Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koswig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1193
Kragerö-Krans
1194
’Kragerö. - 2. Stadeii K. hade endast 4,661 inv. 1920.
Kragh, Johannes, dansk målare och bildhuggare,
f. 9 maj 1870 vid Skjelskör, gick på akademien
och hos Kröyer och har senare arbetat tills. med
bröderna Skovgaard. Han har utfört en mängd
dekorativa arbeten i fresko, mosaik och glasmåleri
samt idkar mest allegorisk, stiliserad konst.
P- E-t.
Kragh, Oluf Christian, dansk politiker, f. 23
sept. 1870 i Hals, tog magisterkonferens i
matematik 1893, var lärare och blef 1918 rektor
vid metropolitanskolan i Köpenhamn. 1902 blef han
filos, doktor på en afh. om pendelsvängningar. Han
deltog på vänsterns sida i det politiska
lifvet, blef 1914 landstingsman och fick viktiga
referentuppdrag, blef 1921 inrikesminister efter
Sigurd Berg och intog genom sin handlingskraft
och förhandlingsskicklighet framskjuten plats i
ministären. I arbetslöshetsfrågan bl. a. gjorde han
skarp front mot socialdemokratien. 1924 invaldes
han i folketinget (efter J. C. Christensen);
han afgick maj s. å. jämte den öfriga ministären.
P- E-t.
Kragstöfvel. Se Skodon, sp. 1036 samt fig. 13, 14
och 20.
Kragtrappen, zool. Se Trappsläktet.
’Kragujevac hade 15,664 inv. 1921. Under Världskriget
besattes K. af tyskarna l nov. 1915, sedan
serberna dessförinnan utrymt staden och stuckit
arsenalen i brand. 27 okt. 1918 besattes K. af
de allierade. Jfr Världskriget, sp. 197 och 249.
L. W:sonM.
*Krain tillhör nu till större delen Jugo-Slavien. En
mindre del i v. med Idria och Adelsberg tillhör
Italien.
* Kram a tillhör numera helt Jugo-Slavien.
*Krainburg tillhör nu Jugo-Slavien.
’Krajova hade 52,000 inv. 1920. Under
Världskriget intogs staden 21 nov. 1916 af
tyskarna, som höllo den besatt till efter
fredsslutet. Jfr V ä r l d s-kr i get, sp. 211.
H. J-dt.
Krak, Elias Christian Thorvald, dansk utgifvare,
f. 12 juni 1830 i Köpenhamn, d. där 6 nov. 1908,
ingenjörofficer 1850-58, stadskonduktör i Köpenhamn
1858-98, gjorde sig mest känd som utgifvare af
stadens adresskalender (Kräks vejviser) från 1862. -
Hans son Ove Holger K., f. 18 dec. 1862 i Köpenhamn,
d. där 17 april 1923, 1892-1902 läkare, öfvertog
1903 utgifningen af "Vejviseren" och började
1910 utge Kräks blåa bog, Danmarks "Who’s who".
P. E-t.
*Krakau tillhör numera Polen. 181,700 inv. (1921).
Krakél, träta och slagsmål; ordet kommer af
mlty. krakéle, som man velat härleda af höll. kraken,
knaka, och flamska kreel, af fr. querelle,
lat. que-rela, träta, gräl.
Kraks blåa bog [-blå båg]. Se Who’s who och Kräk,
0. H. Suppl.
Kraljevina Srba, Hrvata i Slovenaca [-a’tsa],
"Serbernas, kroaternas och slovenernas konungarike",
inhemskt officiellt namn på Jugo-Slavien (se
d. o. Suppl.).
Krallska hästarna, D e, zool. Se Djurpsykologien. Suppl.
Krålovo Pole. Se Königsfeld.
*Kramar, ty. Kramarz, Karl, var som politiker
motståndare till österrikisk-ungerska monarkiens
allians med Tyskland och knöt tidigt förbindelse
med allslaviska kretsar i Ryssland. Han vidmakthöll
dessa förbindelser äfven efter Världskrigets utbrott,
1914, och hoppades af Rysslands seger tjechernas
frigörelse från Österrike K. häktades i maj 1915
som misstänkt för högfcrräderi, dömdes i juli 1916
till döden, men fick efter tronskiftet straffet
nedsatt till 15 års fängelse (dec. s. å.) och blef
juli 1917 frigifven vid den då utfärdade omfattande
politiska amnestien. K. var en bland de ledande i
det tjecho-slovakiska national-råd, som i sept. 1918
bildades i Prag. Vid den österrikiska monarkiens
sönderfallande okt.-nov. s. å. framträdde detta som
själfständig regering för Böhmen, Mähren m. m.,
och sedan den nya lepubliken Tjecho-Slovakien
definitivt proklamerats, blef K. 16 nov. dess
förste ministerpresident. Som sådan kvarstod han
till juli 1919, då hans ministär lämnade rum för en
inrikespolitiskt radikalare. K. var 8 jan. s. å. nära
att falla offer för ett bolsjevikiskt attentat. Vid
fredskonferensen i Paris var han jan.-juli 1919
tjecho-slovakisk delegerad. K. har under de senaste
åren varit ledare för det nationaldemokratiska
partiet i Tjecho-Slovakiens parlament och sökte i det
längsta egga västmakterna till kraftansträngningar
för att slå ned bolsjevikväldet i Ryssland.
V. S-g.
*Kramfors är nu municipalsamhälle, där enligt
k. br. 13 juni 1919 samtliga stadsstadgor
gälla. K. omfattar 95 har land med 1,096
inv. (1924). Tax.-värdet å bevillningspliktig fast
egendom är 1,201,200 kr. och den till bevillning
taxerade inkomsten 1,066,980 kr. (1922). Kommunalskatt
8 kr. och municipalskatt 1,10 kr. (1923). Samhällets
inkomster voro 4,288 kr., utgifter 6,327
kr., tillgångar 19,475 kr. och skulder 2,316
kr. (1919). K. är station på Härnösand–Sollefteå
järnväg. Där finnas afdelningskontor af
A.-b. Svenska handelsbanken samt Sundsvalls
ensk. bank, två hotell, kvarn och elektricitetsverk
m. m. Vid K. har Kramfors a.-b. (nuv. aktiekap. 15,3
mill. kr.) äfven sulfitspritfabrik (med en kapacitet
af 1,2 mill. liter). Årliga tillverkningen uppges
f. ö. till omkr. 30,000 stds trävaror, 32,000
ton sulfitmassa och 18,000 ton sulfatmassa.
E. A-t.
Krans. Om bruket af lager-, eklöfs-, blomster-och
olivkransar som hederstecken hos antikens
romare och greker se Corona l (med fig. l-3). Om
lagerkransar vid filos, doktorspromotioner m. m. se
Lagerkrans. Kransbindningen till promo-tionen plägar
som stämningsfull festlighet utföras gemensamt af
promovendis fästmör eller systrar o. s. v. Om krans
som dekorationsmotiv på doktorsringar se Doktor,
sp. 637. - Från 1100-talet vardt blomsterkransen en
ganska vanlig kvinnlig hårprydnad. Ikonografiskt
är blomsterkransen sinnebild för jungfrulighet
("Kristi brudar") och för det eviga lifvets krona. Vid
bröllop har i Norden och andra länder sedan gammalt
i st. f. metallisk brudkrona brukats brudkrans och
krona af myrten i förening med brudslöjan (myrten
var i antiken symbol af ungdomsskönhef och helgad åt
Afrodite; numera begagnas äfven enbart brud-krans
af orangeblommor), och tärnorna "dansa kronan af
bruden". Sedvänjan att till aflidnas bår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
