Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krause ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
idkar äfven i viss utsträckning varukreditförsäkring.
Ett kreditförsäkringsbolag af speciellt syfte är den
1913 stiftade Svenska bokhandelns ömsesidiga
garantiförsäkringsförening med ändamål att täcka de
förluster, som Svenska bokförläggareföreningens
medlemmar kunna komma att lida på grund af deras
kommissionärers (bokhandlarnas) insolvens.
O. Rbg.
*Kreditiv. – 3. I samband med Världskrigets utbrott
beslöt andra lagtima riksdagen 1914 höja de båda
kreditivsummorna till hvardera 15 mill. kr.,
och med detta belopp ha de sedermera årligen
beviljats. Dessutom beviljades för täckande af
kostnaden för upprätthållande af rikets neutralitet
("neutralitetsvakten") vid samma och följande
riksdagar under Världskriget ansenliga belopp.
Kreditkassan, aktiebolag af år 1922, konstituerades i
april 1922 med syfte att efter K. M:ts anvisningar
lämna stöd åt de svenska kreditanstalter,
hvilka på grund af den efter fredsslutet 1919
uppkomna finansiella krisen kommit i behof af
bisträckning. Af vissa enskilda banker tillsköts
ett aktiekapital af 5 mill. kr., och af staten har,
enligt riksdagens beslut, lämnats en kredit af till
en början 50 mill. kr. och sedermera ytterligare 55
mill. Kreditkassan drifver omfattande verksamhet, som
bidragit, vid de 1922–24 genomförda rekonstruktionerna
af Sydsvenska kredit-a.-b., Smålands och Värmlands
ensk. banker och A.-b. Landtmännens bank, hvarjämte
finansiell hjälp getts ett par sparbanker. I
samband med Värmlandsbankens rekonstruktion och
Landtmännens banks ombildning till Jordbrukarbanken
har Kreditkassan jämväl öfvertagit kreditgifning till
vissa större industriföretag.
Styrelsen består af en af K. M:t tillsatt
ordf. (förre statsrådet E. Löfgren) samt 4
led. utsedda af Riksbanken (vice häradshöfdingen
V. L. Moll), Riksgäldskontoret (vice
häradshöfdingen E. Kinnander) samt de enskilda
bankerna (bankdirektörerna J. Nachmanson och
O. Rydbeck). Kassan väljer jourhafvande direktör
(nu förre statsrådet H. P. Tamm) och tjänstemän.
E. Lgn.
Kreditocker, jur., sådant ocker (se d. o., äfven i
Suppl.), som öfvas vid beviljande af kredit, i det
att för lämnad försträckning eller medgifvet anstånd
med gälds betalning betingas eller tages oskäligt
hög ränta eller ock annan oskälig förmögenhetsförmån
(t. ex. skuldförbindelse å vida högre belopp än den
verkliga skulden afkräfves; inköp af särskilda föremål
till öfverdrifvet högt pris ålägges). Kreditocker
är i svensk rätt fortfarande belagdt med straff
enligt lagen 14 juni 1901 (se Ocker, sp. 453–456);
i fråga om de civilrättsliga påföljderna är det numera
likställdt med sakocker (se d. o. samt Ocker. Suppl.).
C. G. Bj.
Kreditsedel. Kreditsedlar äro afbildade å pl. II, fig. 8 o. 11, vid art. Sedel.
