
mill. kr., för elektricitetsverk 40,? mill. kr., för
brandväsen 8,7 mill. kr., för magistrat, rådhusrätt,
uppbörd och exekutionsväsen 13,e mill. kr.
Municipalsamhällena hade 1919 och 1921 respektive
3,4 och 4,9 mill. kr. i inkomster och 3,5 och 5,o
mill. kr. i utgifter.
Kommunernas inkomster uppgingo under nedan-nämnda år
till följande belopp i tusental kr.:
Landskommunerna 1919
Städerna 1919 1921
5,838 -
109,285 43,849
1,832 5,795 197,662 288,368 14,467
21,944
4,854 1,531
5,153 2,241
Skatter: skogsaccis......
nöjesskatt......
andra ........
Statsbidrag: till folkskola . . till skattelindring
.....
tolagsersättning bevillning.... ersättning för
brännvinsför-
SälJE
U ai mål 3n, ]
utdelning å aktier Afgifter och
ersättningar. Försäljningsmedel o. d. Grundafgifter
till allmän
pensionsförsäkringen Öfriga inkomster
Summa 188,977 443,357 545,762
Kommunernas utgifter under s. å. uppgingo till
följande belopp i tusentals kronor:
Landskommunerna
1919 Kyrkliga ändamål (fastigheter
och aflöningar).......
Folkskola och annan undervisning ............
Egna fattigvårdsanstalter. . . Andra
fattigvårdskostnader .
Hälso- och sjukvård.....
Allm. pensionsförsäkringar .
Öfriga ändamål (förvaltning
m. m.).......... . .
ngsmedel 137
5,121
4,813
dra ända-
...... 1,076
3,258
5,574
äntor och
- . . . . 3,195
30,785
33,426
ingår .
5,271
132,447
154,682
). d. .
5,902
45,631
18,309
allmän
na
sjen
6,594
2,917
2,755
5,580
2,852
2,702
Städerna 1919 1921
21,272 10,003 13,153
89,401
19,611
16,994
6,918
9,153
61,821 18,110 13,492 28,417 4,155
80,841 18,126 16,930 32,521 7,306
27,885 356,778 411,581
Summa 191,234 492,776 580,458
Landskommunernas tillgångar uppgingo 1919 till
303,i mill. kr. och städernas 1919 till 1,161,3
mill. kr. och 1921 till 1,418 7 mill. kr. Af
det sistnämnda beloppet kommo 967,3 mill. kr. på
fastigheter, 133,6 på inventarier, förråd o. d. samt
97,o på aktier. Tillgångarna i fastigheter, bland
hvilka värdet å kyrkor och ecklesiastika boställen
icke inräknats, utgöras förnämligast af sådana för
kommunalförvaltningen erforderliga byggnader som
folkskolehus, sockenstugor m. fl. samt i städerna
gas- och elektricitetsverk samt vattenledningar;
i städernas fastighetstillgångar ingå äfven med
betydande värden sådana fastigheter, som förvärf
väts för gaturegleringar. - Landskommunernas
skulder uppgingo 1919 till 130,4 mill. kr. (43,o
proc. af tillgångarna) och städernas 1919 till 894,9
mill. kr. och 1921 till 1,020,9 mill. kr. (resp. 77,i
och 71,9 proc. af tillgångarna). Af städernas skulder
1921 utgjordes 682,9 mill. kr. af obligationslån
och 161,6 mill. kr. af andra med K. M:ts tillstånd
upptagna lån. Municipalsamhällenas tillgångar uppgingo
1919 till 9,7 och 1921 till ll,i mill. kr. och
deras skulde~ under nämnda år till resp. 7,e och 8,2
mill. kr. (resp. 78,4 och 73,9 proc. af motsvarande
års skulder). Under 1919 upptogo landskommunerna nya
lån till ett belopp af 19,i mill. kr. och verkställde
återbetalning af lån med 13,s mill. kr. Städernas
lånerörelse 1919 och 1921 var följande: nya lån
upptogos till belopp af resp. 96,6 och 118,2
mill. kr., och återbetalning af lån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