Krefting, Axel Karelius, norsk ingenjör och
socialpolitiker, f. 25 febr. 1859 i Trondhjem,
genomgick därvarande tekniska skola och studerade
sedan i Tyskland och England, företrädesvis kemi. I
sitt arbete Nöitrale saltes medvirken ved metallers
oxydation (i "Skrifter udg. af Videnskabsselskabet
i Christiania", 1893) framställde han en praktisk
metod för att konservera och från rost befria
gamla järnsaker, hvilken fått stor användning i
museer. K. har äfven företagit undersökningar om
Laminaria-arterna och af dem framställt
limämnet "Norgin" för användning inom
appreteringsindustrien. Han var 1884–91 lärare vid
tekniska skolorna i Kristiania och Trondhjem och
vid Aas’ landtbruksskola samt 1894–1907 redaktör af
"Norsk tidsskrift for haandverk og industri" och
sekreterare i Fællesforeningen for haandverk og
industri; 1902–04 var han fackredaktör för "Teknisk
ukeblad". K. medverkade 1900 vid tillkomsten af
Norsk arbeidsgiverforening och var många år dess
sekreterare, sedermera byråföreståndare, och ledande
man; 1918 blef han föreningens konsulent. Dessutom
var K. ordf. 1904–08 i Polyteknisk förening,
1906–08 i Norges næringsraad och 1921–22 i Norsk
kemisk selskap. Han tog initiativ till bildandet
af ett politiskt näringsparti i Kristiania och var
1906–08 led. af dess styrelse. 1916 var han led.
af kommittén för revision af arbetarskyddslagstiftningen.
S. å. upprättade han i Bretagne och på Jæren
fabriker för förädling af hafstång.
M. H.
*Krehl. Stephan K. är son till den i hufvudarbetet
omnämnde Ludolf K. – 2. Ludolf K., den föregåendes
broder, tysk läkare, f. 26 dec. 1861 i Leipzig,
e. o. professor 1892 i Jena samt professor 1899 i
Marburg, 1904 i Strassburg och 1907 i Heidelberg,
har skrifvit bl. a. Pathologische physiologie (1892;
10:e uppl. 1920), hans hufvudarbete.
*Kremenets tillhör nu Polen.
*Kremershof tillhör nu Lettland.
*Kremnitz tillhör nu Tjecho-Slovakien.
*Kremon tillhör nu Lettland.
*Kremser, Eduard, dog 26 nov. 1914 i Wien.
*Kremsier tillhör nu Tjecho-Slovakien.
Krepid (grek. krepi’s), en forngrekisk
fotbeklädnad. Se Skodon, sp. 1035 och fig. 1–2.
*Kreta. Kretenserna valde ombud såväl till grekiska
nationalförsamlingen 1911 som till grekiska
parlamentet 1912. Dessa försökte tilltrotsa sig
tillträde till den grekiska folkrepresentationens
förhandlingar, först i dec. 1911, då de hejdades
på resan och internerades på skyddsmakternas
krigsfartyg, senare 1912, då en del (april)
internerades på krigsfartygen och återstoden med
militärmakt afvisades i Aten på deputeradekammarens
första sammanträdesdag 1 juni, detta enär Venizelos
visste, att deras emottagande skulle ha föranledt
omedelbar turkisk krigsförklaring. För undvikande
af demonstrationer ajournerade kammaren därpå sina
sammanträden till 14 okt., och då var Greklands
deltagande i de kristna Balkanstaternas krig mot
Turkiet en afgjord sak. I deputeradekammaren upptogos
då provisoriskt 67 kretensiska ombud, och Venizelos
förklarade, att K. för framtiden skulle förvaltas
af grekiska ämbetsmän i den helleniske konungens
namn. Skyddsmakterna uttryckte sitt ogillande, men
i freden i London 30 maj 1913 afträdde Turkiet till
Grekland suveräniteten öfver K., och 14 dec. s. å. tog
konung Konstantin, åtföljd af Venizelos, högtidligen
K. i besittning. I de inre striderna i Grekland under
Världskriget slöt sig K. till Venizelos, som där 25
sept. 1916 bildade en provisorisk regering, snart
öfverflyttad till Saloniki (se Grekland. Suppl.,
sp. 67–68). – K. är nu deladt i 4 nomos och hade
vid 1920 års folkräkning 346,584 inv. – Litt.:
B. Psilakis, K:s historia (på grekiska, 3 bd, Canea
1909–10), och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
